Blev med kattungar - när kastrera!?
Hej! Båda mina katter blev på tjocken, nu sitter jag med sammanlagt 6 st kattungar och 2 st vuxna.
Tanken är att jag ska behålla en, resten har jag eventuella köpare på :)
Och så att det inte blir några påhopp här så tänkte jag berätta att jag bara tänker sälja katterna till folk jag känner eller litar på, de kommer absolut inte bli några blocketkatter för 100 kr st.
Hittar jag ingen köpare så behåller jag dom tills jag hittar!
Men nu undrar jag, när kan man som tidigaste kastrera en katt efter dräktighet?
Detta är andra kullen för båda mina katter, och nu tycker jag att det är dags att kastrera dom nu då jag fått bättre ekonomi.
Men när kan jag kastrera katterna? kan jag göra det direkt kattungarna blivit oberoende av mamman och kan äta egen mat?
Tack för hjälp i förhand!
Redan när kattungarna är 2-3 veckor gamla.
Men hur blir det då när dom behöver amma osv?
Förra gången du fick kull så skrev du att du absolut skulle kastrera och det var för ett år sen. Du borde veta bättre efter att ha hängt här på forumet i över 2 år, eller hur. Oansvarigt!
Du har läst tillräckigt med trådar förhoppningsvis för att veta vad många här anser om det hela.
/Fridaybrew
#2 Ungarna kan dia ändå. Kattungar får ju emellanåt förlösas med kejsarsnitt och då blir snittet större än vid en kastrering.
#3 , jag har inte haft ekonomi till det. Jag är student och levde på 1000 kr efter hyra i månaden så det har aldrig gått ihop.
Nu har jag jobb och får mer pengar, sluta klaga och var glad över att det sker nu än aldrig?
#4, men medans katten är iväg på kastrering då? mamman behöver ju vila efter kastreringen? eller?
Får inte ihop det alls, om du vet att du inte har råd, så varför släpper du ut katten då? För jag utgår att du självklart inte håller honor och hanar tillsammans fertila inne och INTe vill ha kattungar. Oavsett så är det väldigt kortsiktigt sätt att försöka spara pengar. Två katter är rimligen billigare att kastrera än att göra allting rätt på två kullar.
Dags för att ta ansvar och ta lite tuffa vuxna beslut helt enkelt.
Håller tummarna att det är absolut sista kullen.
/Fridaybrew
#6 Jo mamman är ju borta från ungarna några timmar vid kastrering, men ungarna kan läggas till henne när hon kommer hem. Ev får man väl flaskmata en gång under tiden mamman är borta. Men jag skulle rekommendera att vänta tills ungarna är 5-6 veckor gamla och redan börjat äta lite själva. Under förutsättning att du håller mammorna inne under den tiden, så att de inte hinner träffa någon hane innan dess.
Men HUR ska jag kunna få ihop 2 kastreringar, mat till mig själv och katterna på 1000 kr /månad ?!
Sluta klaga, jag tar tag i det här nu?!
Börjar bli riktigt irriterad.
#9 Jag börjar också bli irriterad. Skaffa inte katter om du inte har råd med det. Hur ska du ha råd med två kullar om du inte har kunnat spara till två kastreringar på flera år?????
Jag måste hålla med Jourhemmet. Man skaffar inte djur utan att först veta om man har råd eller ej. Är själv studerande och har väldigt svårt att se hur du bara kan ha 1000 kr över men och andra sidan kanske det finns flera faktorer till det så där lägger jag mig inte i men om du inte haft råd att kastrera så varför är de inte innekatter? (Nu antar jag rent logiskt att de inte är innekatter i och med att de har blivit dräktiga).

Hur ska du få ihop till 12 vaccineringar 6 chippningar 6 ID-märkningar 6 besiktningar och 2 kastreringar + mat och sand till åtta katter?
Stolt ägare till tre La permer
#1 Du säger att kattungarna inte ska bli blocketkatter a 100kr st utan att kattungarna ska säljas till vänner och bekanta. Men för att förhindra att de blir slit och släng katter (vilket de kan bli om du säljer de billigt/ges bort).
Även om du inte kommer att id-märka, vaccinera, avmaskas och veterinärbesikta dem innan försäljning (vilket jag rekommenderar varmt) så tar du minst 500kt/st så finansierar du även båda honkatternas kastrering.
