Jag kan hålla med om att det är klokt att hålla katter inne eftersom det finns många som hatar kattar och gör vad som helst för att ha ihjäl dem (gift, hagelbössor osv) bortsett från andra hot och faror som finns i tättbebyggt område, men jag tycker ändå att man nog i alla fall måste förändra attityden hos människor också, och inte enbart hålla katten inne. För den kan ju smita ut.

När man inte ens får efterlysa sin försvunna inne(!)katt genom att sätta upp lappar i området säger det mer om den omgivningens syn på katter öht och framför allt deras skrämmande brist på empati! Jag skulle aldrig vilja bo i en så känslokall och klinisk miljö, FY!

Ja, ibland blir man mörkrädd. Tur att ingen körde med "har hon innekatt? Djurplågeri!", men däremot trist med när de pekade ut hur själviska och känslokalla personer kan vara. "Och det är inte egoistiskt att köpa en framavlad (sic) katt än att ta en hemlös bondkatt". Sådant får ju aldrig rashundsägare höra. Plus att använda det för att tysta ned är också väldigt trist.

Så mycket stör väl ändå inte femton lappar? Och det har väl inget med att kattägare "visar aldrig respekt"?

#2

Jag håller fullständigt med dig. Det är något som är väldigt, väldigt fel när människor reagerar så. Men om man inte gör något åt omgivningens syn lär det aldrig bli bättre. Så man får nog bita i det sura äpplet och jobba för förändring, såvida man inte vill flytta.

Det är synd, men många tycks ha bilden av att katter är någon sorts odjur, alternativt skadedjur.

Jag blev nyfiken på själva artikeln, får man inte sätta upp lappar utan tillstånd på t.ex dörrar? Känns dock som att deras attityd inte hade någon med katter i sig att göra, men det är väl svårt att veta. Angående det andra om utekatter så finns det otroligt många som inte tycker om katter. Jag älskar katter, men tycker det förstör en hel del när de springer runt i tätbebyggt område, och har många vänner och bekanta som håller med. Däremot vill man inte gärna gå och klaga hos grannarna och hyresvärden gör det heller inte så grannarna skulle säkert säga att ingen klagat på deras katter och att det går hur bra som helst. #1 skulle du kunna förklara mer vad du menade med det där sista? :) vet inte riktigt om jag förstod det.

#4 problemet på vissa ställen är att de nästan blivit skadedjur. Tror det är hos kattägare förändringen måste ske i alla fall.

För att förtydliga mina tankar:

Många gnäller i det tysta, men är sådär "lagom" som en svensk ska vara, och menar "nejmen, inte kan jag säga något om det" och meddelar därför inte kattägaren om det är så att katten stör. Så att kattägaren får en chans att ordna saker och ting. Sedan när det händer något så att bägaren rinner över blir det helt plötsligt kalabalik och väldigt otrevligt.

Sedan så är det ju så att om man inte tolererar lappar osv om försvunnen katt etc, visar det i mitt tycke på en bristande respekt och empati, både mot katt och ägare. Om lappen får sitta uppe så kanske katten kommer tillrätta snabbare och därmed orsakar mindre irritation för grannar som hellre ser att det är en innekatt.

Och visst, i vissa områden kanske det är så att de ses mer som skadedjur -det är jag inte insatt i. Men det synsättet, utan att man försöker göra något åt det eller förebygga och engagera sig, gör att ev. gnällspikar kan hålla sina åsikter för sig själva. Kanske hårt sagt av mig, men man bör åtminstone ha en idé om hur det kan förebyggas och hur grannsämjan kan hållas på en acceptabel nivå.

Vi har problem med sork där vi bor. Marken är snart som en schweizerost, och utan utekatterna i vårat område (litet villaområde på landet) hade det varit långt värre. Då kan man ju undra varför vissa fortfarande tycker att en eller två katter på ett stort område som förebygger sorkinvasion är skadedjur?

Min poäng är, att alla katter är inte skadedjur. Alla katter är inte livsfarliga klösmaskiner. De finns, men det finns många, många katter som sköts om och har ett hem, som mår bra, som inte förstör överallt. En förrymd innekatt är i mitt tycke inte ett osaknat, galet skadedjur.

#7 då hänger jag med i vad du menar :) Själv måste jag säga att jag blir glad när folk efterlyser sin katt, även om största delen är innekatter för dom med utekatter verkar ofta räkna med att katten är borta länge. Inget jag skulle våga här t.ex för det finns ett ställe som kan få tillstånd att avliva katter redan efter 1-2 veckor.