katterna känner inte igen varandra när dom kommit till en ny miljö.

ge dem några dagar ska du se att allt fixar sej. Dom kommer att få mycket glädje av varandra. kanska vore bra om du lät katterna bekanta sej med ett rum i taget. stora ytor kan vara lite skrämmande för en vilsen kattunge.  Du får hitta på lite roliga leksaker och leka med dem, då glömmer de fort att längta.  Bra vore om du hadde fått en filt från uppfödaren som det har varit en bekant mamma lukt av.   Gör goa varma inbjudande bäddar åt dem

Lycka till med dina kattungar.

Dom gör alltså inte det? Då förstår jag. Man märkte det.

Okej. Jag hoppas det! Tack så jätte mycket för ditt svar :)

Tror att tuska missade att du skrev att de var ifrån samma kull.

Visst känner de igen varandra efter bara en dag, däremot så är nog första lilla bara skärrad efter första dygnet och fräser därför åt syskonet hon hade nog fräst åt vem som än kommit.

Oavsett om man tar in en eller två kattungar så tar det ett par dagar för att vänja sig. Det är mycket nya dofter, ny miljö och dessutom ska de vänja sig att vara utan sin mamma.

Det brukar ta dem ett par dagar men sen lugnar de sig allteftersom.

Försök att leka och aktivera dem, ge dem något gott (grillad kyckling brukar vara en höjdare).

Feliway kan också hjälpa dem att slappna av.

Men jag tror nog att de lugnar sig inom kort, du har fått bra tips av tuska.

Jasså, dom gör det?

Jo. det har nu blivit en aning bättre. Den "andra" katten som kom är på hela tiden och nu har den accepterat det en aning så nu kan dom vara relativt nära varandra. Så det blir nog bättre ju längre dom är med varandra. Precis. Okej. Feliway? vad är det för något?

Jo. Men den katten som kom sist är otroligt på hela tiden. Nu har jag haft den i två nätter och jag har inte sovit en blund. Den jamar (vilket låter som ett ilande ljud) extremt högt jam. Nästan hela tiden. Kan den ha ont? Eller är det bara för att den fortfarande inte har vant sig? Går jag på toaletten eller vad som hellst så springer dig efter och jamar och klöser på toalettdörren. Vad kan man göra för att få den att lugna ner sig lite och sluta jama en aning? Vissa säger att man ska spruta vatten på dom, knäppa dom på nosen. Vad som hellst. Är det en bra ide för att visa att den gör fel? Jag hoppas verkligen att det bara är tillfälligt och att den slutar jama så förskräckligt.

En fråga till.

Jag har nu dom fortfarande inne. Bor i en liten etta vilket kan göra att den blir lite plats att röra sig på. Ska därför ha dom som utekatter. Någon som vet när det är läge att börja släppa ut dom? Den ena har jag haft i 4 dagar snart och den andra i 3. Tänkte att dom skulle vänja sig lite först och veta att det är här dom bor så att dom kommer tillaka när man låter dom gå ute. Men när är det läge för det? Tack för svar. :o)

Släpp inte ut dem innan de blivit kastrerade. 3-4 månaders kattungar har inget ute att göra ensamma.

#4, Ha öppet dörren när du går på toaletten, till en början. Låt katten följa med dig och se var du är tills den bott in sig och känner sig trygg i hemmet, stäng inga dörrar om dig. Första tiden efter att min valp flyttat in fick han följa med mig överallt i hemmet tills han kände sig hemma. Jag gör likadant med en katt.

Katten är fortfarande osäker och känner sig otrygg i den nya miljön. Att bestraffa och korrigera såhär tidigt skulle jag verkligen inte rekommendera! Se till att de har flera mysiga sovplatser där de kan känna sig trygga.

Sover de i samma rum som dig? Är det bara den ena katten som jamar?

Okej. Tack för tippset. Dom blir inte bortskämda med det då och alltid vill ha så? Jamar den så otroligt mycket för att den inte känner sig hemma? Vad tror du? Nu sover dom, på nätterna håller dom igång som bara denn. Dom har fått in fel rutiner. Jag har testat med att leka upp dom för att dom ska trötta ut sig på dagen och sova om natten men på dagen är dom för trötta för att ens leka. Då vill dom sova. Måste få bort det där.