Släp inte ut honorna innan de är kastrerade då honorna kan bli dräktig fast de har en kull redan.
Nu hänger jag inte med.. men TS har alltså två fertila honor, och som student med begränsad ekonomi, så lät hon dom alltså springa ute, okastrerade för att hon inte hade råd med kastrering?
Det låter lika hållbart som att försöka gå balansgång på en sytråd..
Har man inte råd med kastrering av sina fertila katter, så släpper man ju liksom inte ut dom Och även OM man har råd, så släpper man ju inte ut dom innan dom har blivit kastrerade. Sunt förnuft liksom.
Men bra att honorna äntligen ska bli kastrerade. Och hoppas att ungarna också blir kastrerade.
http://katter.ifokus.se/discussions/4db025d888f4726df10000f7-varfor-kastrera
Även om ungarna kanske kommer till bra hem, så vet man inte vart deras avkommor kan hamna om det är så att dom förblir okastrerade.
Vi kastrerade våran katt när kattungarna hade slutat dia, tror det var efter ca 10 veckor.
/Smull, Fonso, Denzel, Rowley, Lissi, Birk, Kai, Paisley och jag! ♡
Får man lov att ta iväg honan till kastrering innan ungarna är avvanda? Man får väl inte lov att separera henne från småttingarna, eller har jag fel?
Den korta tiden får du separera ungarna från mamma. Men personligen skulle jag aldrig någonsin ta kattmamman för kastrering när ungarna bara är 2-3 veckor eftersom en del honor blir väldigt smärtpåverkade och kan stöta bort ungarna då. Jag brukar vänta tills ungarrna är ca: 10 veckor om det är akut, annars när ungarna flyttat.
Personligen hade jag väntat tills ungarna är någotlunda avvanda.
Eftersom jag och TS bor "grannar" vet jag också att de enda kliniker som finns här måste man antingen lämna in katter före kl 8 på morgonen och hämta den mellan 16-17.
Eller, så får man med sig katten hem nersövd och då tar det ju iallafall flera timmar ibland innan katten vaknar, och jag tycker det känns lite småtaskigt faktiskt att låta ungarna vara och klänga på katten när den mår så pass dåligt och kanske behöver få vakna upp i lugn och ro.
Edit: jag kanske blandade ihop TS med en annan medlem och vi kanske inte alls bor "grannar" vid närmare eftertanke, men hur som haver så tycker jag ju likadant som jag skrev i inlägget ;)
Jag måste också ta och undra med de andra. Vem släpper ut fertila katter, och hur kan man ha råd med att föda upp kullar men inte kastrera? Det är ju svinmycket pengar en kull kostar även utan vaccinering osv.! En dräktig mamma katt äter mycket mer under dräktigheten och digivningen, och sen så ska ju alla kattungar äta. Sen går det åt massvis med sand åt alla katterna inklusive kattungarna. Det skulle lätt ha gått åt 1000kr om inte mer, vilket en kastrering utav honkatt skulle kosta. Jag hänger inte riktigt med logiken här… men bra att det kastreras nu, dock kunde det ju sparas pengar och ha fåtts göras tidigare om man inte hade lagt ned en massa pengar på att föda upp kullar istället.
Även när de är kastrerade så kan de ge di. Kattmamman och ungar får endast separeras under korta tider och jag tror kastrering är en okej anledning vad jag vet. Jag skulle dock vänta tills de är runt 10 veckor än när de är bara runt 2-3 veckor.
Somsagt så har jag råd med allt detta nu när jag har jobb.
jag har råd med båda kullarna, och jag bestämde mig för att vänta för att jag ville ha kattungar.
Efter dom här kullarna ska jag kastrera, jag ville bara veta när TIDIGAST kunde man göra det.
Men nu förstår jag inte alls. I #9 skriver du att du inte har/haft råd med kastrering. Men nu skriver du att du visst har råd och att du själv valt att få kattungar. Det blir lite förvirrande när du skriver olika saker i olika inlägg. Man vet inte vad som stämmer.
Att ha råd att ta en kull men inte ha råd att kastrera (som kostar mycket mindre) låter väldigt motsägelsefullt. Man förstår ärligt talat ingenting.
