Katter iFokus

Katter

Etiketterhälsabeteendekosthållning
Läst 6325 ggr
Onslow
0

Tonårskatt bits!

Vi har en Ragdollkille på ca 8 månader här hemma som vi älskar otroligt mycket - dock har han börjat komma i tonåren, gissar vi. Han går jämt runt och skriker, han är pratig i vanliga fall men det går inte en minut utan att han skriker. Han har även börjat bitas och rivas en massa - inte hårt, men det är så att man kan sitta helt vanligt och så smyger han på en, hoppar fram och bits.

Det spelar ingen roll vad vi försöker göra åt bitandet - även om vi knuffar ner honom och säger nej och allt möjligt gör han det igen ett par sekunder senare. Vi har börjat leka med honom ännu mer men det spelar ingen roll det heller, om man så springer runt och busar med honom hela kvällarna. 

Han gräver i soporna och förstör saker, och klöser på allt han kan hitta trots att vi har satt ut klösmöbler i nästan alla rum och han vet var de finns. Han springer efter kaninen och river på henne genom burgallret, och jagar henne när hon försöker springa iväg. Han river ner saker och klöser och biter på oss.

Det är otroligt svårt att veta vad vi ska göra - det här beteendet startade ett par dagar innan kastreringen för ca en månad sedan - och vi har försökt allt vi kunnat hitta. Vi valde en Ragdoll just eftersom mamma har katträdsla och inte gillar när katter bara hoppar på henne out of the blue och nu vågar hon knappt vara i närheten av honom vilket är jättetråkigt, då hon och resten av oss i familjen älskar den lilla killen.

Då han sover i mitt rum kan jag knappt sova om nätterna då han ska bitas och rivas, vilket inte heller är så kul då jag har allvarlig depression samt panikångest vilket betyder att om inte jag får ordentligt med sömn blir symptomen mycket värre.

Finns det något vi kan göra för att stoppa dessa beteenden, eller iallafall lindra dem?! Vi tänker inte precis lämna bort honom över det då han är en del av familjen men det börjar bli outhärdligt att inte ens kunna vistas i sitt eget hem då man har en katt med full fart som springer runt hela tiden.

Värt att nämnas dock att ibland är han den fantastiskt kramiga, snälla katt som han brukade vara - den utan tvekan mest kärleksfulla katt jag någonsin träffat, med stora snälla blå ögon och som kurrar så fort han ser mig och rullar runt så att man kan komma åt att klappa honom överallt hur länge som helst.

Tack på förhand!

Vänliga Hälsningar Lina

Poesiblogg - Tumblr

Katthemsmatten
1
#1

#0 Din katt behöver mycket mer utlopp för sin energi än du som människa kan ge den. En kattkompis är vad som behövs. 2 katter har det bättre än en ensam. Din teori om att det är tonårstrots som satt in håller enligt min mening, men de är inte vuxna förrän vid 3 år så du har ett par år som kan bli riktigt jobbiga om ni inte hjälper katten. Och om han fortsätter så här lär din mors katträdsla öka snarare än minska. Köp en aktiv huskatt, gärna något äldre, som kan se till att 'slyngeln' blir uppfostrad 🙂

Medarbetare Hittekatter iFokus

Onslow
0
#2

#1 Vi har inte möjlighet till fler katter, samt att vi helt enkelt inte trivs med fler än en. Det är full fart här hemma ändå, så vi har inte den tiden eller ekonomin. Tack iallafall.

Vänliga Hälsningar Lina

Poesiblogg - Tumblr

Katthemsmatten
0
#3

Då får ni stå ut med kattens beteende. Men jag rekommenderar att  ni fortsätter med att ryta 'nej' och att ni försiktigt plockar bort den kroppsdel som attackeras. Man ska ju döda bytet, så hastiga rörelser innebär att katten biter hårdare.

Medarbetare Hittekatter iFokus

Scorpio97
0
#4

Brukar ni låta honom leka med händer eller fötter? Sluta med det i så fall. (Många tycker det är jättegulligt när en kattunge småbiter i fötterna, men när dom blir större kan det leda till det du beskriver, därför jag frågar)

Köp en sån här vippa med fjädrar på, en laserpekare eller liknande och försök leka så ofta ni kan. Lek ordentligt med honom (tills han ligger och flåsar) innan ni ger honom mat. Det blir då ett naturligt beteende, han måste först jaga innan han får äta. 

Ni kan även köpa någon form av mat-leksak, så han får kämpa med maten. (Ger ni torrfoder så kan ni ta en vanlig plastflaska och göra hål i, eller lägga maten i en hög glasburk eller liknande så han måste fiska upp maten)

Ju mer energi han gör av med, desto mindre chans är det att han anfaller er, förmodligen gör han det för att han har lite tråkigt/vill bli av med energi

Det absolut bästa vore nog en kattkompis men jag förstår att alla inte har möjlighet att ha flera katter (:


//Jessie

kslmo
0
#5

Jag håller med föregående talare. Det verkar som att din katt behöver mer aktivering. Min katt får spatt om kvällarna då han blir bråkig och vill riva halva lägenheten. Det som hjälper då är att leka med laserpekaren (gärna få honom att hoppa mot en vägg) tills han är helt slut. Han får utlopp för all överskottsenergi och blir mycket lugnare. Vi är också noga med att aktivera honom på dagarna genom att leka eller gå på promenad med sele. Det märks tydligt när vi missat en dags aktiviteter.

