Innan ni köper raskatt
Jag tycker det är jättetråkigt när människor som inte är tillräckligt insatta i den ras de köper, råkar köpa en icke rastypisk kattunge, om de tänker använda den till avel eller utställning. Det gör kanske inte lika mycket om den bara är till sällskap (då är ju hälsa och temperament det viktigaste), men det är ju inte så kul om man har tänkt ställa ut eller avla längre fram eller om intresset för det vaknar längre fram. Då bör katten vara rastypisk om man ska avla på den, för att främja rasens utveckling samt för att köparen inte ska bli besviken om den ställs ut och inte håller för det. Dessutom tycker jag att man kan kräva att katten är tämligen rastypisk om man betalat tusentals kronor för den, även om den bara ska vara till sällskap (nu menar jag naturligtvis katter med stamtavla). I annat fall bör uppfödaren vara ärlig med att denna katt inte "håller" för utställning/avel (tyvärr finns det dock uppfödare som inte ens själva vet hur katterna ska se ut). 
Vi är nog många som gjort misstaget att inte köpa en tillräckligt rastypisk katt från början, vilket kan leda till besvikelse samt en lång "omväg" om man ska avla. Det är mycket bättre att hitta rätt från början. Det spar tid, pengar och man slipper bli besviken. Sen kan det ju vara olika hur pass "typade" katter man tycker om, extrema eller ej, gammaldags eller nyare typ. Det kan ju även vara så att ens egen smak förändras över tid.
Självklart är det även viktigt att katten är frisk och veterinärbesiktigad utan anmärkning.
Något man inte heller vill, är att folk ska köpa kattunge från en "dålig" uppfödare. De som redan är insatta i en viss ras och kanske själva är uppfödare och ställer ut sina katter, har ofta god kännedom om vilken/vilka uppfödare man bör undvika, då de t.ex. är ökända för dålig katthållning, har fler djur än de klarar av/misskötta och sjuka djur, har fler djur än de har rätt till att ha (utan tillstånd) eller rentav har djurförbud, bedriver klart "olämplig" avel, struntar i att följa SVERAKs regler, säljer sjuka djur, bedriver blandrasavel osv. Men det är inte alltid som sällskapsköpare har samma insikt. Försök att noga ta reda på detta INNAN ni köper katt, så att ni inte blir besvikna samt att ni inte råkar "gynna" sådana uppfödare som inte borde avla överhuvudtaget. Be flera andra uppfödare om referenser om uppfödaren ni tänker köpa katt av. Är detta en bra uppfödare med friska, rastypiska katter som haft det bra? Fråga flera olika uppfödare om den uppfödare det gäller om ni redan hittat en specifik kattunge ni är intresserad av eller be andra uppfödare som ni litar på, tipsa er om riktigt bra uppfödare med fina, välskötta katter. Nu menar jag inte att man ska prata skit om folk, men det finns ofta gott om jättebra uppfödare inom olika raser och vi kan alla hjälpas åt att rekommendera dem till en osäker köpare.
Gå gärna på utställningar innan och lär er hur rasen faktiskt ska se ut om ni tänker använda katten till avel/utställning. Fall inte för första, bästa kattunge (alla kattungar är bedårande) utan besök gärna flera olika uppfödare innan ni bestämmer er.
Det är så beklämmande att folk ska behöva bli besvikna då de råkat välja fel och värst av allt stöder riktiga rötägg till uppfödare (inga namn nämnda här).
Bra skrivet! Detta är något som inte kan tjatas för mycket om tycker jag. Det är alldeles för många som blir lurade ändå bara för att köparna inte är pålästa till 100%
Det är många uppfödare som avlar på ickerastypiska katter ändå för att det väger upp med en väldigt rastypisk.
#2 Okej, ja så är det också ibland. Men då får man ju förklara/kolla så att köparen förstår att så är fallet så att personen ifråga verkligen uppväger med att para med en riktigt rastypisk katt och inte korsar två icke rastypiska, samt givetvis informerar köparen om att den troligen inte håller för utställning.
När jag köpte katt hade jag ingen aning om att det skulle medfölja stamtavla… Tack och lov råkade jag ut för en ärlig människa som såg till att allt gick rätt till.
Jag vet uppfödare som avlar på aggresiva katter. Hanen biter sin matte hemma, hon kan knappt klappa honom. Och utställning ska vi inte tala om!!! Ändå vill hon para sin katt med honom och även låna ut honom till andra honor. Är det ett temperament som man ska föra vidare? Vad tycker du ts om det?
Som säljare frågar jag om katten ska användas till avel utsällning eller som sällskapskatt. Naturligt vis mycket andra frågor som köparen måste tolka som seriöst.
Oftast blir svaret att ungen ska vara som sällskap ,jag kan kanske ställa ut någon gång ibland svarar de ofta, jag tror att många gånger tror köparen att det är ett svar som säljaren vill höra.
Man kan aldrig garantera som säljare hur en 12 veckors unge utvecklar sej, man kan se på föräldra djuren vilka förutsättningar ungen har.
Som köpare av en kattunge är det viktigt att kolla upp köpeavtalet att det finns en försäkring på dolda fel hos kattungen i tre år. Att göra ett hembesök hos säljaren,se hur ungen blivit uppfödd, kolla föräldradjuren.
Viktigt för båda parter är Att kemin stämmer mellan säljare och köpare. Att köparen känner att alltid få rådfråga säljaren om problem som ev.skulle uppstå vad gäller kattens hälsa mm.
Planerar man en katt till Avel bör man vara insatt i stamtavlan och tidigt tala med uppfödaren att intresse finns för just den kombinationen av katter.
#5. Nej, det tycker jag personligen låter som en tveksam katt att avla på. Unga, fertila djur kan uppvisa oro och inte trivas på utställning, det är inte så konstigt med alla ljud, synintryck och dofter och en massa andra fertila katter. Ibland går det över med tiden eller då de blivit kastrater, men det är inte alla katter som trivs på utställning. Men jag tycker att katten ska vara social och trevlig hemma mot såväl ägare som besökare och givetvis både klappbar och hanterbar.
Sedan beror det ju även lite på vilken ras vi pratar om. Inom sphynxar skiljer många uppfödare fortfarande på avels- och utställningskatter eftersom det totala antalet katter fortfarande är begränsat. En bra utställningskatt ser man helst har många attribut som är okej - men de behöver inte vara fantastiska. Hos en avelskatt ser man gärna att den har några få "perfekta" attribut medan helheten kan halta.
Till exempel har många sphynxar dåliga hakor (eller "fuskhakor", där det är mest skinn och inte mycket ben). Vi vill ha fram markerade hakor vilket gör att en medioker katt med stark haka plötsligt kan bli värdefull.
Men ja, detta är ju i min lilla ras! :)
Min ras ska oxå ha haka, har nu fått fram en som jag anser blir bra i mitt avelsarbete, det tog ett tag innan jag nådde fram till det. Men en sån liten "baggis" är att hon har för grov svans i basen. längden är bra. ja då blir det väl att leta hane som har en smalare svans i basen
Det är svårt att få fram den där absolut perfekta kattungen, som alla dommare oxå ska gilla,
#9 *nickar* :)
Starta ny diskussion