3-4 dagar är inte länge alls. De vänjer sig snart. Det är en stor omställning för dem att flytta och mycket förvirrande. Jag vet inte om de inte känner igen varandra, kanske. Jag tror annars att det kan vara så att allt är så hemskt konstigt och skrämmande i den nya miljön att de liksom felkopplar och låter frustrationen gå över varandra istället för att ty sig till varandra. Jag är övertrygad om att de snart blir goda vänner igen och jag tycker det var ett bra beslut att skaffa två.

Så snart de är helt trygga i sin miljö och har varit det i någon vecka kan du börja ta ut dem. Hur länge det dröjer är helt upp till katterna. Lämna dem inte ute utan tillsyn innan de är stora och kastrerade.

Lycka till och grattis!

Åh föresten straffa aldrig en orolig katt. När han/hon springer runt och jamar är det av oro och rädsla. Det går över.

Min valp ylade och riktigt skrek om han inte såg mig precis hela tiden! Det var stressande för mig också, det kändes som om "det här går aldrig". Men det här var bara de första dagarna och det gick över, precis som din katt snabbt kommer att börja känna sig hemma!

Du behöver nog inte oroa dig för att det ska bli en ovana, det är olika från katt till katt, men det är inget du ska hålla på med i veckor… det kan gå från en dag till en annan.

När du märker att katten kan göra annat än att hänga efter dig kan du börja stänga dörren.

Tack godisgrisen för ditt svar :o)

Det måste vara så. Den var extremt till en början men nu har det blivit lite mildare mot varandra att dom faktiskt kan nästan nuddas. Men när den fräser, ska jag låta den göra det mot den andra? eller ska man ryta till? Vad bra, jag tyckte så jag också till en början men sen vart jag väldigt osäker att det kanske inte kommer att funka och att jag måste göra mig av med den ena. Men hoppas det blir bättre.

Okej. vad bra! Dom lär ju vara lite rädda och reserverad till en början då man tar ut dom ändå. Lär ju inte vara så att dom springer iväg såfort jag öppnar dörren. Så jag får ta det sakta vart efter. Jag har ju så liten lägenhet och vill gärna att dom ska kunna gå ute så snart som möjligt för deras skull. Kunna leva ut och bli av med lite överskottsenergi.

Jag hoppas att det är så, att dom inte vant sig vid situationen att det är därför dom (iallafall den ena) blir väldigt uppjagad och skriker stup i kvarten. Hur ska man behandla en katt som skriker på det viset? Som sagt, vissa säger att man ska visa att det är fel genom att knäppa den på nosen eller spruta vatten. Känns lite fel men. Jag vill bara att den ska vänja sig av vid skrikandet. Hoppas att det bara är av räddsla och att den snart känner sig trygg hos mig! :o)

Tusen tack.

Goldenmatt -

Tack för ditt svar, det ska jag verkligen tänka på! Jag får testa mig fram och se om det fungerar. Den är som en liten bebis som inte kan vara utan sin mamma :o) Hehe. Ha det bra!

 kattungar som släpps ut irrar bort sej ganska fort, blir den rädd för något så sticker den,den söker inte skydd hos ägeren.

Kan du inte näta in din balkong om du nu har någon, några klätterträd brukar vara uppskattat, det brukar trötta ut kattungar.

katter är livligare nattetid än dagtid.  mina katter är mycket uppe och "skrotar" på nätterna speciellt kattungarna

tuska -

Okej. jag förstår. Jo jag har en ganska lagomstor uteplats som jag kan näta in. det går nog. japp. vore helt okej så länge den ena inte gallskriker. har ingen aning om varför heller. tack!

#14  Din skrikande katt äter han och dricker gör sina toabestyr ?

 det låter för mej så konstigt att den gallskriker, är han tyst om du bär på honom ?

Ja, det gör han. både äter och gör sina toabestyr.

Tycker att det är konstigt och vet inte hur jag ska bete mig riktigt? ignornera honom eller säga åt han på skarpen så han fattar att han inte ska gå omkring och skrika? kan det vara något som är fel? Jo, jag tror faktiskt han är tyst om man bär på honom. Det är han.

