Jo, ett uttryck som används flitigt: Du har en underbart vacker huskatt.. detta upprepas ofta då någon katt inte har stamtavla.. det låter lite klyschigt tycker jag.

Aldrig hört talas om att folk säger pisse. Men det är nog något jag inte skulle använda

#1 det gillar jag. I alla fall när frågan handlar om vilka raser som katten möjligtvis kan innehålla. Tycker man ska vara stolt och kunna säga att man har en underbart vacker huskatt istället ^^ Jag kan ju säga samma sak om alla katter i princip fast kanske då bara katt i slutet. 

Annars vet jag inte vad jag inte använder. Husse och matte säger jag sällan, säger mamma och pappa istället ;P 

Annars är det väl negativa ord jag inte gillar.

Använder också mamma och pappa..

Visst kan man vara stolt över sin katt, men ändå undra över ursprunget, men då låter just Underbart vacker huskatt så uppstyltat, det finns massor av olika vis att säga det på. Du har en fin katt, en söt katt,mm..

Vilka negativa ord är det du inte gillar?

Använder sällan husse,matte… däremot mitt eget namn i jag-form när jag pratar med dom av någon anlednng

Farmor och Farfar nämner jag dock ibland. Speciellt om vi är på väg dit…

Sen säger jag väl misse emellanåt men mer sällan kisse… tycker inte det är könsbundet dock !

mysegos går dock bra…. eller tjaaboo ! , om de vill göra lite som de vill och inte som jag vill

Dotterns namn säger jag, men mamma och pappa om oss. Farmor, mormor och farfar blir det också. Övrig släkt med namn.

Gumman och gubben säger jag till katterna också. Men inte kissarna.. kisse är för mig ett ord jag använder till små barn.

Svär gör jag aldrig, ens med "kärleksfull ton". Även om de inte förstår vad jag säger, så vill jag inte säga fula ord till dem. Kattjävel, är absolut förbjudet!

För mig låter katta som ett svärord nästan….

Ja, det ordet låter inte värst fint.. men väldigt gammaldags!

#6: Tycker jag också..

När det gäller katter och alla djur i övrigt ogillar jag skarpt uttrycket "ta bort" när det handlar om att avliva ett djur. Avlivning har ju en väldigt trist innebörd i sig men hellre använder jag just ordet "avliva" eller något i stil med "somna in".

#3 nä det förstås. När du säger det så sägs det ju oftast alltid ungefär samma sak när det handlar om en husis. 

Alla negativ ord allmänt. Det är ju inte kattens fel när det händer nåt så kattfan t.ex

Jag skulle nog aldrig kalla mig själv för mamma och sambon för pappa när det gäller katterna. Känns ju helt galet i mitt huvud. De är mina katter inte mina barn.

Jag har nog aldrig sagt att vi har fyra huskatter hemma utan vi har fyra katter. Frågar någon om ras så säger jag huskatter (folk fattar fortfarande inte vad det är så ibland blir det bondkatter eller blandisar). Annars kallar jag katterna för kissar och missen och allt möjligt. Oftast vid namn eller vid smeknamn som vår Bruce har. Han är vårt Brucegos eller vår Brucebus. :)

Jag säger ofta till katterna att de ska gå till "pappa" men det är mest för att reta min man.

Säger nog mest husse och matte men det kanske beror på att vi haft hundar innan, jag vet inte…

Pissekatt är inget fult ord tycker jag. Tror att det kan vara lite dialektalt om man säger pisse eller kisse.

"min lilla tissetass" brukar jag säga. vet inte vart man fått det ifrån.

kissungar är kattungar.

jag är morsan men min man är inte far

sedan har man ju alla smeknamn. vet inte heller vart man fått dem ifrån vissa är ju så konstiga.

Jag hatar uttrycken "lillmatte" och "lillhusse", vet inte varför.

Jag får lätta rysningar när folk kallar mina (eller andras) sphynxar för nakenfisar. Uttjatat och hemskt smeknamn för rasen… mina katter är absolut inga nakna fisar!

