När ni haft honom helt enbart inne, har han varit lugnare då?

Funderar på om något kan ha hänt honom eller att han från nya lägenheten har utsikt över något som skrämmer honom?

Kan ju vara så att den andra lägenheten ligger i annan katts revir eller att flytten helt enkelt störde honom så att han känner sig otrygg.

Jag skulle ju fortsätta som ni gjort, hålla honom helt inne med tillgång till nätad uteplats. Men också plugga in Feliway för att hjälpa honom.

Hur gammal är han, är han kastrerad?

En del blir ju väldigt stressade och nervösa när de nått könsmogen ålder.

#1 Det är sedan vi flyttade som det har blivit värre och då har han enbart varit inne. Gömde skriva att han har fått en kanin att samsas med också.. Vet inte hur mycket det har med saken att göra…

Utanför lägenheten är det några andra hus och träd, jag vet däremot inte hur mycket katter det är som springer utanför här.

Han är 4 år och har varit kastrerad sen han var 1 så det borde ju inte ha med det att göra..

Vi har funderat på feliway, men eftersom det är mycket pengar så vill man ju gärna vara säker. Och vad händer om man slutar med den? Blir han helt förvirrad då?

#2

Kaninen kan mycket väl ha med saken att göra, han kan ha blivit skrämd av den någon gång. Går kaninen fritt eller har den en bur?

Feliway är ju tänkt att användas i första hand just i övergångsskeden som t ex vid flytt, nya familjemedlemmar och andra situationen som kan vara stressande.

Refillen är ju inte lika dyr som första inköpet heller en feliwaydosa räcker i 4-6 veckor ungefär. Feliway är ju inget mirakelmedel men det hjälper ofta att lugna även om det nu inte skulle ändra honom helt.

Aktiverar ni honom tillräckligt? Om han är understimulerad så kan ju det göra honom stirrig och nervös, ju tröttare man är desto mindre energi har man att oroa sig för en massa saker :-)

Försök aktivera honom mycket, lek med honom roa honom, kanske skulle han må bra av en kattkompis att umgås med?

Kaninen har ett eget rum som hon är i. Men när han ska ut på balkongen så måste han gå igenom det rummet. Han tycker inte direkt om henne.. Hon förstår inte att han inte gillar henne, så hon springer gärna efter och vill nosa på honom. Antingen försöker han springa iväg från henne eller så går han till attack.

Han har ju leksaker i hela lägenheten, men han tröttnar ganska fort när man väl leker med honom. Dessutom brukar vi busa med honom bara med händerna och så klart en laserpekare ;) Men kanske om vi försökte leka mer med honom, han sover ju mest hela dygnen. På dagarna hittar han en garderob och på nätterna sover han med oss i sängen.

Den där övergångsfasen är ju över sedan länge nu, men det kanske ändå kan fungera med Feliway, vi får fundera lite till på saken..

Jag skulle också rekommendera Feliway för att hjälpa kissen att må bättre. För mig har det varit värt pengarna många gånger om.

Jag funderar också om det är Kaninen som gjort honom så otrygg, och om det skulle vara möjligt att låta kaninen bo hos någon annan i några veckor för att se hur han reagerar då? Och sedan kanske successivt vänja honom vid kaninen igen, då den bara får sitta i sin bur när de träffas igen? Men det är bara ett förslag.

Vi har svårt att lämna bort kaninen tyvärr. Jag kan ha henne hos mina föräldrar men inte hur länge som helst när inte jag är där och sköter henne. Jag hade henne där förra veckan och min sambo var ensam med katten, och då märkte hon ingen skillnad i alla fall. Men det kanske behövs längre tid.

Men om vi satsar på Feliway, hur länge ska man använda det då? För alltid eller en kortare period?

Här är hemsidan till Feliway: http://www.feliway.com/se

Länken fungerade inte, men jag kan googla på det. Jag tänkte gå ner på apoteket idag och se vad en feliway kostar där. Min sambo är helt förstörd och uppgiven så jag vill verkligen hitta en lösning på det här. Jag vill inte att vi ska behöva göra oss av med honom för att han inte får gå ut. Alla verkar ju tycka att katter har det bättre inomhus, så varför ska inte vi kunna få honom att trivas? =(

#8 Jag tror inte problemet är att han numera är innekatt utan snarare att det är något annat som stressar upp honom.

