Jag håller med dig, när ska det sluta? Men på något sätt verkar det alltid som att raskatter är finare och bättre.

Det är ju helt okej att avla på en renrasig katt och sådana kullar uppmuntras och är "spännande" och fint.

Däremot om en huskatt blir på tjocken blir det ramaskri för att det finns så många hemlösa katter. Och? Sluta avla fram raskatter och ta hand om de hemlösa istället!

Eller är det fel av mig att tycka så?

#1 Jag förstår inte riktigt hur du tänker? varför ska man sluta med raskattsavel om man vill få ner antal huskatter? Det är ju inte antalet raskatter som gör det värre för huskatterna, utan det är ägarna som släpper ut okastrerade huskatter som parar sig hit o dit och bidrar till förvildade katter,

Jag menar, om en person specifikt letar efter en särsklid ras och kanske har kollat upp allt om just den rasen och sparat ihop pengar till inköpet osv, helt plötsligt ändrar sig och tänker: nämen nu tar jag en huskatt istället!

Jag tror inte att folk tar huskatter bara för att den specifika rasen slutat födas upp.

Och hur skulle det gå med alla raser? Du menar alltså att de ska förintas om man ska sluta avla?

Nej jag tror inte att raskatterna är boven till för många hustkatter i Sverige. En seriös uppfödare av raskatter låter inte sina okastrerade katter gå ut vind för våg och bli parade och sedan skänker bort ungarna. När de märker att ingen vill köpa kattungarna drar de ner på antalet kullar. Ingen efterfrågan= inga kullar.

Däremot finns inte ett sådant spärr i huskattskullarna oftast. Där blir "ojsan-kullar" och folk skänker bort katter eller säljder dom för "5kr-tassen" och vem kan inte tänka sig en gratis kattunge, speciellt när de är så små och söta?

#1 Skillnaden ligger väl i-

Många huskattägare
-Åh min katt är såå söt, vi låter henne få en kull. Vi släpper ut henne så får hon bebisar som vi kan sälja/ge bort sen.
De är ju inte så dyra, så det finns många som vill ha dem.
Vi behöver ju inte heller vaccinera m.m. för att de kostar ju nästan inget, och det är ju inte vårt problem sen..

Medans katterierna ofta har en tanke med aveln. Att få fram en frisk och sund kull, med fin stam att föra vidare och få en stark, och frisk ras.
Eller att de vill bevara något o.s.v.

Säger inte att alla raskattuppfödare är kunniga, duktiga och seriösa.. Finns många pengakåta också - MEN
Att avla på en raskatt, som man tar betalt för - har oftast bättre förutsättningar.
Hur många huskatter testas, röntgas m.m. innan parning.
Hur många huskattkullar vaccinernas m.m.
Och hur många huskattkullar föds utomhus och vets inte ens om!

Rätta mig om jag har fel någon, men det är så jag ser på det.
Visst kan vi bromsa raskattaveln också, men det måste fortfarande vara så pass att avelsbasen inte hotas eller förstörs..

Men som vi många gånger sett exempel på här så är det många som släpper ut sina katter i tron om att de har de bra och mysigt..
Sen blir honan på tjocken och ägaren har inte en j-la susning om vad som sak göras, när vad, varför o.s.v.

DET är INTE seriöst i mina ögon! Eller nödvändigt.

Kommentarer som - "Men jag vill ha en kattunge" hjälper inte.. finns massor med kattungar på katthem.
Vill man ha en kull finns säkerligen en dräktig katta som behöver hem..
Tror det finns en sådan solskenshistoria här på KiF…(?)

Jag har själv avlat på huskatt (Sista kullen föddes för 8 år sedan) - Hon vart testad m.m. och hanarna var renrasiga - men så jag ångrar det.
Eller inte jag enbart, utan familjen..
Hon är kastrat sedan många år och det är en så otroligt mysig katt, som jag kommer sakna så mycket när hon försvinner.
Så för mig är katt en katt, men idag finns så många raskatter att det finns något för alla!
Att min lilla Tussan är såååå söt är inget bra argument för avel.
Vill man avla - skaffa rasrent och dämpa antalet hemlösa!

