Tog bort min 16 åriga katt för ca 2 veckor sedan.
För två veckor sedan tvingades jag ta bort min katt på 16 år som plötsligt en dag blev halt i baktassen, för att 14 dagar senare fick en juvertumör och två dagar senare ville hon inte sätta ner framtassen och vacklade framåt när hon skulle ta sig fram.
Hon hade en tid för amputering av baktass som vi väntade på. Men när det utvecklade en juvertumör och att främre framtass svek henne så sade det mig "ge upp henne".
Min granne kom in och tittade på henne som sade "hon bukandas och titta på pälsen som tovar sig, det betyder att organen håller på att lägga av.".
Näste dag ringde jag veterinären och fick bekräftat på bukandningen att hon överanstränger sig när hon andas.
Att se allt detta och veterinären inte kom med några fler förslag kände jag det enda alternativet att låta min katt somna in.
Det var en hård dag för mig som haft henne sen hon var 12 veckor. Min bästa vän i 16 år.
Jag saknar henne så och hoppas få kontakt med henne och att hon finns hos mig så här efter döden.
Jag vill kunna se den här andevärlden och jag kan säga att när jag kom hem en timme efter att min katt somnat in så hör jag klöset mot soffan det klös hon gjorde när hon skulle upp i soffan.
Om hon ville visa att hon finns hos mig.
Kan också säga att jag också upplevt att något har gått på täcket före min katts död, om det var den förra katten jag fick ta bort? Jag känner inget sånt på täcket nu om det är så att båda mina två katter har gått vidare i andevärlden.
Jag kan inte uttala mig ang andevärlden men jag beklagar verkligen din förlust, det måste va otroligt svårt för dig men man får trösta sig med att hon har det bra och lever gott vars hon än är 
Du gjorde ett jättebra beslut för din katt. Själv har jag en gamling här hemma men han har inte fått något problem med pälsen eller tassarna osv.
Det är jättesvårt att förlora en vän, jag vet det själv… Jag hoppas att du mår bättre snart.
har med hafft påhälsning av två av mina avliavde katter kort efter att de dött, tror de kommer för att lugna matte elr husse att de har det bra nu, inbillar jag mig i allfall.. en kom o strök sig runt benen på mig , och en ahr jag hafft rännande i källaren här, men hon försvann sen,
Sajtvärd på kattpolisen i fokus.
Allt som inte kan lagas med silvertejp är sönder på riktigt.
Min mamma har också haft påhälsning från andevärlden fast av en av våra förra hundar. Han blev snabbt dålig så vi fick ta bort honom hemma. Mamma satt i köket, hon tyckte att det var en hund som skällde utanför dörren (så som vår jakthund brukade göra när han varit ute och ville in) så efter en stund måsta hon bara gå och öppna dörren för hon blev även lite rädd att det vart något konstigt med avlivningen så att hunden fått krafter och sprungit hem igen eller något i den stilen fast pappa hade sett till att han fick vandra vidare och bli begravd innan han åkte och jobbade.
Men det var inget där vid dörren, när hon sedan satte sig i köket igen så hörde det välbekanta ljudet från hunden när han hoppade ner i sin låda, alltså hur halsbandet slog i kanten och hur han bäddade, sen blev det tyst igen.
Känns skönt att veta att han kom tillbaka, jag var i skolan när detta inträffade och det är nog snart en 8år sedan eller mer.
Sajtvärd för Djurfoto
www.mariekengren.se
beklagar sorgen!
Fick också ta bort en älskad vän för ca två månader sedan och det händer att jag känner hans "ditrampande" i sängen som han alltid gjorde innan han gick och la sig.
Våran kisse Evert blev också 16 och han fick njurstensanfall…
ja du gjorde helt rätt. IBland så måste man släppa taget!!!!
The Owls are not what they seem
de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....
Starta ny diskussion