Det kan vara knivigt att få reda på vad orsaken är, speciellt i erat fall där om jag nu inte förstått det fel många olika saker skedde i samma veva. Dvs. ni flyttade han fick börjar vara inne och en kompis flyttade in.

Feliway kan vara till stor hjälp, och jag tror att något annat ni kan vara hjälpta mycket av är att gå tillbaka i tankarna och gå igenom tiden kring när det började.

Av det du beskriver med den nyfikna kaninen så låter det absolut som att kaninen är största problemet, tyvärr. Något ni absolut bör göra är kanske att framför allt sätta feliway i det rummet kaninen är, och se se till att kaninen inte under några omständigheter får vara ute så att den kan skutta efter katten. Utan istället låta hälsandet ske på kattens villkor. Börja om från noll, kanske till och med stänga dörren under en period så att katten inte ens har tillgång till det rummet. Han klarar sig utan att få gå ut på balkongen ett tag :-)

Det är inte lätt men man får börja och se vad som händer, räkna med att det kan ta ett tag innan ni ser en förändring.

Om du tänker dig själv att du känt dig hotad av något så att du går med nerverna utanpå, hoppar till för minsta lilla osv… om någon då tar bort det moment som stört dig men utan att du vet om det så kommer det ändå att ta ett tag innan nerverna lugnar ner sig och innan du slutar snegla över axeln. Eller hur ;-)

Lycka till och fortsätt skriv och meddela hur det går, jag är övertygad om att det går att lösa med lite tid och tålamod, så ge inte upp och säg åt din sambo att ha hopp och gott mod, det löser sig.

Katten får bara vara i det rummet de sekunder det tar för honom att passera för att komma ut till balkongen. Så vi kan ju testa att stänga in henne när han ska ut och in så länge inte kaninen blir stressad av att slängas ut och in hela tiden också. Tyvärr kan det vara svårt att hålla stängt till rummet där hon är eftersom vi har våra datorer där inne. Och om vi stänger ut katten blir han tokig och börjar kraffsa på dörren.
Vi får inte ens gå på toa och stänga dörren för då börjar han kraffsa och jama och vill in. =P Så har han alltid gjort.

Så nu har vi ena dörren till rummet stängd och vid den andra dörren står ett kompostgaller som katten tyvärr är väldigt rädd för också. Han har försökt hoppa över gallret nån gång och nån gång har han lekt eller kommit för nära och de gångerna har gallret ramlat i golvet. Gallret är där både för kattens och kaninens skull, så att de inte ska komma åt varandra och för att kaninen inte ska smita iväg till köket och äta upp allt hon hittar.

Jag ska försöka prata med min sambo ikväll och försöka lugna henne lite och lägga upp en liten plan för vår kisse så hoppas jag att det löser sig. Det är ju hennes katt från början så jag förstår att hon tycker det är jobbigare än vad jag tycker, men jag vägrar tro att vi måste göra oss av med honom. Dessutom tror inte jag på att han kommer få det bättre på ännu ett nytt ställe med nya personer. Det tog ganska lång tid innan vi märkte att han accepterade mig och kom när jag lockade på honom. Personligen vill jag inte utsätta honom för det i första taget.

Jag har ganska dåliga erfarenheter av kanin katt relationer. De arterna har så olika kroppsspråk och behov att det ofta blir väldigt tokigt. När katter ska lära känna varandra måste de sitta och glo och mäta varandra i evighet innan de tar närmare kontakt. Kaniner lär känna varandra på ett helt motsatt sätt de börjar med att springa omkring med varandra och lär känna varandra på det sättet. Det kan bli så fel om katten är en orolig och räddhågsen typ. Kaniner kan gå rätt hårt fram i sina lekfulla kontaktförsök.

Min tolkning av situationen är att kaninen gärna vill bli vän med katten och springer efter honom för att leka men katten blir allt räddare för kaninen. Han förstår troligen inte att kaninen är vänligt sinnad utan känner sig jagad.