Ja då får du ägna mycket tid att bara "syta" lilla kissen.  ta honom till dej på natten så han känner din värme och närhet.   Det är som att ha små bebisar och dom kan oxå vara olika i sitt sätt. Här är det full rulle för jämnan kattungar som leker och far runt för jämnan, de börjar 4-5 tiden på morgonen busar som bara den, tur att man är morgonpigg.   Det brukar i allmänhet vara tyst mellan kl 23-04.

 Att säja åt en kattunge på skarpen att vara tyst skulle bara skrämma honom.

 En del ungar ska ha närheten en del sover snällt.

Ja, jag försöker att göra det och jag hoppas att det slutar efter några dagar. annars kommer jag ju inte kunna ha kvar honom  går ju inte ett liv utan sömn.. Jo sant det. Synd bara att hon inte kan lägga sig då, slappna av och mysa. Svårt för henne att slappna av verkar det som. Men å andra sidan verkar den tycka om när man kramar om den en aning. Så jag försöker ge den massa, massa kärlek. Som sagt, den kanske bara känner sig otrygg. Jag ska snart iväg och köpa lite leksaker och skoj åt dom så dom har något roligt att pyssla med.

Hehe. hur många då? Haha, ja annars vore det jobbigt. okej, det är ju bra ialf. då får du nattsömn.

Okej. då vet jag!

 Jag har många pratande katter, ofta kattungar, sen kan det oxå vara en löphona som verkligen låter, den ena honan avlöser den andra, men jag är så van med katter, min natt blir aldrig en ostörd natt.   

 Inhandla en lektunnel åt dina kattungar, dom är mycket populära.

fjädervippor är något som kattungar vill leka med , det gäller att ha mycket tid för dem.

Första gången jag tvättade mina katter som är från samma kull o hade bott ihop i 1 år fräste de åt varandra i 3 dagar sen blev det bättre :-)

och du ska inte ens tänka på att släppa ut dem okastrerade och inte innan de är 10-12 månader. De fattar ju inget alls!  Sen är det väl frågan om du ska släppa ut dem överhuvudtaget, det beror ju på hur du bor. HAr faktiskt lite svårt för att förstå, att du skaffat två såna små liv och ska börja prata om bestraffningar bara efter några dagar. Dessutom såna bestraffningar, som aldrig bör förekomma. det enda som för mig är giltig bestraffning för kattens bästa, är om de börjar bita i kablar. Då kan en omruskning och fy rädda både ditt och kattens liv om det skulle vara riktigt illa. Kortslutning kan faktiskt orsaka brand.

#21, Men lugn nu, angående bestraffningarna skrev hon ju faktiskt bara att "vissa säger att" man ska göra så; att hon tycker det låter fel men undrade om det är en bra idé…

Och i hennes senaste inlägg låter det i alla fall som om hon funderar på att näta in sin uteplats istället, till att börja med.

och jag svarar som Muhammed….Kasta aldrig något som är hårdare än en bomullstuss på en katt….. MEd andra ord, inga bestraffningar. Att ens tänka i såna baor är ju så fel!

Som du kanske redan förstått så ska man inte bestraffa kissar på nåt vis. Jag har också hört om att man kan spruta vatten på de. Men vill man ha en katt som är rädd för vatten? Nej absolut inte, så jag tycker denna "metod" är grymt dålig.

Vad jag tycker om att knäppa de på nosarna behöver jag inte säga nåt alls om. Eller JO:

En uppväxt med misshandel är aldrig bra. Förutom att kissen ju får ont så blir h*n rädd också. Detta kan leda till att h*n måste hävda sig och blir alltså en kaxig katt som inte tycker om andra individer.

Ingen kattägare vill att sina kissar är rädda eller arga. Därför ska man inte "läxa" upp de med bestraffningar utan istället berömma de när de gör något bra. Det mår alla bäst av!

Jag hoppas det löser sig. Lycka till!
Mjau!

#24, Inte för att försvara någon sida här, men seriöst! Jag skulle inte kalla det misshandel, no pun intended, att knäppa en katt på nosen… De som använder sig av det slår ju knappast så att det gör ont. Snarare en liten snäpp "dutt" mest för att avbryta ett beteende t ex.

Nu har jag aldrig behövt använda någon slags korrigering som så, för det finns nästan inga situationer mina katter kan göra fel… till skillnad från hunden så har jag nästan inga "regler" för katterna, haha. (Och gör dom nåt mer eller mindre önskvärt bara lyfter jag undan dem.)

