Det där med kattallergi kan vara mycket olika från person till person, själv är jag mer allergisk mot korthåriga raser än långhåriga raser(när det gäller katt). Och det finns trots allt allergitabletter/allerginässpray som man kan använda när man ska på besök.

Tycker du ska få ha dina katter om du så känner för det. Vem vet,  din mamma kanske blir mystiskt charmad av katter när du väl har dem 🙂

Angående allergin så beror det på vad de är allergiska mot. Men din far tycker jag låter som en pälsallergiker? Allergi mot katt kan antingen vara pälsallergi, eller allergi mot deras saliv. 

Och i övrigt så tycker jag väl att du är vuxen och gör som du vill. Kan ni inte stänga av en del av lägenheten när ni får besök? Det kan ju fungera, i kombination med en ras de får mindre utslag på :) Och kanske också tillfällig medicinering, som talaren ovan skriver.

Jag tycker att det är självklart att du och din sambo kan skaffa katt om ni vill. Det är ditt liv och är man närmare 30 år ska inte behöva avstå från det husdjur man vill ha p.g.a. hänsyn till föräldrar eller syskon som man inte ens träffa särskilt ofta. Hur det står till med din pappas eventuella kattallergi är ju inte ens utrett.

Vill de träffa dig kommer de se till att kunna göra det även när ni har katt.

Jag tycker du ska skaffa katt om du vill det. Du e vuxen o det finns som sagt tabletter de kan ta om de hälsar på o de verkar ju inte hälsa på så ofta ändå, min mamma ville inte jag skulle skaffa mina katter o när jag skaffade min tredje så var jag princip dum i huvudet som skulle ha så många men jag stod på mig o idag tycker hon om katterna:)

Vill ni skaffa katt så gör det. Som andra sagt så finns det saker man kan göra om man ska få allergiska på besök, medicinska medel och/eller stänga in katterna och städa.
Du är trots allt en vuxen och är utflyttad från dina föräldrars hem. Så jag tycker inte att dom har något att säga till om. Och skulle dom vägra att besöka dig på grund av att du skaffar katt fastän dom inte vill, så är det bara barnsligt i mina ögon. Speciellt om dom inte ens vill prova på att besöka dig fastän katterna.
Jag finner det lustigt att din mor tycker att akvariefiskar gör mer nytta än katter 🤔

Tack för stödet här :D

Så nu har jag bestämt mig att det blir en liten Devon rex så småningom måste bara hitta rätt katt först och fixa allt annat som krävs för ett nytillskott i familjen:D.

Tror bara föräldrarna behöver vänja sig med tanken så löser det sig nog.

Dags för föräldrarna att växa upp. 😉

Tror egentligen det är jag som överreagerar. De få ta det som lite sen tonårsrevolt. Min mor har i ett svagt ögonblick sagt att hon saknade den från jag och min syster ;)!

Tycker ärligt du ska strunta i din familj helt, vet att det är svårt att gå emot familjens åsikter men du är så pass gammal och som du sa bor ni långt ifrån varandra så ni träffas inte ofta.

Tycker inte du ska köpa en speciell katt för att tänka på dom, utan skaffa den katten ni är intresserade av.

De gånger dom hälsar på finns det tabletter och det hjälper om man städat innan så det inte är massa katthår. Dom behöver inte gosa med katten heller.
Haft någon kompis som är allergisk hos mig som sov här i 2 nätter, storstädade innan och det funkade helt okej med min katt. Lite jobbigt för honom sista dagen, så han hade inte klarat mer än dom två nätterna men annars gick det fint.

Vill din pappa inte hälsa på bara för du köpt en katt är det hans förlust tycker jag.
Tråkigt såklart att förlora kontakten och träffas ännu mindre men det är ditt liv ju. Kan han inte bita ihop någon enstaka gång och hålla sina åsikter borta för att träffa ett av sina barn har han tyvärr större problem än just allergi som han säger han har.

Har gått emot min familj ett antal gånger, absolut inte roligt att höra klagande och att dom inte är på min sida i mina beslut men lever man efter vad dom tycker lär man ångra sig senare i livet.
Och ofta brukar det bli lite bättre sen, även med någon som är himla envis. Mycket klagande i början men sen märker dom att det inte var så mycket att gagga om, oftast är det ju ingenting dom erkänner man man märker det ;)

Det är ditt liv, eller ert liv. Du och din sambos. Tänk på det! :)
Lycka till!

Har inte läst några kommentarer!

Men självklart ska DU och DIN SAMBO, som BOR TILLSAMMANS, få skaffa vilket djur ni vill! Det har ju INGET med resterande familjemedlemmar att göra, om de inte tycker om idén!

Ni får självklart skaffa vilken katt ni vill. De familjemedlemmar som inte tycker att det är en bra idé behöver helt enkelt inte hälsa på hemma hos er, ni kan ju hälsa på dem i sådana fall.

Det finns ju faktiskt de som är allergiska mot fiskmat, så det är ju inte direkt ett bättre förslag än en katt, tycker jag…

Jag skulle bara vilja tipsa om 3 olika uppfödare som jag rekommenderar inom Devon Rex 😃

Birgitta, otroligt snäll kvinna som har enormt fina katter! Hennes nuvarande kullar dominerar på utställningar och 1 av ungarna fick 5 raka BIS och blev JW 😍 http://www.amorregis.se/

Sofia, dotter till min egna uppfödare (Bengal) men otroligt duktig och kunnig, ses till 95% på utställningar som assistent och ställer upp i ur och skur 😉http://fifiofkungsgarden.se/hemd.html

Fiddlestix, vet att dom har bra samarbete med Birgitta och de katter jag sett på utställningarna är enormt fina ❤️http://www.fiddlestix.se/se

Prova sibiriska katter! Många klarar av dom, andra klarar bara av dom lite bättre och vissa är lika allergiska mot dom som andra katter.

För oss går det i alla fall bra och det är jag himla glad för. Ett liv utan katt hade inte varit kul.. (min sambo är allergisk)

Tyvärr är jag själv inte fötjust i så håriga och fluffiga katter. Tycker bättre om de med kort päls och ser gärna att de fäller mindre än vanliga katter, som jag hört rexarna gör. Sen är jag själv lockig i håret så tror lockarna kommer att passa mig 😉.

Men tack för tipset

Min käre far avskyr katter.Precis när jag skulle få hem min Uzi så tog det slut hastigt med sambon min. Bodde hemma hos pappa medan jag väntade på ny lägenhet. Med min katt. En sphynx dessutom ;) Och vilka blev bästa vänner om inte katten och pappa!

Även dom hårdaste kan ändra uppfattning. Min far är en hårdhudad rackare med starka åsikter. Men inte ens han kunde stå emot en katts charm när han lärde känna henne.

Har även karl nu samt vänner som "hatar katter" som älskar Uzi. Jag tror det ligger i att ingen av dom är uppvuxna med katter eller har haft katter i sin närhet förr.