Hoppas iallafall att kattungarna får den omsorg de är värda. Dvs vaccinering x 2, id-märkning och veterinärbesiktning innan de flyttar.
Om man låter en katta få endaste kull på fyra ungar, två av varje sort, och bara 1,5 av honorna får kattungar och fördelningen av kön är samma som den första osv så har den första på några få generationer gett upphov till åtskilliga katter. En ansvarsfull kattägare tillåter inte sina kattor att få en endaste kull. Vill man ha kattungar i huset så finns det gott om dräktiga kattor och nyblivna kattmammor som saknar hem som man kan ta hand om.
Ge kattorna p-piller när ungarna är två veckor och tills ungarna är 12 veckor. Se till att inte släppa ut dem förrän de är kastrerade.
TS, jag hoppas verkligen att kattungarna blir friska. I och med att det rört sig om utekatter, så kan föräldradjuren ha vilka sjukdomar som helst, som kan smittas till ungarna. Och även att föräldradjurens blodgrupper inte har/kommer krocka.
Skulle du få ungar svårsålda, så se till att kastrera speciellt hanarna pronto, så att dom inte parar sig med sina mammor/syskon.
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Man kan tycka att det inte är så farligt att låta katten få en kull, men tänk om de tycker likadant i de nya hemmen som kattungarna flyttar till Sen kanske de nya kattungarna får kullar
Det enda sättet att veta att kattungarna inte kommer få kull efter kull efter sig är att sälja kattungarna kastrerade.Det finns veterinärer som kastrerar tidigt.
“In a world filled with hate, we must still dare to hope. In a world filled with anger, we must still dare to comfort. In a world filled with despair, we must still dare to dream.
Ledsen alltså, men jag gick nyligen på socialbidrag och fick 6000 kr i månaden. Trots det hade jag råd att betala en helårsförsäkring för katten ena månaden samt kastrering (för honkatt) nästa månad.
Allt handlar om prioriteringar. Om du inte har råd, ha inte katt.
#25 Samma, och jag har dessutom en hel del andra djur som kräver sin vård och omsorg. Tycker "har inte råd" är den lamaste ursäkten nånsin, det handlar bara om prioriteringar.
//Lamina
Before we work on artificial intelligence, why don't we do something about natural stupidity?
Fast att bara säga att allt handlar om prioriteringar tycker jag är lite att kasta sten i glashus och göra det lite enkelt för sig.
Lever man på socialbidrag så finns det ju massor av saker som man inte får tillgodoräkna där, så som glasögon, mediciner, tandläkare, bil osv. Ibland tror jag man kan få en viss del betald men inte allt.
Nu har ju förvisso TS inte levt på socialbidrag om jag förstått rätt, men lever man på lite pengar så finns det kanske inte så mycket att prioritera med.
Sedan kan man väl kanske ta sig en funderare om man ska skaffa sig djur om man inte har råd med dem, men har man skaffat sig djuren när man hade god ekonomi och den sedan blir sämre av någon anledning, ska man då sälja djuren och köpa nya när man har det bättre ställt igen?

#27, mediciner och tandläkare täcks av Soc (ska lämna in kvitton för det förstnämnda på onsdag för att få det betalt), har inte kollat hur det funkar med glasögon än dock, men så exremt dyrt är det inte för de flesta synfel så länge man går till en av de billigare optikerna.
Bil beror på om man verkligen behöver den eller inte, men för mig som har växt upp på landet är det ingen jätteuppoffring att ha flyttat in till stan (38 000 invånare i kommunen, 27 000 i själva stan) och numera vara beroende av buss.
Ja, men har man skaffat djur så är det ens ansvar att se till att det mår bra. Betyder det att man själv inte har råd med något man behöver så får man göra den uppoffringen. Kan man inte det så är det nog dags att fundera på om man verkligen borde ha djur…
Och visst, man kan hamna i den situationen att man hade råd, men inte har det längre. Men en engångskostnad, som kastrering, bör man ju ha planerat för innan man skaffar djuret. Så det ska vara i extremt sälsynta fall som att man t.ex. vart av med jobbet samtidigt som huset brann ner… Annars bör man se till att ha pengar till det undanstoppade om man inte är 100% på att det kommer finnas pengar när det är dags.
