verkar vara symtom på annat, kan tänka mig att det var en utmanande miljö som liten flicka att växa upp i. Försök att inte skuldbelägga dig själv, du var barn! Du kan ju anmäla dem anonymt….till länsstyrelsen.

Anmäla dem?

Låter verkigen hemskt och inget djur ska behöva lida

#1 Jo, tack…det har varit väldigt jobbigt att se och vara med om. Inte bara djuren då, men i alla fall…

#1, #2 Jo, jag har anmält till polisen förut, bland annat om detta, men åklagaren lade ner det….

#3 länstyrelsen är inte polisen…länstyrelsen bryr sig om djuren å polisen struntar i dem

# 3 Förstår det, ofta finns det annan problematik, när man bemöter levande oskyldiga varelser så här.

#4 jo jag vet, var bara mkt annat med som var inblandat så berättade därmed allt, även det med djuren…doc lades allt som sagt ner pga bristande bevis…

#5 Ja, det är ju det…blir bara så frustrerad över att hundarna är ögonstenarna och de är mamma iaf extremt mån om. Men katterna är inte värda nåt…

Stackars dig. MEn den vanvård du beskriver är som sagt anmälningsbar.

Hit…

http://www.lansstyrelsen.se/Sv/Pages/default.aspx

sen så faller säkert de under §16 också. Alltså man får inte driva fram mer än 2 kullar per år oavsett hur många katter man har. OCh man får inte ha mer än 9 katter, inbegripet såna katter som amn skyller på att de är inte mina…

Nej men gud vad upprörande. Herregud. Vad ser de i katterna? Köptes de för att hantera muspopulationen eller något? Det här är grov vanvård :(.

Jag vill uppmuntra dig att anmäla till länsstyrelsen igen. Bara kopiera det du skrev ovan. De låter katterna gå sjuka vilket är ett brott. Att operera katten själv är säkerligen också ett brott och likaså att en katt dör för att man inte orkar ta den till veterinären (förstoppning). Att ge felaktig kost är även det olagligt, men frågan är hur myndigheterna ställt sig till just hundmat. Oklart.

Jag vet förresten hur det känns att inte kunna ändra på saken. Min mammas sambo har en okastrerad utekatt som är typ ett enda stort sår efter alla slagsmål han utsätter sig för. "Som tur är" så har jag själv aldrig behövt se eländet, men min mamma påtalar det ibland för mig. Anledningen till att han inte kastrerat katten (eller försäkrat, eller ger den annat än den billigaste kattmaten) beror enbart på pengar, han är annars rätt empatisk mot katterna och tycker uppenbart mycket om katter. Men det gör mig ledsen för kattens skull och vare sig jag eller mamma kan få honom att ändra sig.

När jag och min egen sambo köpte katt och frågade var hans katt var försäkrad fick vi svaret att "tja, frågan är ju hur mycket pengar man vill lägga på en katt egentligen." Och när vi köpte våra huskatter för 800 respektive 1000 kronor så frågade han om vi blivit lurade… "för de kan ju köpas för en tia." Så vi förstod tidigt att det är rätt lönlöst att diskutera saken, tyvärr.

Usch stackars dig som var tvungen att se allt det där.

Jag vill tacka er alla för era svar. Kände att jag verkligen behövde diskutera detta. Ska kolla upp det med länsstyrelsen med.

#8 ja tyvärr vet jag inte varför de skaffa katt från början..men numera är det bara för att fånga möss då de inte får gå in längre samt att de knappt vill ta i katterna för att de är ute jämt och är lite "äckliga" och kan ha mask eller vad som. Hemskt hur man kan behandla ett djur så. Det värsta är väl att de funderade (i alla fall i somras) på att skaffa två till! Dessutom födde en kisse (inte deras katt) en kull i somras på deras gård. Då tänkte de först ha ihjäl ungarna för ägaren (grannen) ville inte ha ungarna. Men de tog hand om ungarna i alla fall…eller lät de vara kvar…aningen förvildade. Men en utav kissarna lyckades fastna i bilmotorn då den kröp upp där via däcket. Min styvfar blev aningen galen på min syster som tagit upp kattungen till övre delen av gården så den var nära bilen. Då står han och skriker att han ska starta bilen så "kattjäveln" dör, och sen skyller det på syster…för att det var hon som tagit upp katten…tur nog fick vi loss ungen och hon bor i ett annat hem idag.

