Lämna syskonen för tidigt - Din åsikt! :)
Ja, det var tänkt att jag skulle få hem en kull på 4 bäbisar som är ca 8 veckor gamla nu på fredag, Dom har inte varit med mamma på ca 2 veckor (va jag har förstått) och ägaren till mamman hade inte plats för dom så dom fick flytta till en annan kvinna i byn, Nu kan inte denna kvinna ha dom och de var avlivningshot på dom (som skulle ske nu på fredag 3/8).
Självklart så vill jag hjälpa dom små och tog mig an dom att få flytta hit tills dom är redo att hitta sina egna hem! Men dom bodde ganska högt upp och jag har inte möjlighet att fara och hämta dom personligen, men det finns en jätte snäll kvinna som tog sig an att ha dom hos sig onsdag - Fredag då hennes brorsdotter (tror jag de var) ska åka ner till samma stad som jag bor i och kan ta med sig katterna.
Nu är det så att denna kvinna har fäst sig vid en av ungarna som ska behålla den så jag skulle bara få ner 3 st av dom, men igår hörde hon av sig igen och sa att jag mest troligt bara får ner 2 av ungarna då hon hittat en som vill ha en kisse där uppe.
Jag persoligen tycker att ungarna ska hålla ihop tills dom är redo att flytta och inte splittras nu med tanke på vad dom gått igenom.
Vad tycker ni om ja, hela situationen, vad kanman göra för att de ska bli så bra som möjligt? :)
Jag skulle vägra att medverka till brott mot djurskyddslagen. Visserligen begicks ett brott redan när ungarna skildes från sin kattmamma, men att sära på ungarna före 12 veckors ålder är också olagligt.
Sajtvärd Katter iFokus
Alltså vadå inte ha plats för kattungar? Kan man inte anmäla kvinnan? Nej, de ska inte splittras, då är det bättre du väntar.
När de redan förlorat sin mamma för tidigt så är mitt råd att inte sära på kullen förrän de är minst 12 veckor.
De lär sig så otroligt mycket av det sociala med att var katt under denna tid så de behöver varandra. "Kattiska" är viktigt!
Vet att det kan vara svårt i fall som dessa, men försök åtminstone se till att de två som blir kvar hos den andra kvinnan får följas åt till de blivit minst 12 veckor. De två som ev. kommer till dig kan ju du se till att de följs åt!
#1 Jo men precis…! Men jag vet inte hur jag ska få denna kvinna att förstå att de faktist är ett brott.
# 1 Helt sant!
Gud va irriterad man blir, om ägaren till kattmamman inte hade plats för kattungar skulle hon väl se till att det inte blir några ungar.
Försök att fixa så att kattungarna får vara tillsammans tills dom är 12 v. Stackarna, blev skilda från mamman redan vid 6 v. 
ja, de är ju så att denna kvinna inte kan ha alla fyra, en av ungarna ska hennes dotters kompis (tror jag de var) ha och en ska hennes dotter ha… och två komemr till mig, Jag ska försöka idag igen att försöka få henne att skicka ner alla fyra till mig. Vi ha en katthona som skulle få ungar för ca 1,5-3 veckor sen men födde bara en död (tyvärr) men chansen att hon adopterar ungarna finns och jag har precis som #3 tänkt på det med att lära sig vara en katt och hur viktigt det är…
Vet hur illa det kan bli…
Vet en huskatt (14 år idag!) som blev tagen alldeles för tidigt från mamman (7 veckor) och hon var ensamkattunge till råga på allt.
Hon lärde sig aldrig "kattiska" och är otroligt präglad på människor. Idag lever hon i en kattgrupp med flera katter, men hon kan inte läsa de andra katterna och vet aldrig om de andra kommer för att vara snälla, busa eller vara dumma. Hon är en "katthatande människa" enligt henne själv!
Nej dom borde verkligen inte flytta ifrån varandra. Deras bästa chans att bli trygga tror jag är att få fortsätta vara tillsammans och växa upp med en vuxen katt. Det är ju bara att visa henne att uppfödaren redan begått ett brott och att katterna nu måste få hålla ihop tills dom är minst 12 veckor. Eftersom dom förlorat tid med mamman skulle jag nog personligen hålla dom tillsammans lite extra tid också. Och båda borde ju vilja göra det bästa för kattungarna :).
Jag skrev till henne nu, detta skrev jag "Du jag har funderat på detta med att splittra kattungarna… Jag är väldigt mån om alla djur och djurskyddslagen finns av en anledning och jag vill absolut inte bryta detta, 2008 kom lagen om att en kattunge inte får lämna mamman fören den är 12 veckor och eftersom läget med att ungarna inte varit med mamma så är det samma sak som att vara med sina syskon.
Jag förstår om ni vill behålla ungarna redan nu men de funkar inte för mig, jag tycker att du skickar ner hela kullen för att sedan få upp ungen/ungarna igen när dom är redo."