Jag tror att det är de som har huskatter som har större problem med raskatter (och husisarna också för den delen) än tvärt om. Iallafall de jag har stött på.

Jag har blandad kompott hemma, med både rasrent och huskatt.

För mig så är det egentligen oviktigt på så sätt vad de har för bakgrund, för allihop äter, går på lådan, kan få samma sjukdomar och har samma behov av gos tex.

jag har stött på de med huskatter som tycker att jag fjollar med mina huskatter som vaccinerar dem eller låter de endast få vara på balkongen.

Ingen har ju haft en katt med pest/snuva iallafall, vare sig själv eller i dess närhet, så varför slösa med en vaccination?

Fjantig är jag också som id-märker mina huskatter, de är ju iallafall inomhus.

Och det här ska man egentligen inte ens skriva, men jag tar med huskatt på utställning också, badar den och så får den sitta i en bur med gardiner. FY vad hemsk jag är ;D

Hmm, när jag har skrivit ner mitt inlägg så känns det ju nästan som att andra huskattsägare har större problem med mina huskatter än raskatter ;D

Glömde - Känns ju som (som Imasy säger) att huskattägare - som fått kull har större problem med våra raskatter, än vi som har raskatter har problem med huskatter.

Här är det också bådeoch - en husis hona på snart 11 år och två skogisar 1½ resp. snart 2 år..
Lika värda, älskade och påkostade är allihopa - Ja i alla fall underhållet.
11-åringen bytte vi mot en bil sorgligt nog..
Dyr katt eller billig bil, beror på hur man ser det.

En sak som jag har grubblat över, om det skulle fungera i längden, är nämligen huskattsavel på samma villkor som raskattsuppfödning?

Nu är inte jag förespråkare av huskattsuppfödning, men det är ju ändå skoj att filosofera lite ;)

Men tänk er att huskatterna fick avlas enligt Sveraks regler, med vaccinationer, tester mm. Nån form av stam/dokumentation ska också finnas.

Detta skulle ju medföra att priserna på huskatter gick upp drastiskt.

Tänkte om detta i slutändan skulle utrota de oseriösa som inte bryr sig speciellt, om de får problem att bli av med sina ungar? Att det blir mer status att ha en reggad husis?

Ja detta skulle jag kunna utveckla halva natten, detta var bara mer ett par korta rader ;)

Men å andra sidan, så vill man hålla på med huskattsavel så är ju faktiskt Europen ett alternativ kanske?

Nu ska jag vara helt ärlig och säga att jag är inte expert på avel överhuvudtaget.

Vad jag menar med mitt ogenomtänkta yttrande är att om man minskar på rasaveln och tar hand om de hemlösa katterna så blir det ju mindre hemlösa katter. För katter som katter? Och då borde ju rasen inte spela någon roll.

Fast ja, jag vet att alla raser har sina egenskaper etc och man kanske vill ha en viss ras, men då kommer vi ju till rubriken: Kattrasism? Alla raser är väl lika mycket värda?

Om du inte kan få egna barn och verkligen vill ha ett är det då rätt och säga "Nä, någon kines vill jag inte ha. Jag vill ha en afrikan. Deras hår är mycket finare och så kan dom springa så fort!" OM MAN SKA HÅRDDRA DET HELA och överdriva en smula.

#7

Jag skulle inte ha katter öht om jag inte fick ha mina raskatter.Så enkelt är det.Jag är allergisk men det finns två raser som jag kan ha.Men jag gör nytta ändå för de hemlösa.Dels genom att sponsra två olika katthem.Dels ger jag en slant till kattehemmen för varje katt jag säljer.

#7 hahahahahahaha du är för rolig! Afrikaner springer fortare och har finare hår

Jag vet inte hur det funkar i adoption, men jag undrar om man inte kan önska att barnet kommer från ett visst land?