När jag hade kanin lekte mina katter inte nudda golv hela dagarna, de gick helt enkelt inte ner på golvet när kaninen var lös. De var livrädda för min lilla dvärgkanin som älskade att jaga katterna. För honom var det en kul lek jag tror inte han förstod att katterna inte uppskattade det. Efter att kaninen dog (som var en trevlig och av människorna älskad familjemedlem) för ett år sedan blommade mina katter upp och har verkligen blivit mycket mer harmoniska och avslappnade. De var ändå inte jätterädda för honom men skillnaden i deras betende är påtaglig. Jag har lovat dem att aldrig mer skaffa kanin.

Katt och kanin kan kanske funka men för oss gjorde det verkligen inte det. Jag tycker mig känna igen symptomen hos er katt också. Man kan ju inte låta kaninen bara sitta i buren heller de måste verkligen vara ute och studsa timvis varje dag för att må bra. Det skulle säkert inte hjälpa katten heller om han redan är rädd för kaninen litar han nog inte på att hon stannar i sin bur. Mitt tråkiga råd till er är att omplacera någon av dem. Kanske skaffa ett par marsvin istället de funkar perfekt ihop med katter och är enligt mig trevligare, mindre krångliga och personligare än kaniner.

Har ni kollat så han inte har ont någonstans? Det skulle kunna förklara att han är så stressad och inte vill att ni ska ta i honom, och om han inte ser ut att må bra… Han kanske har svalt något som fastnat eller så?

#11 Jag känner helt igen mig i din beskrivning. Kaninen springer efter katten som blir rädd. Vi ska försöka lösa det hela på något vis men omplacering känns inte bra för någon av dem. Kaninen tog jag när hon var ca 1½ för att hennes förra ägare inte fick ha henne i sin lägenhet och katten känns inte heller bra att göra sig av med då han är så känslig. Jag tror vi ska försöka testa med Feliway och att inte ha kaninen lös när katten är i samma rum.

Eftersom katten oftast kryper in i en garderob eller upp i sängen på dagarna när jag är hemma så kanske det är bättre att ha kaninen lös de stunderna. Men jag vill ju inte dra in på hennes "utetid" heller, jag tycker redan hon är ute för lite och har på tok för liten bur… Enda anledningen att jag accepterar att hon får ha så liten bur är att hon ska få vara ute hela tiden när vi är hemma.

#12 Vi har inte varit med honom till nån veterinär som fått känna igenom honom. Men vi känner ju på honom regelbundet så att han inte har märkbart ont någonstans. Och vi kan inte se att han har ont. Om han svalt något så borde det ha suttit där väääääääldigt länge nu. =/
Han har ju som sagt alltid varit försiktig och rädd av sig, men det har blivit värre under våren.

Jag fick rådet i min tråd om min lille oroliga katt att man kunde köpa zylkene. det var nån mjölk som skulle vara lugnande om jag kommer ihåg rätt.. det kan kanske vara värt att prova.. Jag provade aldrig det för min blev bättre igen med sin oro , det var bara en period han gick igenom.. Håller tummarna att er katt snart ska lugna ner sig =)

Vart hittar man det då? Hos veterinären eller?

någon som vet om den smakar bra? :P Han är så förbaskat kräsen, inget duger åt den herren..

#15 ja man köper tydligen det hos veterinären.. e inte så insatt fick bara det rådet i min tråd.

Okej. Det är ju också något att kolla upp för oss. Dumt att slänga sig på första bästa och så visar det sig att det inte fungerar liksom.

Zylkené är tabletter som fungerar lugnande åt stressade rädda katter.

http://webbutik.viskadalensdjurklinik.se/zylkene-225-mg-30-st-p-129.html

#18 Jag kikade lite där tidigare idag… Jag vet inte jag.. Jag låter nog hellre katten känna en lukt än att vi ska trycka i honom tabletter varje dag. Jag vill inte bli drogad och då vill jag ju inte ge det till min katt heller.. Men det är svårt att veta. Det kanske skulle fungera jättebra.. :S

#19

Det håller jag med om, jag skulle heller inte ge tabletter åt katten om den inte var extremt illa däran och som det låter på eran kisse så är han bara lite nervös. Tror att Feliway kommer att hjälpa honom ypperligt tills han vant sig och sen är det bara att hoppas att det går vägen.