Är så jäkla glad att trots att jag varit uppvuxen i detta har en helt annan syn på djur i allmänhet, speciellt katter. Aldrig skulle jag ens göra nåt i närheten av detta…och sen yttrar DE sig om att de tycker synd om innekatter(!)

ja du klickar in dig på den länsstyrelse du tillhör, men vill du göra en anonym anmälan, så gör den  via vanlig post, eller telefon som inte kan spåras till dig.

#10 okej, tack! Tror du att de kommer kunna göra någonting? Eller att de kollar upp saken? Har läst att östergötland inte tar djurmisshandel på allvar direkt…stod det i tidningen i alla fall…

Men hur går de vidare sedan? Förlåt att jag frågar, bara varit så mycket innan så jag vill vara förberedd…

De gör (förhoppningsvis) ett besök på plats och kommer då att anmärka på eventuella brister i djurskötseln. Problemet är att det du skrev inte syns, förutom kanske att de får äta hundmat. Då får ägarna en anmärkning helt enkelt där de meddelas om vad som måste ändras. Är djuren synligt misskötta (synlig skabb, dålig päls, svultenhet eller liknande) så kommer de nog ta allvarligare på saken. Troligtvis så får de en varning och så kommer länsstyrelsen på återbesök. I bästa fall får de så småningom djurförbud gällande katter. Då säljs katterna till någon annan.

Om du polisanmäler så kan de däremot åtalas för ett brott, och det kanske du inte vill? Då inräknas vanvården/djurplågeriet med självkastrering och sådär.

#12 Tack så mycket för informationen, känns så mycket tryggare att ha lite koll på vad som kan hända. Hoppas de gör ett besök och kollar till dem, var ju länge sedan jag var där sist (i somras) men hoppas de hittar nåt.

Gjort en anmälan till polisen redan i samba´nd med mycket annat som förekommit, men något blev fel nånstans för allt kom inte med tydligen. De gjorde inget besök eller så, endast ett förhör och jag vet inte ens om djuren kom på tal då eftersom det hade blivit nån form av miss…fick doc svaret att det var nedlagt pga. bristande bevis…

om du kan, så samla bevis i form av bilder så mycket du kan. OCh #12 har alldeles rätt och korrekt upplysning till dig. Go for it!

tack :)

och en sak, är katterna sjuka, så är det vanvård av djur. Definitivt anmälningsbart. OCh LST brukar vara väldigt måna om  just öronskabb.

Usch… låter inte kul att växa upp i det där..

Men underbart att du har en HELT annan djursyn.

Hoppas anmälan till länsstyrelsen ger någon effekt !

#16 vad bra, det låter ju lite lovande i alla fall.

#17 Nej, det var inte så kul…Jo visst är det tur! Glad att jag inte lev likadan, snarare tvärt om! Vet inte hur många gånger när jag var yngre som jag försvara kissarna inför dem, att det inte var katternas fel och att man kan lära dem på andra sätt än att vara elak…minns en gång, var säkert runt 6 år så det var ju länge sedan, då hade min katt bajsat på golvet och min styvfar drog ner hela kissens näsa och mun i skiten…

Ett tips är att du skaffar dig ett påhittat namn kopplat till t ex gmail och använder detta när du gör anmälan. Dels så tror länsstyrelsen att det inte är en anonym anmälan och dels så kan du med detta namn begära ut handlingar över hur ärendet fortlöper. Se dock till att inte ta med sådant i din anmälan som röjer din identitet för anmälan blir allmän och offentlig handling och kommer att visas för djurägaren. Ta bara med sådant som hänt de senaste fyra fem åren. Skriv lite om att du sett en del på promenader, att du hört en del en bekant i trakten, att du blivit varse, dvs linda in budskapet så att det går att se att det är du som skrivit anmälan.

Jag vill bara säga att jag tycker att det är otroligt bra av dig att du vill anmäla, det är ju inte alla som vill/vågar anmäla sin familj. Sen tycker jag att du ska vara så stolt över dig själv, att du inte blivit som dem, trots den uppväxten! Det tyder på att du är en riktigt bra och klok människa!

Vill tacka er alla så jättemycket för ert stöd! Känns som jag har fått många kloka råd!

#20 Tack. jo jag tycker det är extremt fel av dem, när jag bodde hemma var det doc väldigt svårt att ta tag i saken på allvar..Oerhörtglad att jag inte ärvde deras syn! Försökt hålla mig stark, är svårt ibland, tur det finns folk som uppmuntrar och hjälper.

Bra tips du fick av Annunaki……För hur det än är, så är en icke anonym anmälan snäppet bättre än en  anonym