I vilket fall tycker jag inte att man kan jämföra katter med barn! Jag menar, om man är intresserad av en viss ras så är det många gånger som #7 skriver av allergiska skäl, eller som jag tex som vill ha lugna katter som trivs med att vara innomhus. Ja och även deras utseende dras jag till kan jag erkänna. Jag skulle inte gå och skaffa mig en bengal när det är en lugn katt jag vill ha med mindre motor i.

Vi människor har avlat fram alla dessa raser så att det ska passa vår livstil och våra behov, och nu finns det så många kattraser att varje människa kan säkert hitta de som passar dom. Förstår du hur jag menar?

När vi snackar om adoption är det inte precis som att adoptivföräldrarna söker en mer stillsam unge som inte för så mycket väsen av sig, för även om det finns olika människoraser så handlar det om etik.

En kinesunge behöver inte vara lugnare än en afrikanunge…usch det lät lite lustigt, förstår du hur jag menar??

#7 Om vi stoppar raskattaveln och alla de som har kunskap om avel hindras att utöva sin hobby och tvingas lägga ner. På vilket sätt skulle det hjälpa de hemlösa huskatterna?

Raskatterna är en så liten del av den totala kattpopulationen, 13,4%. Deras avel är fylld av regler från kattklubbar och kattförbund. De seriösa raskattuppfödarna håller koll på sin marknad, den dag det börjar springa Birmor, bengaler och andra raskatter på våra gator som hemlösa, då kommer de att stanna upp med sin avel.

Men det är huskatter som är hemlösa, som far illa. Och orsaken är huskattägare, vanliga människor som jag och mina grannar. Det är vi som sitter med lösningen i våra händer. Vi måste sluta upp med att ta söta kattungar på våra lika söta honor "bara för att det är kul". Så arbetar inte raskattuppfödare t ex. De värnar om rasen och parar efter att ha gjort tester och bedömt om föräldradjuren kan föra rasen framåt med sin avkomma. De kastrerar sina avelsdjur sedan. Det gör sällan huskattägaren, det är sällan folk ens idmärker, vaccinerar försäkrar eller bekostar katten veterinärvård.

Raskattuppfödarna besitter en oerhörd kunskap. Det är dem vi har som förebild för vår huskatt. Vi som vill höja kattens status vill att huskatten också ska få samma omsorg som raskatterna får. Tvingar vi raskattuppfödarna att sluta med sin verksamhet, vem ska vi då få kunskap från? De som är intresserade av seriös avel, som älskar sin ras, bengal eller Devon rex eller vad det är. Varför ska de behöva sluta med något som de brinner för - medan vanliga huskattägare fortsätter att vanvårda och missköta sina huskatter?

Gisele: jag kunde inte ha sagt det bättre själv!

#7 Njae, jag har mina norska skogkatter för att det är den rasen jag kommer bäst överens med..
Den är inte för lugn, som birma, ragdoll och britter är. Men de är heller inte lika energiska och aktiva som en cornish eller siames..

Jag gillar långhåriga (semi) katter och gillar pälsvården. Inget man får med en korthårig katt..

Uttrycket, looken och temperamentet är det jag faller för och ingen långhårig husis passar på de punkterna..

Jag har min husis också.
Min älskade lilla stubbiga tant - Men det är min sista husis jag kommer äga.
Jag har fastnat för "min" ras och har haft en kärlek till den länge länge..
byter jag ras i framtiden blir det med all säkerhet en cornish - alltså en kisse som en husis inte mäter sig med i det som PASSAR mitt hem - även om jag älskar husisar också, och har inget nedvärderade att säga.
Men jag är ute efer något speciellt, och det kan jag aldrig få hos med husis.

Och sen - Allergikerna - många tål inte hukatter utan måste "begränsa" sig till kanske en eller två raser.. Att stoppa aveln, är väl inte det smartaste då kanske.. + att basen hotas och vissa raser kanske dör ut under uppehållet..?

