Går gör det ju, men självklart finns det massor med risker.

Först och främst är det ju viktigt att din katt är Kastrerad och ID-märkt och Försäkrad, är katten okastrerad ökar risken att hon springer iväg på parningsäventyr och kommer hem dräktigt, eller tom inte kommer hem alls för att hon tappat bort sig under sin jakt på en partner eller något annat otäckt…

Men sedan har du ju alla farorna, om det finns andra katter i området är det inte helt osannolikt att hon kan hamna i slagsmål.
Det kan även finnas rovdjur och giftiga djur, och även människor är något ökande när det kommer till att plåga djur.
Sen har vi vägarna, det är super att du inte tänkt släppa katten inne i stan, men även ute på landsbyggden på lågtraffikerade vägar så händer det olyckor, som jag sett någon säga "det behövs bara en bil för att olyckan ska ske".

Som sagt, du bör ha katten försäkrad, olyckor och skador har en otäck tendens att öka när katten går på fri tass, och veterinären är dyr.

Om du vill att hon skall går som utekatt bör du vänja henne vid området först genom lite prommenader i sele, men efter ca en vecka borde hon ha koll nog att kunna gå på fri tass.

Men jag tycker att du skall överväga riskerna osv innan du låter henne gå löst, framför allt iom att hon är ovan att gå löst på områden hon inte känner och normalt sett inte lever under de omständigheter att hon kan gå fritt.

En innekatt behöver absolut inte må sämre än en utekatt, det finns även dom som gjort utekatter till välmående innekatter, men innekatter måste aktiveras ordentligt, i form av lek från din sida men även klättermöjligheter och utmaningar när du inte är medverkande.
Om du upplever att din katt verkligen vill ut så tycker jag att du skall fundera på hur du kan berika hennes tillvaro i hemmet först och främst, ett ordentligt klätterträd, aktivitetsbollar, gömma godisar osv, för att släppa henne löst under dina besök hon dina föräldrar är en kortsiktig lösning och kan till och med förvärra problemet när du kommer hem igen.

(usch, vad jag måste jobba på att korta ner mina svar…)

Om du INTE vill att något händer katten så släpper du INTE henne lös.

Eftersom det inte gäller vid hemmet hon är van vid så ökar det ju risken att hon går vilse om hon skulle springa iväg.

Hade du själv bott där så visst.. alla mina går ut som de vill.

Men en ny plats där hon inte blivit invand och inte känner till.. katter är ju inte som hundar som kommer på inkallning. Det är nog bättre att låte henne gå ut i kopplel ofta.

Skulle aldrig släppa ut inne i stan. Blev av med mina i en liten förort. Fast numera kan jag ju säga att den ena försvann men den andra ''bara'' var borta i 5 år :D

Jag har en innekatt på snart 7 år som fick börja gå ut förra sommaren. Min pojkvän sedan ett år tillbaka (och nu sambo) har ett lantställe i utkanten av en by med bara några hus i närheten, resten äng och skog.

Förra sommaren fick hon börja gå ut när vi var där. Då det fanns 4 barn som sparang i huset fick hon börja gå ut från dag 1 hon var där. Vi höll koll på henne, och hon höll koll på oss. När hon blev rädd för något sprang hon in och gömde sig under en säng. Hemmet var hennes trygga vrå.

Jag var noga med att ge henne lite mat varje gång hon kom in, och jag höll henne "lite hungrig" så hon inte skulle gå iväg på för långa äventyr. Det har fungerat bra, och nu för tiden kommer hon nästan alltid inom 5 minuter när jag ropar på henne.

Det har fungerat finfint att ha henne som delvis utekatt. Mestadelen av tiden är hon innekatt i min lägenhet och går ut med sele ibland. Max 1 helg i månaden på vinterhalvåret har hon varit på landet, och då gått ut små snuttar när vädret tillåtit (hon gillar inte snö och regn). På sommarhalvåret blir det oftare och längre.

Självklart är jag orolig för att någon räv eller något lo ska äta upp henne. Hon är ju ingen slagkämpe eller superblixten, eftersom hon är försoffad innekatt mestadelen av tiden :-) . Men när jag ser hur lycklig hon är när hon går ute så tänker jag att hon nog är beredd att ta den risken. Jag är noga med att ta in henne i god tid innan skymningen, då rovdjuren är mer aktiva.

Inför landetbesöken låter jag bli att klippa klorna (klipper var 14:e dag i vanliga fall men om klippningen kommer i veckan före besöket så hoppar jag över det). Jag doppar på anti-fästing-medel också nu på sommarhalvåret.

Har hon varit innekatt i tre år så finns en chans att hon blivit lite fegis och inte vågar sig alltför långt ut och håller sig kvar på tomten. Men se till att hon vet var hon bor. Jag hade haft henne inne minst en vecka innan hon fick gå ut. Sen måste hon givetvis vara id-märkt, kastrerad, vaccinerad och ha halsband med kontaktuppgifter ifall hon skulle tappa bort sig. Visst finns risken att hon skadas och bara du kan ta ställning till om du är beredd att ta den risken. 

Mina bengaler har nyligen börjat få gå på egen tass i vårt villaområde. Det räcker inte längre med koppelpromenader och aktivering. Den ena verkar nästan deprimerad och verkligen gråter när hon sitter vid fönstret eller på altanen och tittar på fåglar och allt annat.Hon som längtar ut mest vågar sig längre bort och kan bli borta 1 timme, hon rekar lite och kommer tillbaka, sen fortsätter åt andra hållet. Hör hon när jag ropar så kommer hon springandes, hon är mer som en liten hund 😎 Den andra är liten fegis och håller sig kvar inom tio meter från dörren 😛 Båda mina är ett år gamla.

#6 En nyfiken fråga bara, men hur gjorde ni när ni gick på koppelpromenad? Gick ni direkt genom dörren eller tog med den i en transportbur?

Jag gjorde både och. Ibland bar jag ut dem i buren och ibland fick de gå ut genom dörren i koppel. Nu öppnar vi bara altandörren.

Tack så hemskt mycket för svaren allihopa!! 🙂