Som du säger ovan också så tror jag inte att en omplacering är vad han behöver då han verkar vara en lite nervöst och  oroligt lagd katt. Jag tror också att han faktiskt mår bättre av att vara innekatt med det lynnet, då utelivet förmodligen tärde mer på honom än ni såg. Och kanske hade han ett väl inarbetat revir i gamla lägenheten och nu är han inne på annan katts revir.

Det är inte rent av så att han skulle må bra av en kattkompis? En kattunge alltså så att han kan fokusera på någonting annat.

#20 Skönt att det finns fler än jag som inte tycker omplacering vore det bästa. Jag är egoistisk nog att tro att han behöver oss :P

Vi ska kika lite på feliways hemsida så vi har läst på lite, och sen ska vi nog gå och köpa en och hoppas på effekt ganska fort.

#21 ja, kanske vore de bra för honom, men vi har bestämt att inte skaffa fler djur förrän vi bor i hus så helst vill vi ju lösa det på annat sätt. Vi känner oss låsta eftersom vi aldrig kan åka bort eftersom vi inte har någon kattvakt.

Fast man blir ju inte mer låst av att ha en katt till.

#23 Joo. Det är svårare att få någon som vill ha två katter hos sig än någon som vill ha en katt.

Det bästa är ju att man har en kattvakt som kommer hem tycker jag.

#25 Vi brukar föredra att han får bo hos någon under de dagar vi är borta eftersom han nästan jämt spyr på mattan när han är ensam för länge. Inte så fräscht och vi tycker synd om honom.

Och tyvärr har vi svårt att hitta kattvakt där vi bor så det är typ ingen som kan komma hit =(

Om du provat alla förslag som har givits här utan resultat, så finns det läkemedel som katten kan få för att få hjälp mot sin oro och rädsla. Katten mår ju inte bra och behöver den hjälpen tycker jag. Det innebär inte  att katten ska ha läkemedel mot sin rädsla  hela sitt liv men lite hjälp att komma över sina obehag vad det nu gäller, tala med din veterinär, som han det nu så mår han långt ifrån bra.

#27 Vi ska testa med Feliway minst en månad tänkte vi, så vi får se om det ger någon effekt, annars blir det nog ett besök till veterinären. Vår förhoppning är att Feliway ska hjälpa och att han inte kommer behöva ha den för evigt utan att vi kan hitta det egentliga problemet.

Vi ska gå ner på stan och köpa en feliway i eftermiddag så hoppas vi på effekt =) Men kom gärna med fler förslag ändå. =)

effekt av felliway kan ta några veckor

#30 Jo jag läste att man ska ge det fyra veckor innan man ger upp =)

Hej!

Har du ringt din veterinär? Det kan vara bra att utesluta att katten inte är sjuk när det sker plötsliga beteendeförändringar.

Om din katt är frisk tror jag, som flera andra redan svarat dig, att din katt är rädd för din kanin, eller så gillar han den inte. Om du inte kan flytta kaninen till något annat rum kanske du kan försöka dela upp deras "lösa tid" och köpa en större bur till kaninen så att du kan ha den instängd llite längre utan att få dåligt samvete. Mina grannar har en jättefin utebur till sin kanin som är i två våningar med "sovloft" uppe och "vanlig bur" nere - det kanske går att ha en sån även inomhus?

När katten vill vara på balkongen kanskek kaninen kan vara instängd? När kaninen är lös får katten inte vara i det rummet - under förutsättning att den inte vill vara där förstås?

Om du vill att det ska fungera så bra som möjligt för både katten och kaninen tror jag att kaninen måste få offra lite av sin "löstid" till förmån för katten. Just nu verkar kaninen ha fördel - försök att göra det litet mera rättvist för dem.

Tyzon kanske mår bättre av att lära känna kaninen under ordnade former, d v s när den är instängd i sin bur. Katten verkar inte känna sig trygg med situationen som den är just nu. Det kanske till och med är så, att katten upplever sig ha blivit bestulen på sitt revir och därför blivit deprimerad eftersom kaninen verkar vara dominant i er grupp?