F.ö. har jag flera bekanta som sprutar vatten på katten när den gör något dumt… men har aldrig hört om en katt som blivit rädd för vatten för det.

Men själv är jag emot det om inte annat för att det verkar sjukt opraktiskt att måsta ha vattenspruta till hands hela tiden, HAHA. ;)

Här  hemma har vi använt vattenspruta + "luftspruta" (en psray burk med luft typ). Det har funkat ganska bra trots att stora katten struntar helt i vattensprutan nu för tiden. ¨

Våran hane kan fortfarande efter ett år gnälla i flera timmar om man inte just då har tid över för honom. Det enda som gäller då är att ha honom i famnen /på axeln/på höften som ett litet barn. Han väger nu nästan sex kilo så det är inte så värst roligt alla gånger, men han blir tyst för ett litet tag.

Som kattunge var han i sängen hela natten, han låg vid mitt huvud och då sov han hela tiden.

Tuska -

Ja, det är en hona. Och det är som att den pratar och skriker, en blandning. inget vanligt mjauande där inte :p okej. var och köppte en klätterstälning igår som dom utnyttjar ganska mycket. Har även en slags "vippa" som ialf den ena gillar riktigt skarpt!

Sahar08 -

Ja, dom har blivit bättre mina också! Nu leker dom faktiskt med varandra. Det är bara ibland det kan komma lite fräsande men inte lika ofta nu. Så det blir bättre

Hawknestgr -

Nej, okej. Jo jag ska ha utekatter för dom mår inte bra av att bo som jag gör. Jag bor i en liten etta och har uteplats och självklart ska dom få vara ute i det fria! Varför skulle dom inte? Det var en fråga. Jag har aldrig sagt att jag ska "bestraffa" Men jag funderar kring uppfostring. Jag har haft katt hela mitt liv men inte egen katt och aldrig kattunge. Så jag är inte helt okunnig men alla säger olika och jag vill höra andras åsikter och hur dom bär sig åt. Så, vad gör du om din katt tex gör saker som den asolut inte får för att den ska förstå att det är fel? Och som Goldenmatt skriver. Jag har ALDRIG skrivit att jag ska göra det.

Amm0 -

Tack, det var ett bättre svar än åvan. då vet jag!

Goldenmatt -

Tack. Du förstod iallafall vad jag menade av det jag skrev.

Jag var nyfiken på lite hur man egenltigen ska uppfostra en katt, vad som är rätt och fel och vad som hjälper. Nu har jag fått lite svar på mina frågar och det är bra och tydligen har alla olika åsikter.

Jag får väl gå lite efter vad jag själv känner.

Och nej. jag ska inte "misshandla" mina katter.

Kanske var tvungen att påpeka det ;) vem vet..

Thiah -

Tack för ditt svar, det uppskattas.

Hehe, okej :P jo jag önskar också att mina lilla små fjun skulle kunna sova snällt på natten. Jag funderar lite över om den ena katten är missnöjd med något och vill gärna att det ska vara bra. Efter som den "ylar" hela nätter och halva dagar. Ha det fint!

Det kan ju ta veckor för en liten nykomling att bli trygg. Låt henne sova hos dig och bär runt om du måste. Vissa katter har ju också betydligt högre röster än andra, kanske "pratar" din tjej helt enkelt…..

Lycka till med de små!

Ja dikussionen ute och inne har ju gått i flera om gångar… vill man ha en platt katt så…..

Ett bra satt att fa lite oroliga kattungar att lugna sig ar att antingen trotta ut dem eller ge dem mat alldeles innan du slacker och gar och lagger dig. Det har alltid funkat for mig. Manga katter vill garna ta sig en liten lur pa maten. Trottta ut dem brukar jag gora genom att ta med ett par leksaker i min sang och lata dem skutta runt dar och smyga pa mina tar under tacket osv osv. Till slut brukar de kollapsa i en liten hog och somna! Om jag leker ganska intensivt i 15min sa racker det for kattungen.

Nu ar de stora och jag brukar ofta kora samma tricks, speciellt var och sommar nar de blir extra pigga precis nar jag skall ga och lagga mig. Gar inte att stanga dorren till sovrum for da jamar de tills den oppnas och de kan verkligen fora ovasen nar de jagar och leker med varandra. Sa om jag ser att det ar lite risk for katt-bus sa leker jag intensivt med dem i 20min eller sa sa att de blir riktigt andfadda och till slut lagger de sig ner och borjar klippa med ogonen.

