Nu ska ni få höra på världens FETASTE inlägg om min bedårande katt! Hate or rate!

Cassy, som han heter, kom till mig 7 april 2002, endast 3 dagar gammal, då var jag åtta år, och hade världens allergi mot djur..
Han kom med sina fyra syskon och deras mor, och min mamma och jag bestämde oss för att endast ha kvar dom tills dom var gamla nog att flytta "hemifrån" till ett permanent boende med nya ägare.
(känns hemskt nu i efterhand..)

Jag ville självklart döpa alla katter, eftersom jag redan då avgudade katter.
Ena katten (Cassys tvillingbrorsa) skulle få heta Frida, men så fick vi reda på att det var en hane, så han fick heta Lillen pga att han var undernärd när han kom ut.
Den andra katten skulle heta Tusse oavsett om det var en tjej eller kille, han var kille.
Den tredje katten fick heta Lina, (hon är den vi har kvar nu med Cassy och Lillen), och hade hon varit en hane skulle hon fått heta Lilltigern (hon var en kopia av mamman, som hette Tigern).
Den fjärde, var en russianblue-färgad liten skrikhals som vi döpte till Murre Vrål, tills vi fick reda på att det var en hona och hon fick heta Nikita. :)
Den femte, min bebis, döpte jag till Sassie efter birmakatten i filmen Den Otroliga Vandringen. Sedan fick jag reda på att han var en pojke och då ändrade jag stavningen till Cassy.

När han lärde sig att krypa/gå, så kröp han upp i mitt knä. Jag bar ner honom på golvet, men han kröp upp igen. Redan då fastnade vi för varandra. <3

Bilden ovan är från när han var cirka 2 år gammal.

Nu är min lille pojke åtta år och fem månader, och han beter sig fortfarande som en liten kattunge. :)
Gnager och hoppar och har sig.

Han är full av liv och det märks inte (tycker jag) att han så "gammal".

Sedan lite kul saker varför han är så speciell, är för att jag skulle kunna göra vad som helst med honom utan att han biter, går till anfall eller klöser mig.
Han är så snäll så. :3

Han har egna kläder.. Vilka han är jättefin i.

Annorlunda saker gillar han också. Han ÄLSKAR vaseline! Sedan gillar han att leka med kaktusar, därför äger jag inga längre. Han gillar rå potatis med, och så gillar han att dricka ur nappflaska. Han har ingenting emot att få ligga och sprida ut sig i sängen heller. :)

Och våra likheter är ju dem knasigaste;

Vi båda gillar kaktusar. Vi spyr (och vi fick båda reda på att det hade med matallergi att göra). Vi har bägge två astma/allergi och äter samma medicin, vi är båda två sura på morgonen, sen så är vi lika vilda bägga två.
Just ja, för att inte glömma, vi har båda hängfläsk på magen och en fettknöl (han har sin på benet och jag har min under ögat). Sedan så svettas vi under fötterna, gillar att gosa, och gillar samma typ av musik med. :)

Det fanns mer likheter som jag kom på förut, men jag har glömt dom nu.. Buhu.

Känns ju lite töntigt att erkänna det, men min katt är min allra bästa bästaste vän! Han har ingenting emot om man gråter emot hans mjuka päls, han lyssnar på vad man säger, han klagar inte, sviker inte, sårar inte, han är liksom.. perfekt.

*Skryta lite till*
Dessutom så var han jätteduktig hos veterinären! Veterinären sa att hon hade aldrig sett en sån duktig katt som satt så stilla, vi behövde inte ens hålla i honom när han fick två sprutor och blev rakad, actually, he kinda liked it. :D