Här kanske du kan få svar på din katts förändrade beteende: http://www.lupus.se/aktiv/vf-shh.asp

Jag har läst hennes Susannes bok - den är både rolig och fascinerande. Man får en del aha-upplevelser!

Hoppas verkligen att det ordnar sig med Tyzon så att ni alla får må bra hemma hos er!

#32 Vi har inte pratat med nån veterinär, det här är inget som har kommit helt plötsligt, utan han har alltid varit rädd av sig, men det har blivit värre.

Oavsett så skulle jag vilja ha en större bur till kaninen men dels har vi inte så gott om plats i datarummet och dels så sitter det ju i pengar och vad jag måste prioritera. Annars är det ju en jättebra idé att ha tvåvåningsbur. Men det känns lite surt att köpa en bur som bara är 100 lång om jag väl ska köpa ny (får inte plats med längre bur).

Det är ju ett uppenbart problem med att katten vill ut på balkongen och kaninen behöver vara lös. Tyvärr nöjer sig inte Tyzon med att vara ute en timme på balkongen och sen vara inne i flera timmar, utan att vill springa ut och in ganska mycket, annars blir han otroligt gnällig. Ibland brukar jag lyfta ut honom till balkongen så att kaninen inte ska kunna störa honom, men han gillar inte att bli buren, så det är inte heller så bra.

Det finns faktiskt tillfällen då katten vill vara inne i datarummet fast kaninen är där. Ganska ofta faktiskt. Vi har en säng här inne som han gärna ligger på och så länge han ligger där är det ju sällan några problem och ibland är han faktiskt väldigt snäll mot kaninen och gnider sig mot henne om jag klappar honom och idag när hon låg utanför buren och vilade så gick han fram och nosade på henne och hon låg snällt kvar.

Ang revir så tänkte vi väl att det skulle gå bra eftersom båda djuren kom till ett nytt ställe samtidigt men det kanske inte fungerar så jämt.

Jag hoppas också att det ordnar sig, det är ju våra ögonstenar och just nu ligger Tyzon på sängen och kollar ner på kaninen när hon smaskar hö, instängd i buren för natten. =)

Släng ut det skramliga kompostgallret och skaffa en barngrind istället! De är stabila i trä, är smidiga att öppna och stänga, sitter där de ska på väggen så de inte faller ner och skramlar läskigt.

Läskigt skrammel som ramlar ner kan få nästan vilken katt som helst att hoppa högt och vara på helspänn - framförallt om skramlet "anfaller"! Tyzon kan kanske ha kopplat ihop kompostgallrets brutala "attack" med något ni gjorde precis då. Att han kopplat ihop en rörelse med ett obehag, och att han därför inte vågar lita på att kompostgallret inte ska anfalla igen när ni gör liknande rörelser.

Alternativt att ni gör en hage till kaninen, så att hon får mycket att röra sig på men inte ändå är utom räckhåll för Tyzon. Det blir en trygghet för honom att veta att han faktiskt kan komma och gå som han vill i rummet utan att ens behöva tänka på kaninen, samtidigt som kaninen inte är instängd i en liten bur.

Hur många rum har ni? Kanske ni kan byta rum, så att kaninen har det rum som inte har balkongen. Alternativ är att du köper billigt flera packen med kompostgaller ochs ätter ihop till en hage och i den stora hagen (dela av rummet) sätter du kaninens bur också, då har den som fått en STOR bur där den kan hoppa in och sova i sin bur men vara lösa utan att komma åt katten!

//MammaMia66

jag har inte läst va andra ahr skrivit nu men,

de kan ju vara så att katten har blivit skrämd av någon hund eller att småbarn har jagat den o kastat stenar mot den.. jag har sett det MASSA gåånger i området jag bor. här finns det massa utekatter, föräldrarna är ute med barnen men säger inte till dom när dom springer och skriker med stenar i handen efter katter och försöker trampa på deras svans, kasta sten på den osv..