#1 Nu tror jag ju inte att TS skrev tråden för att hon led med huskattsuppfödare, utan tvärtom. Läs hennes inlägg igen.

Det är inte dem med raskatter som ser ner på huskatter och skapar denna "kattrasism". Det är huskattsuppfödarna som fortsätter att ge sina katter den låga status de har genom att låta katterna para sig till höger och vänster, låta bli att vaccinera, id-märka och avmaska och genom att låta bli att ta betalt för ungarna eller sälja dem för struntsummor.

Jag förstår era resonnemang och jag står inte på någons sida direkt. Jag förstår det stora problemet med hemlösa katter och den usla statusen som huskatter har och inte förtjänar.

Som jag tidigare skrev är jag inte intsatt i avel och vill gärna veta mer, så fortsätt skriv! :)

#9 Jag förstår absolut hur du menar!

#13 Jag tror visst att det förekommer "kattrasism" likväl som det finns "hundrasism" och vanlig rasism. Både på ena och andra hållet, varesig det kommer från raskattsägares sida eller huskattsägarsidan.

Men jo, visst jobbar kanske inte huskattsägare på att höja satusen direkt.

#14 Jovisst förekommer det säkert "rasism" i den formen att en del renrasentusiaster verkligen ser ner på blandraser. Men det är inte dem som håller statusen på blandraser nere, det är dem som köper och säljer blandraser.

Det är inte djuren man är emot, alltså huskatterna eller blandrashundarna. Det är aveln.

Men då tror jag nog att det lätt kan (eller redan har) utvecklats en sådan rasism mot just själva rasen, eftersom dom som inte är insatta i aveln och allt det förstår vad roten till problemet är.

Jag tror att folk kanske hör på omvägar att det är ofint med blandraser osv, och smittas av dessa åsikter, istället för att få förståelsen till varför det är viktigt att kastrera, märka, vaccinera mm. När det är det som är roten till problemet.

Förstår ni vad jag menar? (Jag tenderar att uttrycka mig klumpigt och förvirrat ibland ;))

#16 Ja, det råder ju en sådan mentalitet bland många. Inte alls bara bland någon särskild grupp människor, utan bland många av folk i allmänhet. Att man inte tycker att det är konstigt att huskatter, bondkatter, stallkatter eller vad man väljer att kalla är gratis eller inte kostar mer än en pizza. Man reflekterar inte över det. Jag har heller inte gjort det förrän jag skaffade mina katter och då blev mer intresserad av att ta del av vad som händer i kattvärlden och då särskilt med hittekatter.

Jag tror inte att det är vanligt att man smittas av åsikter om att blandraser är mindre fina. Jag tror att det till största delen handlar om okunskap. Man reagerar inte över att kattungar skänks bort, för så har det alltid varit. Man kastrerar, försäkrar eller vaccinerar inte sina katter för det har man aldrig gjort. Det är därför det är så viktigt att nå ut med information, att man får folk att förstå vilka konsekvenser det blir av att exempelvis inte kastrera.

Inte läst allt men håller med #1 lite, så fort en huskatt får ungar =hemskt då det finns så många hemlösa katter, så fort en raskatt får ungar= gulligt och underbart. Men det finns väl lika många hemlösa kattar när huskatten fick sina ungar som när raskatten fick sina, eller glömde man kanske bort dem för tillfället?

Om det är katt som katt, varför kan inte dem som vill ha raskatt lika gärna ta en huskatt? Speciellt om den bara är för sällskap.
Utställning och allergi kan ju göra att man kräver vissa speciella raser, men annars, varför är rasen så viktig om det är katt som katt?

#18 Mitt svart har du i inlägg #12 om du är intresserad.

#18 För att man söker något särskilt, därför köper man av en ras med de egenskaper man är ute efter. Om jag ska köpa hund köper jag inte blandras om jag vill ha en schäfer. Lika lite som att jag köper en tax om det inte finns några schäfrar. Samma sak med raskatter. Finns inte det jag vill ha så köper jag inte något annat utan väntar tills det finns. Folk gör samma sak när de köper huskatter också, letar efter långhåriga, katter i en särskild färg och så vidare. Det är inte "katt som katt" för huskattsköpare heller.