En positiv effekt ar ocksa att de blir jatteglada nar jag gar in i sovrummet och satter sig pa sangen och tittar uppfordrande pa mig. Jag tycker det ar mysigt att de sover vid mina fotter, speciellt pa vintern, sa for mig ar det en bonus. Nu ar det inte allas grej att ha sovande katter i sangen men for oss som gillar det sa kan det kanske vara vart att prova.

Lycka till!

#28 vad roligt att höra att det blir bättre

Jag fick panik när mina efter första duschen verkade hata varandra hahaha tillslut satte jag mig o grät helt förstörd men ringde runt o frågade och fick veta att detta var helt normalt o att det går över ;-)

Prodigy -

Tack, det ska jag tänka på! :o)

Asvensso -

Hehe :o)

Jo, jag försöker också med att leka riktigt mycket med dom så dom sover gott om natten. Jag har dom själv sovandes i sängen, när dom vill och inte busar. Tycker det är riktigt mysigt! :) Tack för ditt svar.

Sahar08 -

Jag förstår det, man vill ju att dom ska gå ihop! :)

Okej. det är väl så. Nu myser mina med varandra hela tiden. den ena daltar med den andra som om det vore dens unge. haha! och så har dom ju varandra att busa med och känner sig inte ensamna om jag är och borta. perfekt. dom värkar tycka om varandra nu.

#39 Perfekt

Ja visst är det skönt att veta att dom aldrig är ensamma när man e på jobbet.

Ska du göra katterna till utekatter rekommenderar jag att du köper kattkoppel till dom och följer med ut och visar dom området och visar dom vägen hem!

Med tiden kommer dom att hitta längre än området du visade och lära sig själva!

Jaa! att dom alltid har varandra  hur många har du?

Arinya -

Jag måste ha dom till utekatter. Har en jätte liten etta och vill inte att dom ska sitta instängda här hela dagarna, vore trist och tror inte dom mår bra av det i längden. Ja, tack! Det är nog bäst det kanske, så dom inte springer bort. När är det lägligt då tycker du? Inte ska man behöva vänta i ett halvår som alla säger innan man kan börja ta ut dom?

Du, ingen här inne tycker nog, att det är lämpligt att släppa ut halvårsgamla katter på egen hand….10 månader-ett år om du alls ska det. Beror på hur du bor. Men vill du ha platta katter, så var så goda. OCh dessutom släpp aldrig ut en okastrerad katt.

#43 Precis som Hawknestgr ska du inte släppa ut en katt som är okastrerad, då kommer väl lillkissen komma hem med bebisar i magen :S :p men när jag fick hem min katt var han ett halvår så jag väntade tills han var trygg med mig och med huset och att han var redo att testa att gå ut har för mig att han var 10månader

hon måste vara klar med att inspektera huset helst tycker jag.

Eftersom du har katten sen födsel så vänjer ju sig katten lite fortare och kan säkert gå ut med henne i koppel så fort hon kommer upp i storlek, men nu är de så att jag aldrig haft en nyfödd kisse så är inte helt säkert på hur åldern ska vara så jag säger 3-4månader,

så länge hon är med dig så tror jag inte att de är någon fara att du går ut med henne, är hon nyfiken, fiint! men blir hon tveksam och inte alls gillar de kanske du bör vänta.

:)

#43

Varför måste de vara utekatter bara för att du har en liten etta?

Katter lever på kubik och inte på kvadratmeter som vi, och jag har då aldrig någonsin hört någon som bor i etta och som har en "utehund" så varför skulle dina katter behöva vara "utekatter"?

Kan tillägga att jag känner flera som bor i pyttesmå ettor med hundar och ingen av dessa är utehundar!

Självklart kan de vara ute redan från första början med "kontrollerad" utevistelse, vilket givetvis alla djur inklusiver katter har rätt till :-D

Oj, oj. Alla som jag känner och som jag har frågat vet inte vad jag pratar om när jag säger att jag ska vänta så länge. Dom flesta säger att jag kan börja gå med dom i koppel ute såfort dom känner sig helt trygga, men då är dom inte så kunniga då när det gäller djur. Hehe, nej. och en kattunge ska man väl inte kastrera förns den är ett halvår va?

