Svider i hjärtat...
Det är såhär att jag sen i slutet av oktober bor i en liten etta på (vill jag minnas) 27 kvadrat. Med mig flyttade katten (Metallica) och en del gnagare. Med burar (enorma burar) och stängda dörrar till badrummet och garderoben så har Metallica tillgång till ungefär 20 kvadrat, vilket jag redan från början tycker är väldigt lite. Lägger man då till att hon innan flytt kunde ströva fritt på 117 kvadrat kan jag tänka mig att hon måste känna sig väldigt instängd…
Hon verkar visserligen inte ha något problem med det, men man vet ju aldrig..?
Men det värsta är ändå att hon verkar vara så ensam! Tanken var att hennes bror skulle ha fått följa med när vi flyttade, men han dog för ett år sen. Så när jag är borta så är hon helt själv hemma. Varje gång jag gör mig i ordning för att gå börjar hon alltid skrika högt och följa efter mig och försöker smita med mig ut genom dörren. När jag är hemma är hon för det mesta väldigt klängig, helt olikt hur hon var innan vi flyttade. Det svider i hjärtat… 
Ja men, låt henne flytta hem igen då? Går inte, hon kommer inte överens med andra honkatter och det finns 3 stycken hemma hos föräldrarna. Jag har funderat på att skaffa sällskap till henne, en hankatt, men känner att om jag tycker det är aningen för litet för 1 katt, hur skulle jag då kunna ha 2? Och vad gör jag om dom inte kommer överens? Jag har funderat på att omplacera henne, men börjar gråta av bara tanken. Dessutom så behöver vi bara bo kvar där till sommaren, sen kan vi förhoppningsvis hitta något större, med plats för 1 till katt. Men jag förstår inte hur jag ska klara av att hon är så ensam och instängd till dess. Vad ska jag göra? 
//Lamina
Before we work on artificial intelligence, why don't we do something about natural stupidity?
Se till att vara hemma så mycket som möjligt med henne och aktivera henne. Köp en stor klösmöbel som går upp till taket, näta in balkongen om en sådan finns.
TS: En god regel i många sammanhang är att sätta andras behov framför sina egna utan att känna det som en uppoffring. Lättare sagt än gjort förstås. Kanske skulle du kunna hitta någon pensionär som skulle kunna vara dagmatte åt katten åtminstone någon dag i veckan.
Jag träffade en gång en ung man som bodde i en mindre lägenhet. För att katten skulle slippa sitta ensam i lägenheten hela dagarna kör han katten till sina pensionerade föräldrar som har katten över dagen och där kan katten också gå ut. Bra gjort tycker jag.
När det gäller katt, så tänk inte i kvadrat, tänk i kubik. Dvs även på höjden. OCh ge henne mycket sällskap. För det var ju din lilla kisse, som du valde som sällskap, så var mycket med henne på din lediga tid.
The Owls are not what they seem
de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....
Hon har en klösbräda, fast inte så stor. Jag har kollat ut en stor på tyska ebay. Men det kommer alltid nånting i vägen, sjuka djur, räkningar på flera hundra som jag inte vetat om och en massa annat skit… Själv verkar hon ändå föredra att vässa klorna på mina möbler.
Hon har många liggplatser på olika höjder, bland annat brevid musburen där hon älskar att ligga, och får vara på alla möbler. Så där går det nog ingen nöd på henne. Det är just dethär att hon är ensam om dagarna. Jag är borta max 8 timmar om dagen och har alltid tid för henne om hon vill gosa när jag är hemma, men det känns ändå som att det inte räcker när hon är så fruktansvärt klängig hela tiden… 
//Lamina
Before we work on artificial intelligence, why don't we do something about natural stupidity?
Du ska inte ha dåligt samvete. Hon är väl en "nära" katt. Så är det väl bara. Jag har en av mina fyra, som också är sån. Trots att vi nästan aldrig lämnar huset tomt och hon ligger klos intill mig om nätterna, så ska hon vara på mig och min sambo så fort vi sätter oss ner. OCh här är det tre katter till att lattja med, och massa saker på hög nivå plus rastgård. Du får nog bara acceptera att hon är klängig.
OCh kolal på Blocket elelr på Tradera, du kan hitta billiga begagnade klösträd där. ÄVen på www.bortskankes.se kan du hitta för precis det, ingenting…
The Owls are not what they seem
de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....
Tja, hon kanske bara är sig själv lite mer nu när hon inte behöver lägga så mycket energi på att hata alla katter i huset. 
Du har nog rätt. Jag tänker ofta så också. Men ibland kommer det perioder då jag känner mig så fruktansvärt skylldig att jag faktiskt inte kan tänka mig annat än att hon skulle få det bättre hos någon annan. 
//Lamina
Before we work on artificial intelligence, why don't we do something about natural stupidity?
Tänk inte6 så. För hon älskar dig gränslöst. OCh sen en sak, Djur saknar faktiskt tidsperspektiv. 1 timme, 10 timmar, de vet inte skillnaden.
The Owls are not what they seem
de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....
Vad gäller tidsperspektivet kan jag inte annat än hålla med, mitt gull är lika glad när jag kommer in efter att ha slängt soporna som hon är när jag kommer hem efter en 6timmarsdag på universitetet.
Jag tror att hon bara är glad över att se mig, oavsett tid (Hoppas att det är så iallafall
)
~ Ysmn
ja, på gott och ont, så har ju djur inga perspektivpå tid. Det saknar ju även små barn….
The Owls are not what they seem
de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....
Små barn och djur kan inte klockan men de vet mycket väl skillnaden på att vänta i timmar och att någon är borta en stund. Resonemanget om att katter inte kan skilja på att vara ensamma ett par timmar och att vara ensamma en hel arbetsdag plus resor är, hoppas jag, inget annat än att försöka döva ett dåligt samvete.
Mja, Annanuki, det är klart att boksatvligen så ska man inte ta detta som regel. Alltså att konsekvent vara borta 10-11 timmar per dag i 5 dagar. då komemr ju andra saker in i spelet. Vad jag menar, är att man inte ska ha ruelse för att man är borta. OCh detta här är ju i TS fall en temporär företeelse, de söker större plats och det rör sig om ett drygt halvår. Varför omplacera kissen bara för att man tillfälligt inte har en lösning, som är toppen+
Jag drar bara liknelsen med mig själv, om jag blev tvungen att flytta själv, till tex en etta med mina fyra. Inte 17 skulle jag placera om mina små för det! inte ens om jag var trvungen att vara borta från dem halva dygnet, för jag vet, att jag inom någotsånär tidsrymd får tag i något större.
The Owls are not what they seem
de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....