#14 Haha det kallar jag alla nakna djur. Fast det kan jag lika gärna kalla människor. Även min ena råtta som var en liten nakenfis när jag hämtade hem honom ;P

#15 …

Jag gillar ordet nakenfis, det låter lite sött, men jag gillar inte nakenfis- katter.. ;)

jag gillar inte direkt orden pisse el kisse… men jag kallar hellre mina katter för pälsklingar :)

Jag skulle aldrig benämna mig själv som "mamma" till katterna och jag vill absolut inte kalla min mamma och pappa för "mormor" och "morfar" till dem.

Min mamma som aldrig hade haft katt eller ens gillat katter blev så förälskad i vår gamle katt Fritz och passade honom jämt och hon kallade sig själv för mormor när hon inte trodde någon hörde.

Det tyckte jag var lite gulligt men jag kommenterade aldrig det.

Dubbelpost

#3 & #8 kunde inte sagt det bättre själv!

#14 ÅhhSfnynxarna som är så charmigt vackra..har alltid tyckt så mycket om dom, även om jag endast har "träffat"dom på bild! Jag har sju huskatter..och dom heter då allt möjligt beroende på situatinerna.."mina hönor" pälsklingar..Tissar..Kissar…Missar…ja..allt bara betydelsen innehåller en go klang:-)

#13 Åh! kan inte annat än att hålla med..

Alltid då jag är ute med våran hund (vart de OT nu..?) och jag träffar på någon jag känner som hälsar på hunden säger de till hunden - "Jaaha, är du ute och går med lillmatte" men sån där gulligull röst.. De är de värsta jag vet! Jag är inte spc liten, trots allt 16 år.. haha.

Annars så tycker jag inte om att kalla mig för mamma till katterna Känns bara fel, och konstigt. Så de undviker jag.

Själv ogillar jag uttrycket djurägare, jag ser iaf inte mina djur som mina ägodelar..

Sen håller jag med #19. Djuren har sina egna föräldrar och det känns lite skumt att ta den titeln. ^^

Och knallar! Det heter torrfoder, inte kattknallar som alla säger häromkring :P

Måste tillägga sterilisering också, har t.om. fått argumentera med en lärare i djurskötsel ang kastrering på honkatter.. Lite OT kanske ^^

Djurskötare med ansvar för de små liven är nog bättre än djurägare… eller som många säger, ägd av katten, vilket jag inte gillar alls. Det finns tv-program om sådana personer och det är vämjeligt tycker jag att se. Det komiska är att det väldigt sällan är för djurens bästa, det som dom gör för dem… utan det är helt ägaren som egentligen är i fokus.

Sen att katten har visst inflytande över mig är en helt annan sak !

Jag har nog sagt kattjävel nån gång, speciellt när de båda var mindre & gillade att hoppa på mina ben & köra in klorna… 

Är jag arg på nån av dom brukar jag säga kattskrälle, men sonen på 3 år sa för nån vecka sen att jag inte får säga så. "kattkjek hetej de"

Han tycker alltså att kattkräk är bättre… Vet inte var han fått kräk från, men det har han experimenterat med nån månad här.

Skäms dock inte för att jag kallar mig mamma ;)

Jag säger namnet på katten, olika smeknamn, gumman, gummi, snutti, snuttan, tösen, tjejen, busunge/bustroll, skrutt eller liknande. Till mig själv säger jag matte eller "jag". Jag skulle inte kalla mig själv för mamma eftersom vi redan har en mamma i familjen och eftersom katten redan har en mamma någonstans. Så tänker jag nog med alla mina djur. Tror aldrig att jag har sagt mamma faktiskt men använder matte jättemycket… Tänk så olika det kan vara. Men jag tror också att min motvilja till att säga mamma bottnar sig i att jag har en kompis som kallar sig mamma och är väldigt "på" sina katter. Kramar och pussar och så fast katterna visar att de inte vill. Det är nog lite det också, så vill jag inte att det ska bli med min katt utan hon ska få vara sin egen. Något som jag aldrig heller skulle säga är ägare, man "kan ju inte" äga en katt, de äger sig själva precis som vi människor äger oss själva. Jag säger nästan aldrig att jag äger ett djur, fast jag kan säga att jag "står som ägare" om till exempel veterinär eller liknande undrar. Jag kan säga "min katt" vilket egentligen går lite emot det jag skrev ovan. Men föräldrar säger ju "mitt barn" utan att mena att de äger barnet så det är väl ungefär samma sak.