Det har hänt, om jag haft extermt mycket oväntade utgifter och höga veterinärräkningar, att jag har fått lov att låna pengar till mat. Inget roligt läge att hamna i. Men eftersom jag har tagit på mig ansvaret över ett annat liv så måste jag ju låta det gå före mina egna behov. 
Och för säkerhets skull bör man alltid ha en buffert också.
//Lamina
Before we work on artificial intelligence, why don't we do something about natural stupidity?
Jag har levt på studiemedel också, jag hade ändå råd. Från dag ett har jag alltid sett till att upprätthålla en buffert på minst 5000 kr (men oftast mer) för både oförutsedda och förutsedda utgifter.
I värsta fall får man låna pengar av någon, eller ta ett lån på banken. Min vän fick nyligen ta ett lån på 18 000 kr på banken för att hennes hund fick akut livmodersinflammation, trots att hon hade försäkring. Sånt får man räkna med som djurägare.
Det är ett liv det handlar om. Det är bara DU som kan ge ditt djur vad det behöver. Kan man inte det, bör man se om sina prioriteringar eller fundera över om man över huvud taget har hela hjärtat med sig när det kommer till sina djur.
Det är min åsikt.
Håller med Eywa. Lever på studiebidrag men lyckas ändå spara ihop en liten buffert att ha om det skulle bli knapert en månad eller något akut händer, större utgifter m.m.
Vi vet ju inte allt om TS och dennes situation men en ursäkt om att man inte hade råd tidigare håller inte, man ska ha tänkt på alla större utgifter som kastering osv INNAN man skaffade katt samt ha en buffert av något slag.
Ja eftersom vi inte har insyn i TS ekonomi så anser jag iallafall att det är inte bara att haspla ur sig att "man måste prioritera". Det låter fint och enkelt men det fungerar inte alltid i praktiken.
Däremot så säljer TS dessa kattungar för en bra summa så har hon ju kastreringarna betalda redan och kanske en början på en liten buffert för framtida vård etc.

Bra att det nu äntligen blir gjort!
En sak bara ang något som skrevs i tråden. Ta INTE hem honan från vet innan hon har vaknat. Det är inte säkert då sövning är farligt (men naturligtvis nödvändigt). Har hört om katter som aldrig vaknat mer när de väl är hemma. Sövda djur (och människor) bör alltid övervakas av kunnig vårdpersonal.
jag menar att jag HADE inte råd med kastering. NU har jag råd med både kastrering och kullen!
Tänk, alla de fina underbara hemmen som alla hittar.. Hur kommer det sig, att katthemmen och eldsjälarna inte hittar de fina hemmen? För att de inte finns! När kattungara börjar bli stora och matkrävande då gör oseriösa kattägare ingen skillnad. Bara de "blir av" men ungarna.. Alla de fina bra hemmen kan ju gärna komma kattehmmen till del. För de böever dem verkligen
The Owls are not what they seem
de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....
dessutom, har du bara 1000 kr i månaden att leva på, vad får då dina katter för mat? Vi är två vuxna personer här som verkligen lever snålt, och vår hushållskassa är mellan 2000-2500 kr varje månad och då har vi ändå köttet "gratis" då vi är jägarfamilj.
HAr man så lite pengar, så ska man definitivt inte ha husdjur alls.
The Owls are not what they seem
de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....
Bra att TS får det gjort nu. Man ska inte lägga sig i andras ekonomi. Hoppas att katterna får det bra.. även om oddsen kan va små…..
Tycker det är dåligt att klanka ner på andra…tydligen försöker hon ställa det till rätta nu när hon kan för att ge sina katter det bästa.
Har man inte råd att kastrera direkt finns det däremot andra alternativ som är lite billigare för stunden…d.v.s. p-piller.
Min katt har ätit det länge nu och det har inte blitt några bebisar här inte som tur är =)
~mikkan
#38 Du borde läsa på om vad p-piller gör. Helt galet att ge en katt p-piller som inte går i seriös raskattsavel. P-piller ökar drastiskt risken för juvertumörer och livmoderinflammationer, är det värt det tycker du? Dessutom kan en katt bli dräktig trots p-piller då en katt endast får ägglossning vid parning och p-piller tar endast bort löpet. En katt kan bli parad även om hon äter p-piller.