Hon svarade bara att hon har sökt dispens för katterna från jordbruksverket
Va? Dispens? Kolla det med Jordbruksverket!
#10 Ja, ansökt kan hon ha gjort, men jag kan inte tänka mig att Jordbruksverket beviljar dispens i det här fallet, men även om de gjorde det skulle min egen rättskänsla och omtanke om kattungarna förhindra mig från att medverka till splittringen av kullen.
Sajtvärd Katter iFokus
Jag bad henne skicka en kopia på den Beviljade! ;p
#12 Ja, jag funderar fortfarande på att neka att ta någon om jag inte får alla just för att jag vill deras bästa!
Herregud, vilket strul. Jag kan heller inte tänka mig att Jordbruksverket beviljar detta. Visste inte ens att man kunde söka dispens.
#15 Nä inte jag heller… Okej om de hade varit så att de int fanns chans att någon hade kunnat ta hela kullen, men i detta fall finns det de. Och sen var jag tvungen att kolla upp detta med dispens när hon slrev de…
Jag förstår bara inte varför hon inte kan släppa alla och sedan när dom är redo ta tillbaka dom.. :(
Har dom som vill behålla katterna egna vuxna katter som kan uppfostra de små? Om inte kan du ju visa en artikel varför det är så viktigt med det. Vad som händer i katternas liv mellan 8 och 12 veckor. Tror dock inte att ansökan kommer att godkännas.
#17 va jag förstått så har dom inte egna katter. Hon som har ungarna nu har en katt som tog från mamma när hon var 9 veckor..
hur länge brukar det ta innan man vet om en ansökan beviljats eller nekats?
Ja då riskerar dom ju att göra kattungarna otrygga. Speciellt med tanke på att dom inte varit med mamman sen de var 6 veckor :/ Det borde väl räcka som anledning för att låta kattungarna fortsätta leva ihop och bo med eran katt som kan lära dom att "bli katt". Ingen aning hur lång tid det kan ta. Du kanske kan ringa och kolla med Jordbruksverket och kort förklara läget? :)
JAg har lite mycket just nu så jag hinner inte ringa, men jag har bett en kompis som jobbar på sjurskyddet här i norrbotten hör av sig till mig när hon har tid! :)
Ja nu blev detta Löst eller va jag nu ska säga, Denna kvinna klarade inte av att höra mina åsikter och uppenbarligen så fick hon inte diispans för ungarna så jag kunde se ett intyg så Ingen av ungarna kommer att komma ner till mig utan dom stannar där uppe, Förhoppningsvis så behåller hon alla tills dom är 12 veckor men nu kan inte jag styra över någonting längre.
#22 Bra att du stod på dig! Även om hon tyckte att du var urjobbig har du förhoppningsvis ändå fått henne att förstå det faktiskt är viktiga saker det handlar om!
Sajtvärd Katter iFokus
Ja de var tack vare alla er jag klarade av att stå på mig! :) jag har gått och haft ont i magen sen jag fick veta att hon skulle splittra dom men ändå inte velat göra någonting för jag visste inte om jag överdrev eller inte.
Visst känns det pissjobbigt att veta att jag nu är maktlös över dom små men men! :)
Maktlös i det avseendet, ja… …men du kan ändå ringa och höra hur det går? Eller blev kvinnan så sur att det inte är möjligt?
Tror inte de kommer att vara möjligt tyvärr

Jag känner igen detta. Det kommer från Husdjursplaceringen på fb.
Jag såg nödropet om ungarna som skulle dödas imorgon, och jag skrev på flera ställen att dom inte fick sära på ungarna, men det var ingen över huvud taget som reagerade på det.
Jag tycker att du ska skriva på den sidan hur det har gått till, för sidan verkar allt annat än seriös, som dom håller på.
Alla djur behöver någon som bryr sig!

Förresten, en anmälan på ägaren kanske vore på sin plats också
Alla djur behöver någon som bryr sig!
tror ni inte ungarna blev avlivade nu då?
#29 Om kattungarna avlivas är det förstås oerhört tråkigt, men det får den som fattar det beslutet isåfall ensam bära på sitt samvete. Känslomässig utpressning är något man ska vägra att ge efter för i såna här fall, annars blir det aldrig någon ändring!
Sajtvärd Katter iFokus
Den som fattar ett sådant beslut har nog inget samvete…
Ungarna kommer inte att avlivas utan dom är hos henne som skulle fixa skjutsen till mig, så dom är räddade därifrån!
#27 Jag har funderat på att skriva ut det på sidan…
#32 Åh, vad underbart att dom nu är hos en vettig människa iallafall. Har hon någon vuxen katt som kan "uppfostra" ungarna?
#33 Vettig och vettig, Det är hon som skulle fixa att dom kom ner till mig, hon som ville separera dom redan nu.
Jaha, då missuppfattade jag det totalt. Jag trodde det var 2 olika personer.