Om hon inte har någon underliggande sjukdom som gör att hon har ont så borde det vara stressrelaterat. Att flytta kan vara stressigt för en katt. Katter är ofta noga med rutiner. Är det fortfarande så att ni är relativt nyinflyttade måste det hela lugna sig. Jag antar du provat med Feliway i urtagen? När det gäller kloklippning, välj ett tillfälle när hon är sömnig och loj, inte när hon är på g, i farten eller busig. Jag hade en gång en snäll katt boende hos mig i några månader och hon var som förbytt när man skulle klippa klor på henne, högg och bet när jag försökte första gången. Då tog jag en sån där tratt katter har när de ska läka, trädde in utpassat halsband i det och satte på. Då kunde hon inte hugga och bitas längre. Hon morrade förstås och försökte. Jag lirkade lite upp en klo i taget och talade lugnande och uppmuntrante till henne under tiden; titta här, nu tar vi en klo, det går väl bra, duktig katt. Andra gången var hon lugnare, fortfarande med tratt. Tredje gången försökte jag utan tratt och hon muttrade fortfarande men hon hade slutat hugga. Sen fick jag reda på av riktiga husse att han alltid åkte till veterinären för att klippa hennes klor… Så jag rekommenderar tratten och att du hanterar henne när hon är trött. Och Feliway om du inte provat det.

Jag tror också att katten inte är helt nöjd med att ha flyttat. För en del katter går det över efter en timme, för andra tar det längre tid att acceptera förändringar. Låt henne få landa litet och om du absolut måste klippa klor på henne nu, gör då som #1 tipsade om.

Det där med kloklippning är här hemma jättekänsligt. Stora hankatten har bititi mig i in till benet i tummen, huggit, rivit och gjort ganska stor skada. Detta har varit tillfällen när han märkt att jag inte är lugn, han hade annat för sig som jag avbröt eller när han själv är stressad över nått (vänner över, nått ljud, nått som hänt under dagen som skrämt honom och så vidare).

Så vänta ett tag med att klippa hennes klor och när du väl gör det kan du kanske ta en tass i taget istället för alla 4 på en gång? 

Sen kan det ju vara så att hon reagerar på att en bebis är på kommande.  Har du henne i knät när du klipper henne så märker hon ju defenitivt att nått är konstigt.

Vilka bra råd du har fått!
Sedan märker katter när man är osäker och inte litar på dem, då får du inte alltid tillit tillbaka. Gör bara trevliga saker med katten ett tag. Låt sambon sköta det lite klurigare om han är mer obrydd med henne. Bygg upp förtroendet för varandra igen.

Har helt glömt att kolla in här igen.. 

Önskar jag kunde säga att det blivit bättre men tyvärr har det gått åt andra hållet.. 

Kan säga att dom är MER stimulerade här nu, tillgång till innätad balkong,större lägenhet och mer ställen att hoppa upp på etc, fler höjder.. Vi har även bott här förut allihop, jag flyttade till en etta med katterna under ett år när jag och sambon gjorde slut ett tag. 

Men honan.. Herregud jag blir ledsen bara av att skriva om henne. 

det har bara eskalerat. Är hon inte "på humör" får man inte ens ta i henne och försöker man lyfta henne då så blir hon väldigt aggressiv.. 

Hankatten, som är vääärldens goaste och i vanliga fall inte skulle göra illa en fluga, har börjat bråka med henne. Det är som att han märker att något är annorlunda med henne. Dom bråkar så att hon fräser och river på honom, han springer efter när hon springer därifrån också börjar det om igen.. 

Det där med att klippa klorna när hon är trött, det spelar ingen roll hur trött hon är så blir hon som förbytt när klosaxen kommer fram. 

Hon har även förändrats successivt när hon blivit äldre, när hon var liten var det till exempel inga problem att bada henne, borsta osv. Sen började hon bli lite envisare men det gick ändå bra om man höll henne ordentligt, då var hon ändå ganska lugn. 

Nu mera är sånt nästan omöjligt.

Jag blir SÅ ledsen, jag älskar den här katten så mycket men en sån här ostabil katt kan vi inte ha här hemma när vi ska få en liten bebis.. 
Ska försöka boka in en tid hos veterinären för att utesluta att hon har ont någonstans, men hon rör sig obehindrat och äter och dricker bra så jag tvivlar på att det är något sånt.. :( 

Hoppas någon tog sig tid att läsa detta!:/

Jag har läst och känner med er. Har inga kloka råd eller tankar att komma med men håller alla tummar jag har att allt ska lösa sig till det bästa och att alla kloka människor här inne kan komma med tankar och idéer som kan hjälpa på situationen.

Uppdatera gärna så vi kan följa hur det går!

Jag tror ingen katt "är" aggressiv utan aggression alltid bottnar i otrygghet, rädsla, smärta eller stress. Katten visar aggression för att den av någon anledning mår dåligt, men kommer man tillrätta med orsaken så försvinner även symptomen. Katter är extrema vanedjur och kan lätt bli negativt påverkade av flytt mm och de känner även av och påverkas av hur vi mår. Lika väl som att hon känner av och påverkas negativt av er ev stress/rädsla så kan er hankatt känna av att hon är ostabil just nu och reagera negativt på det. Har ni möjlighet så ta kontakt med en behaviorist eller kattpsykolog, hittade denna på  första googleträffen: http://www.kattproblem.se/

Jag hoppas ni kommer till rätta med problemet, men en tröst kan vara att jag tror inte ni behöver vara rädda för att ert barn ska råka illa ut då det du beskriver bara låter som "försvars" aggression i trängda/stressfyllda situationer. Så länge barnet lämnar katten i fred (eller hon har möjlighet att komma undan) så tvivlar jag på att det kommer hända något.

Har du provat att plugga in en Feliway i uttaget? Det är feromoner (framställt på kemisk väg) som katten själv producerar och är det som utsöndras när dem stryker sig mot möbler, hörn era ben och så vidare. 

När en katt blir så där förändrad skulle jag nog tro att hon har ont någonstans. Det är inte alltid man kan se på en katt att den har ont. Dem är mästare på att dölja smärtor. 

Hoppas att ni får hjälp hos veterinären.