Klart man inte måste ha utekatter kanske. Men jag har en etta på 20 kvm med två katter. Är det schysst? tror du inte att dom blir en aning rastlösa? Fast å andra sidan går man ju ut med hunden vardagligen. Min ena kisse sitter i fönstret mycket av sin tid, tittar ut och bara längtar. Men som sagt, jag vet inte vad som är rätt och fel.

#47 vet inte med de här med kastreringen eftersom vi kastrerade vår katt när han va gammal (1 år) när katten kastreras kan du ju fråga vetrinären ;)

du bör kastrera när de är ca 6 månader. så tidigt som möjligt. Är det en hankatt, kan du kastera när du vaccinerar den andra gången vid ca 3 månaders ålder. en del veter klarar av att  kastrera även honor så tidigt, men de flesta vill vänta tills de väger 2 kg. Men hanar, så fort man kan känna kulorna. en fördel. och som Dagdrivarn säger, katter lever i kubik. Inte i kvadrat. Jag har en bra superduperkompis här inne på Fokus på  Hittekatter, hon har tre katter i en etta på lite mer än 30 kvadrat. De mår toppen. Och då är  ändå det hittekatter alla! Som har smakat av utelivet! hon  sätter kompostgaller i fönstren på sommaren och det funkar perfekt!

#47

Du kan som jag skrev absolut ge dem kontrollerad utevistelse redan från början, alltså genom innätad uteplats eller genom att gå ut i koppel.

Nej de blir inte rastlösa de har ju inte 20 kvm om du inreder lite fiffigt, den katt lever ju inte endast på golvytan som vi gör utan över en bra mycket större yta iom att de utnyttjar höjden också.

Hur vet du att han sitter i fönstret och bara längtar?

Att vara intresserad av allt som sker utanför innebär inte att man längtar efter att delta i vad som händer där. Jag ser på tv varje dag, men inte längtar jag efter att få delta i allt som händer där det är en förströelse, precis som det för katten är intressanta att sitta och se på allt som sker utanför.

Har också hört en del som säger att katten står och gråter vid dörren, inte heller där handlar det om att katten vill gå just UT, utan katten vill gå UT eller IN genom just den dörren. För en del katter är en stängd dörr som ett rött skynke framför en tjur :-) Jag har själv en sån hemma, hon ska ut i trapphuset, in i skåpen i köket, ut från han-delen in igen, in i alla stängda rum osv….

Givetvis får man aktivera dem och helst se till att de får frisk luft varje dag, precis som en hund. Men om det är genom att ha ett fönster med nät, en innätad balkong, en innätad uteplats eller genom att gå med dem i koppel spelar mindre roll. :-D

Men genom aktivering och regelbunden kontrollerad utevistelse mår de alldeles utmärkt :-)

ja och glöm aldrig att katter är inga människor! och 20 kvadrat betyder ju i runda slängar 50 kubik i en vanlig lägenhet. de dem space uppåt väggarna så har de hur kul som helst.

#42 Jag har två kissar från samma kull 2 systrar :-)

#47  Jag tycker att två katter på 20kvm låter väldigt lite.. de lever ju inte bara på höjden, utan de ska ju kunna springa runt lite med. Tycker jag. Det är väl bra motion när de kan raca lite, och inte bara kunna klättra.

ca 25kvm per katt tycker jag nog är minimum. Jag bor på 99kvm, har två katter och det är lagom. Max tre katter skulle jag kunna ha på detta utrymme, plus att jag har inglasad altan på 24kvm. De ska kunna dra sig undan och sova i lugn och ro.

För övrigt vad gäller utekatter, så tycker jag också att du kan börja vänja dem att vara ute efter kastreringen.

Själv skulle jag aldrig låta mina gå ute, men jag dömer absolut inte dem som vill ha utekatter.

Tack för svaret Mainebuste.

Jo jag tycker också det är litet. sen tycker alla här olika. Jag skulle mer än gärna ha mina katter inomhus för jag har svårt att vara utan dom sötsakerna. Men då skulle jag ha bott större. Som du säger, dom behöver nog gärna utrymme att springa på.

Ja, det är det som är det fina med forumet, man får olika svar, sedan får man göra det bästa av situationen, lycka till!