Vad #39 skrev. P-piller är aldrig ett alternativ enligt mig. P-piller används i seriös avel för att kontrollera löp. Riskerna för att få b.la juvertumörer ökar markant. Har varit med om folk vars katter fick juvertumörer flera år senare efter avslutat bruk, för riskökningarna stannar kvar i katten så att säga.
Plus att katten fortfarande kan bli dräktig, osv. Men tyvärr har p-piller blivit poppis hos folk, oftast kanske för de inte har blivit varnade om de stora riskerna.
Min katt käkade p-piller i 18 år. Blev adlrig på smällen eller fick några som helst sjukdomar. Vet inte mkt om katter osv men skulle inte vilja kastrera någon alls. P-piller fungerar här iaf. =)
Sa det bara som ett tips till TS som inte har råd till kastrering.
Nu har katten ätit det i snart 1 år…alltid varit utekatt.
Sorry, sorry ;) men allt ökar väl risk till cancer idag…inte slutar vi vara för det.
~mikkan
#41 Så du tycker det är värt det att riskera kattens liv för du vill använda p-piller och inte kastrera? När de menar ökar risken markant, så menar vi MARKANT och inte pyttelite. "Allt ger cancer idag" är ju inte sant, och absolut inte i samma nivå som med p-piller. Plus att om man inte kastrerar så ökar även risker för livmoderinflammation, etc. (vilket i sig p-piller OCKSÅ ökar risken för.) Bara för en katt har haft tur betyder det inte att denna katten kommer ha samma tur.
Skulle inte heller rekommendera att använda p-piller sådär.
/Smull, Fonso, Denzel, Rowley, Lissi, Birk, Kai, Paisley och jag! ♡
#42
Absolut inte, jag hade ingen aning om att det leder till cancer då det fungerat så bra för vår andra katt. Kastrering är inget för mig menar jag bara.
Varför ska annat folk alltid lägga sig i vad som är rätt och fel för ANDRAS djur? Jag har nu valt att låta min katt gå på p-piller då det fungerar för henne. Ska ni hata på mig så gör det…det är mitt sätt att ta hand om min katt, inte ditt och inte någon annans.
~mikkan
#44 Varför inte kastrera katten istället? Det är väl hundra gånger lättare både för dig och kissen.
#45
Aldrig riktigt känt att det behövs, hon är ute i perioder. Stannar inne under vinter då hon är vit..
Någon mod får jättegärna ta bort mitt inlägg då det helt enkelt väckte för många känslor. Efter att ha läst runt lite på forumet är det tydligen lätt att få spydiga kommentarer från kattälskare.
Var heller inte ute efter att kapa tråden, bara tipsa lite som uppenbarligen var ett dåligt tips (vilket jag inte visste=))
Tack på förhand om detta nu slår in haha
~mikkan
#47
Varför känner du dig tvungen att vara elak?
Jag gav TS ett tips…det hade räckt med att säga att det kan vara farligt för katter (som jag inte hade ngn aning om) sen hade det varit slut med det?
Att fortsätta vara elak kommer man väl inte långt med?
Jag är inte dum i huvudet.
~mikkan
#48 jag försöker inte vara elak. jag försökte visa dig hur knasigt du resonerade.
"Min katt käkade p-piller i 18 år. Blev adlrig på smällen eller fick några som helst sjukdomar".
Det skrev ju du EFTER att du fått info från 2 personer att det var farligt. Så jag tolkade det som att du inte brydde dig direkt om bieffekterna eftersom "det aldrig hänt oss något".. och antagligen kommer fortsätta ge katten piller.
#49
Har självklart övervägt kastrering…
Tog bara upp det då min katt faktiskt aldrig fick någon sjukdom och det fungerade finfint för henne så jag hade aldrig någon som helst aning om bieffekterna?
Klart som f** att jag bryr mig, det handlar ju om min katt?
Ska lämna denna tråd och "katter.ifokus" nu då detta inte var något för mig =) TS får tbx sin tråd..
~mikkan
Oavsett vad man tycker om p-piller, så borde det väl om inte annat bli billigare att kastrera katten än att ge piller över en längre tid?

Det såklart katter som får komplikationer av kastrering, likaväl som det finns katter som klarar av det utan problem.
Och katter som kan gå år ut och år in på p-piller utan att får problem, men också många som får livmoderinflammation eller elakartade juvertumörer.
Frågan är vad som är mest riskfyllt 
(svar: p-piller)