[juuniper]
0
#6

Min 6 månader gamla katt har precis börjat med ett liknande beteende. Trots aktivering hon tidigare varit nöjd med har hon nu på kvällstid börjat rusa runt som en tok på golv och möbler. Hon bits inte från ingenstans dock. Hon har aldrig fått bitas och vi har aldrig lekt med händerna. Det märks däremot att hon är trotsig nu, och provar oss när hon är understimulerad. Provar saker hon vet att hon inte får; kikar lite på oss för att kolla om kusten är klar, provar klättra på ställen hon vet att hon inte får och så fort vi säger nej (ofta hinner vi säga nej precis innan. När vi ser vad hon är på väg att göra) tittar hon besviket och går därifrån. Provar att tjuvbitas i handen när hon är leksugen och blir klappad. Ger oss den där besvikna och understimulerade blicken när vi säger ifrån. Jag kan definitivt likna henne vid en tonåring. Hon har skjutit iväg i växten på senaste tiden och blivit lite småklumpig. Som om hon inte hunnit med att vänja sig med att vara lite större och längre. Vi har inte heller plats för en till katt, och gör som det du blivit tipsad om tidigare; leker slut på henne ordentligt om kvällarna till hon lägger sig platt av utmattning. Det gör stor skillnad. Det märks också väl på kvällarna om hon fått leka mycket under dagen eller varit ute på koppelpromenad. Då är hennes tjuvrusningar längs golvet inte lika vilda eller ens existerande, mot för dagar då vi missar det.

Holtan
0
#7

Dessa rusningar har jag också varit med om. Jag har två cornishar som är väldigt aktiva redan från början. En hona på två år och en hane på nu 7 månader. Men de har lugnat ner sig betydligt. De gör ju lite som matte gör och lär sig rutiner. De sover när jag sover (oftast) och de leker tillsammans och nöjer sig oftast inte med att bara jag leker med dem utan de vill ha varandra. Jag hade inte heller tänkt skaffa en till katt utan bara ha en, men cornish mår inte bra ensam så det blev en till :P Vilket jag iof inte ångrar!
När de gäller bitandet har jag samma problem. Det var värre när han var lite yngre men han får sina infall ibland. När man går genom hallen så kan han springa i förväg, lägga sig på rygg och bara anfalla de fötter som far förbi, oftast rätt hårt. Ibland kommer dessa anfall helt obefogat samt att han biter/leker med fötterna på kvällarna så jag har ett överkast som jag lägger över fötterna. Jag försöker att inte uppmuntra lek med händer och fötter men de är svårt när andra som kommer på besök tycker att det är roligt att brottas med händerna eller fötterna.
Jag har inga bra tipps när de kommer till bitandet iom att jag är där själv och inte fåt bort det.
Men gällande rusningarna så tror jag att kisse snart kommer att anpassa sig till dig och din dagsrytm, ge henne bara lite tid. :)
Lycka till :D

Nova12
1
#8

Endel katter förstår inte ordet "nej", när vi började att göra ett obehagligt "schiiiii" ljud med bestämd ton var det som att vår katt fick en annan respekt till oss. Men det bästa är att lämna katten, så fort den biter dig lämna den och gå in i ett annat rum lugnt och sansat. Om man gör detta noga, kan ta två månader, så kommer katten koppla ihop att bita och rivas för att få igång dig kommer inte leda någon vart. Kom ihåg, negativ uppmärksamhet så som "nej" även "schiiiii" ljud är också uppmärksamhet (har jag nu fått lära mig :) Men det ska inte behöva gå så långt. Katten ska kunna bli stimulerad INNAN det går så långt att den använder detta medel för att få er uppmärksamhet. Köp många aktiveringsleksaker, vår katt får bara sitt torrfoder genom dessa. Hon har även en billig lektunnel från rusta som vi leker med vippor och spön som hon kan gömma sig i och attackera leksakerna när vi leker med henne. Viktigt är också att leka kortare stunder så att katten inte blir för överstimulerad. En gång var 40:e minut eller när katten vill. Den kanske visar dig att den vill leka genom att komma fram och prata med dig men du tolkar det som att den vill gosa. Försökt att leka ofta och kortare stunder även när du har besök. Konsekvens är nyckelordet, även dina gäster måste bete sig på samma sätt. Vi har jobbat länge med detta och först nu ser vi resultat, hon har inte bitit på oss en enda gång på en vecka nu :). Lycka till!