Både "uppfödaren" och den bekante personen till dig har ju båda brutit mot lagen, och du har väl all rätt att anmäla dom för det.

Med mycket kärlek så tror jag att katten kan må bättre och bli en lugnare katt.

Anmäl uppfödaren till Länsstyrelsen, alldeles för tidigt för kattungen att lämna sin mamma och syskon. Även om mamman inte är intresserad av sina ungar så  behöver den i alla fall sina syskon för att lära sig vett och etikett i leksitautioner, som din kompis nu har problem med. Ett typ exempel på vad som händer med katter som tas för tidigt  

Kattungen har i princip inte lärt sig att leka "rätt". När de leker med sina syskon så lär de sig vad som gör ont och att inte leka så våldsamt och med klor ute. Kattungar har lekt här hemma, först med klor och tänder på även våra händer, men när de blir äldre så har de dragit in klorna och vart mer försiktiga.

Kanske kan de skaffa en till kattunge, i rätt ålder, som den kan leka med. Kanske kan minska attackerna på familjemedlemmarna samt att den lille får någon kattvän att vara med, samt att lära sig vad som gör ont och när man har lekt för mycket och hårt

#1 & #2

Hur går man tillväga för att anmäla någon till Länsstyrelsen och vad kan konsekvenserna bli av en sådan anmälan?

#2

Kan tillägga att "uppfödaren" påstår att kattungen var ensamunge, att det inte fanns några syskon. Hur sant det är vet jag ej. "Uppfödaren" är en människa som bara låtit sin okastrerade honkatt gå fritt ute.

Jag vet ju att kattungen behöver sina syskon/mamma för att lära sig vett och etikett, för att lära sig vara en bra katt helt enkelt. Jag tycker dock inte att detta kändes som en hårdhänt lek från kattungens sida, det kändes mer som ren aggression/osäkerhet/försvar.

Min bekant har sedan innan 2 vuxna kastrerade honkatter på ca 8 år. Dessa skyr kattungen och vill inte veta av den. De är inte elaka/fräser/morrar mot ungen, utan de håller sig bara undan mesta möjliga från den.

Min bekant blev väldigt förvånad när jag berättade att mina 2 kattungar definitivt INTE beter sig på detta sätt. De är ju såklart inte tagna för tidigt från sin mamma/syskon/uppfödare.

Du ringer till Länsstyrelsen via din kommun (du kan hitta Länsstyrelsens nummer på din kommuns hemsida), du kan ringa anonymt, du behöver inte säga någonting om dig själv utan bara om situationen och att de brutit mot lagen.

#4 Tror att kattungen behöver någon i sin egen ålder för att det ska gå. De vuxna har passerat lekstadiet och kattungen är bara en skitunge som är jobbig ^_^

Usch jag blir så ledsen att jag gråter. Jag hade gärna tagit hit den för här skulle den få massor med lekkompisar och kärlek.

Här har det mesta gått fel. Katten blev inte socialiserad av sin mamma de viktiga veckorna fram till 12  veckors ålder.

Min erfarenhet är att ungar mår ändå bättre med ytterligare någon/några veckor hos mamman faktiskt.

Så nu är det ett JOBB att normalisera den här katten. Hur långt man kommer beror på tålamod och hur konskvent man kan vara. Genetik finns i bakgrunden men det kan man ändå inte påverka så att tänka att katten kanske har "aggressiva gener" hjälper inte ett dugg, tvärtom.

Man måste tro att det går.

En sån här katt riskerar att bli utkastad eller avlivad om man inte tar det på allvar.

Lite övergripande skulle jag ge några förslag till att börja med.

- Se till att det finns platser högt upp där katten kan känna sig säker

men inte gömställen där man inte ser katten. En skygg katt kommer

att fortsätta vara skygg om den får gömma sig.

- Lek aldrig med händerna. Ha alltid en leksak/sak emellan.

Biter katten, ta undna handen.

- gå aldrig och ta fram mat snart efter att katten anfallit fötter etc.

Att den tror man får mat serverad på så sätt vill man definitivt inte.

- Ha inte mat stå framme när man är hemma. Låt katten se/ vara med och se när människan serverar maten.

- Håll inte katten så den känner sig utsatt och hjälplös. Endast trygga katter klara bebishållning med magen upp.

- Rör inte kattens mage i inödan.

- Klia vid sidan av hakan och under så katten får sätta sin doft på människorna.

- Tänk noga på vad som man som människa gör omedelbart efter att katten anfallit. Man kan av okunskap förstärka ett beteende genom att belöna ngt fast man inte förstått att det är det man gör.

- Jag skulle sätta in Feliway i elkontakten, det ger ökad trygghet.

-sen skulle jag sätta en slant på att den här kattungen inte är hanterad som liten, kanske uppväxt ute eller i ett isolerat rum.

Varför skulle man annars flytta bort en unge på 5v.

Är det en raskattuppfödare tycker jag definitivt att det ska anmälas.

Även om det inte är en "riktig" uppfödare gäller lagen ändå.

Djuren kan inte föra sin egen talan så sådana männsikor som du som har ett patos får göra det i djurens ställe.

Sen tror jag det går att få katten social med sina närmaste,(men kanske inte med alla männsikor)men det kräver som sagt att man har tålamod och inte gör något som raserar de små framsteg man byggt upp.

Håller tummarna!

Det är väldigt konstig att de andra katterna inte har uppfostrat den. Här fick jag hit en ensam kattunge på 7-8 veckor som aldrig varit inomhus och den fostrade jag tillsammans med min yngste britt. Det är den enda katt som tycker om att sitta i knäet.

#8 Alla katter tycker inte om kattungar. Har en huskatt här som tycker illa om alla katter