#34 Vi har faktiskt tänkt på en barngrind, men de kostar rätt mycket och bi vet inte hur vi ska montera eftersom det sitter en dörr där och vi vill kunna stänga den dörren ibland. men vi håller alltid utkik efter billiga barngrindar.

#35 Vi har tre rum och kök och tyvärr kan vi inte ha kaninen i sovrummet för då kommer vi inte kunna sova och dessutom är det så lätt att kläder eller täcken hamnar på golvet, och då kommer kaninen och tuggar på det =( och tyvärr är datarummet så pass litet/vi har för mycket grejer där för att kunna skärma av med kompostgaller. =( Det skulle kanske gå men då får kaninen pyttepyttelitet.

#36 Vi tror själva att han har blivit skrämd när han var utekatt. =( Han blir till exempel rädd för mig när jag har tagit på mig min jacka… och i hans förra lägenhet så fanns det en hel del folk som skulle ha kunna varit elaka mot honom när han var ute =(

Iden är att göra en ram och sätta kompostgallret i så att det blir stabilt….

Ge Zylkené tabletterna en chans!

Felyway fungerar inte så bra om du har hyfsad ventilation i ditt hem upplyste veterinären mig när jag använt det utan resultat. Dessutom blir det dyrt i längden.

Zylkené innehåller ingenting som kan vara skadligt för din katt och de är inte på något sätt vanebildande, men du kan kanske bryta hans rädsla.

Här står lite om det:

Zylkene har utvecklats för att hjälpa hundar och katter som visar tecken på otrygghet eller oro. I Frankrike, där produkten funnits sedan 2007, är erfarenheterna mycket goda om effekten hos skotträdda hundar och katter. Zylkene kan även användas om hunden/katten ska till en otrygg miljö, t ex ett pensionat. VERKNINGSMEKANISM: Forskning har visat att det i mjölk finns ett ämne som när det bryts ner i kroppen på spädbarn, valpar och kattungar ger upphov till en lugnande substans, alfa- casozepin. Ett spädbarn som blir lugnt efter att ha ammat blir det alltså inte bara för att barnet är mätt och belåtet utan det har även fått lugnande ämnen i sig! Hos vuxna fungerar nedbrytningen av födan annorlunda än på spädbarn vilket gör att den aktiva substansen aldrig bildas. Zylkene består av den aktiva substansen i modermjölk, alfa- casozepin

Hoppas det löser sig för er!

Zylkenè røstar jag också på.

Men om ni får tag i en barngrind som inte kostar hutløst mycket så ær det ju bættre æn att dra ut på det i væntan på att hitta en jættebillig… Bættre att lægga ut lite extra før Tyzons skull. Och dørren øppnas væl bara åt ett håll? ;) Sætt då grinden på andra sidan så att den inte ær i vægen før dørren.

(Ursækta de norska bokstæverna, men jag har flyttat till Norge sedan førra inlægget)

Ok ska ta och lägga det på minnet här med…..

Min katt har varit ute hela sitt liv. Men sen flyttade vi till en lägenhet för 3 jular sedan. Och eftersom dte ä'r nära stan vill inte jag att han ska få gå ute. (han går inte heller att ha i sele) Han var jätte deprimerad och låg mest under min säng det 1 året. Vi var beredda att sälja han när han helt plötsligt började bli bättre. Han vågade gå fram och slutade vara skvättig för minsta lilla.

Nu är han samma goa katt som han alltid har varit :)

Bevisar, att det går att vänja utekatter till innekatter

#42 Det låter som vår kisse det där.. Fast han ställer sig och jamar och vill ut. Det duger inte att vara på balkongen för hans del…

Han har börjat jama som besatt nu, har aldrig hört honom ta i så hårt när han jamar, men jag tycker även att han har blivit lite gosigare, så vi hoppas att det går åt rätt håll.

#44 Det gjorde min kisse också, han jamade och gnällde under sängen. Men det blir bättre efter ett tag. Håll på och mys med han väldigt mycket, så blir det nog bättre efter ett tag. Man måste låta dom ta sig tiden för att komma in i det nya :)

#44 okej. Vi myser ju med honom när vi är hemma och sånt där =) Men ibland vet man inte vad han vill :P Han vet nog knappt själv.