Kan inte den lille också bara vara på balkongen då (med nät såklart)?

Du kan få problem då inte alla katter accepterar utgång endast när ägaren vill.

Näe. Jag kommer fortsätta ta ut henne i sele.. Om det skulle bli jamande vid dörren så får jag ta tag i det då. (försöker redan förebygga det med diverse knep). Det är värt den risken.. tycker alla katter bör få chansen, under kontrollerade former, att känna lite gräs under tassarna ibland.. men tack för varningen.

Dock är det inte mitt problem här ;) Det är mötet med andra katter jag frågar om.

Jag skulle se till att få Alice kastrerad snarast möjlgt för säkerhets skull, den unge hanen är förhoppningsvis bara sällskaplig, men i värsta fall har han sniffat utt att könsmognad är på väg.

Förutom det finns inte mycket du kan göra tyvärr.

Tänk på att vaccinera dina katter om du inte gjort det. De andra katterna kan bära på sjukdomar då deras ägare inte låter så ansvarfull så är de säkert inte vaccinerade. Skulle inte låta de sniffa på varandra då det ju finns sjukdomar som vi inte kan vaccinera mot men som de kan bära på. Din granne borde kastrera sina djur och inte låta dem springa vind för våg. Har du otur kan hanarna börja kissa vid din balkong, och det kommer lukta illa.

En av anledningarna till att jag inte vill att dom ska få hälsa är risken sjukdomar.. och risken för bett vid bråk så dom kanske drar på sig nåt ännu allvarligare.. (en vän till mig fick falskt FIV alarm för några veckor sedan på sin kattunge.. INTE kul.. men som tur var visade ytterligare tester negativt). men bra.. då är det inte bara jag som tänker så. ^^

Båda mina katter är vaccinerade för övrigt.

Kissande vid min balkong finns det ingen risk för.. jag bor på andra våningen och placeringen av huset gör att det inte direkt är möjligt. Jag tror för övrigt att hanarna är kastrerade.. Håller med dig där #4 om att hon är oansvarig.. Honan skulle i alla fall kastreras efter denna kullen sa hon.

Min Alice kommer att kastreras vid 10 månader, så länge hon inte börjar löpa och blir jättejobbig allt för mycket tidigare. Men ja.. kan ju också vara en anledning till att inte låta dom andra katterna hälsa på henne, onödigt att riskera trigga igång något..

Eftersom katterna kommer att se varandra ibland kan jag tycka att det är bra att de lär känna varandra litegrann, gärna redan nu när din katt är liten. 

I mitt hus bor det en utekatt (kastrerad och vaccinerad) som brukar bli sur och jaga bort främmande katter, men mina katter accepterar han och är kompis med eftersom han vet att de hör ihop med mig och att vi bor i samma hus. Han kommer alltid fram och hälsar på katterna när vi är ute och sedan brukar han följa med när jag och katterna går vår lilla runda.

Här hälsar Svartnos på Ruben (i sele) för andra eller tredje gången. Oberon och Svartnos känner varandra väl sedan tidigare.

#6

Söta katter! :)

Det är ju en bra tanke! Dom kommer ju antagligen att hamna i varandras väg fler gånger :)

Skulle väl vara av den anledningen jag skulle låta dom hälsa då kanske.. Pga revir. Men känns ändå som en onödig grej eftersom det finns x antal katter till som springer runt här utanför. Så tror inte det skulle göra mer eller mindre för just oss på den fronten:)

jag vet inte heller om dessa katter är vaccinerade eller alls vad dom har för "sjukdomshistoria" samt temperament och hur dom reagerar på andra katter, så det är ju en risk att låta dom umgås tyvärr :(

#7 Ja, är det helt okända katter får man förstås vara försiktig. En katt i koppel är ju också "handikappad" eftersom den inte kan fly om det behövs. Blir den attackerad är det inte heller lätt att som matte försöka lyfta upp den panikslagna katten. Om katten blir attackerad är det bästa man kan göra att släppa kopplet tycker jag. När man har varit ute några gånger i närheten av hemmet känner katten igen miljön så pass mycket att den hittar tillbaka. Jakten inte brukar inte heller vara särskilt lång utan mest bara en markering.

När jag har varit ute med mina katter har det dock aldrig hänt att de blivit attackerade av främmande katter (iallafall inte så att det blivit fullt slagsmål). Kommer det någon som ser lite lömsk ut märker man det väldigt tydligt på den kattens kroppsspråk och då är det bara att gå därifrån.

Så här ser det ut när vi är ute på promenad ;) Grannkatterna är HEMSKT nyfikna.

Varför inte ta kontakt med deras ägare? Kan ju vara skönt med någon i närheten som kan vara kattvakt i nödfall. Då får du också veta mer om deras katter.

#10 Jag pratade lite med henne första gången jag såg katterna :) hon satt på balkongen med dom. Hon var trevlig :) Fast hann inte fråga så jättemycket om katterna. Får göra det nästa gång jag går förbi och hon är ute.. Verkar vara just den där vägen Alice vill gå nämligen x)

kattvakter är aldrig fel.. Fast jag har kusin, farföräldrar och föräldrar bor 10 min promenad bort =) Så kattvakter finns här gott om :D

Måste bara dela med mig av den här bilden också :)

Alice nere vid källaringången.. hennes tillflyktsort när det blåser för mkt eller när det blir lite läskigt för stunden ;)

Igår fick jag känna på att träffa okänd katt med min katt i sele. Det gick allt annat än bra! Hann va ute några minuter med min katt när jag helt plötsligt ser en svart katt på nära håll komma lite snabbt gåendes mot oss. Jag tänkte nu stannar den väl ändå på ett okej avstånd, nej då börjar katten springa till oss och jag snabbt som attan ska ta upp min katt i famnen då jag trodde den andra katten skulle gå mot attack mot min, fick ingen bra grepp om henne och hon spretar emot och lyckas på något sätt komma ur hela selen och blir helt fri och hoppar ner på marken. Nej herregud min kära katt kommer fly nu tänkte jag. Men nej min katt snea rejält på denna katt och sprang i full fart efter denna katt och skulle bråka och försvara sitt revir område. Dem springer, och jag efter samtidigt som jag ringer min sambo och ber Han komma ner så vi kunde hjälpas åt att få tag i vår katt. Rätt snabbt stannade dem tack och lov och den stackars svarta katten låg på magen när jag kom fram till dem medans min katt hade fullt rest rygg och svansen tjock som bara den, samtidigt som hon fräste för fullt och morrade på katten. Jag sa hennes namn och då kom hon tack och lov gåendes till mig och jag tog ett säkert grepp om henne upp i famnen och gick hemåt medans hon fortsatte fräsa och morra. Gick ut sen igen för att leta efter katten, för att se så den inte blivit skadad av min katts attack. Men hittade den tyvärr inte igen. I efterhand tror jag inte katten ville något illa utan var nog bara kontakt sökande eftersom den inte fräste eller morrade mot min katt och verkade bara ta emot min katts tuffa attityd mot den när jag kom fram till dem. Så inte alltid det går jätte bra med möte med andra katter. För 2 sommrar sen så träffa vi också på en annan katt som sprang när den såg min katt, och min katt skulle springa efter och jaga den. Så hon är nog väldigt revir försvarande och inga andra katter är välkommna, förutom min andra katt när vi går ut tillsammans. Det funkar jätte bra mellan dem ute tillsammans :)