"Katt som katt" betyder för mig att alla katter har samma värde. Det har inget med att huskatter skulle vara mindre värda att göra. Hade det varit 100 000 hemlösa siameser i Sverige idag hade jag tyckt att de som avlade på dem var lika oseriösa som jag tycker huskattsuppfödarna är idag.

#20 ursäkta egenskaper? hihi ^^

Alla kattar jag har träffat har vart "katt som katt" en egen personlighet men det verkar inte skilja nåt mellan dem olika raskatterna eller raskatterna och bondkatterna ;)
Våran Maine coone krävre inte mer än min bondkatt, dock eftersom mainen är inne kräver han mer aktivern då bonden går ute och jagar och stimulerar sig själv men det är ju inte rasrelaterat ;)

Jag tycker hundarna är en helt annan sak, en jakt hund och en vallhund är totalt olika och kräver olika osv, kattar avlas inte på det sättet, dem har inte någon uppgift.

#21

Du har aldrig träffat en Bengal(ning) du heller hör jag ;D

Bengal är en ras som jag aldrig skulle stå ut att leva med, och jag msåte säga att jag beundrar de som står ut med dessa vildar ;)

En vän till mig föder upp den rasen, och jag skulle bli galen av att ha endast en tiondels Bengal hemma hos mig ;)

Själv har jag tex en perser, och jag vet de som aldrig skulle vilja ha en perser heller, för tex deras krävande pälsvård.

Men visst, tar du tio perserkatter så har ju alla olika personligheter på så vis för det är 10 olika individer.

Men rasens egenskaper är ju densamma för alla tio, som att de tex är mindre i storleken, kräver pälsvård, kanske lite lugnare än den genomsnittliga katten osv.

Så bara för att katter inte avlas efter olika "arbetsuppgifter" som en hund gör, betyder inte det att de olika raserna inte har olika egenskaper för det.

#21 Då har du nog inte träffat många katter överhuvudtaget om du inte vet hur otroligt olika katter kan vara.

I övrigt förklarade #22 det så bra.

Om du inte förstod liknelsen så ta två sällskapshundraser då. Eller vad som helst. Det handlar om att om man verkligen vill ha något särskilt så köper man inte något annat istället för det.

#21

Personlighet är inte detsamma som egenskaper. Alla katter (även hundar) har sin egen  unika personlighet, men visst skiljer sig egenskaper åt mellan raserna.

Det finns raser som är väldigt sociala medan andra kan (och ska) vara något reserverade. En del raser är väldigt energiska, andra är lugna. Vissa är extremt nyfikna medan andra är tämligen ointresserade av annat än… sig själv osv.

Jag lovar, ta två extremer och jämför med varandra… tex. devon rex och perser. Då kommer du se skillnaderna tydligt. Sedan är vissa raser mer lika varandra och det blir svårare att uttyda några skillnader (men ofta finns skillnader även mellan raser med väldigt lika egenskaper).

Med ditt resonemang skulle alltså alla sällskapshundar ha i princip samma mentala egenskaper och jag tror att du skulle få kraftigt mothugg om du lade ut det påståendet på ett hundforum.

Selektiv avel ger skillnader i både utseende och mentalitet. Ibland är det medvetet… ibland inte.

Mina katter är huskatter och jag måste erkänna att jag gav inte mycket för dom. Dom var inte heller vaccinerade eller märkta när jag köpte dom, enbart avmaskade.

Men mina katter är inte sämre för det. Dom är helt klart det bästa jag har och jag hann knappt få hem dom innan jag åkte till veterinären och vaccinerade och chip-märkta.

Dom är trygga innekatter nu eftersom vi bor i närheten av en vältrafikerad väg. Hade blivit förkrossad om något hände någon av mina älsklingar.

Det jag vill säga är att bara för att man köper en huskatt för en billig peng så betyder inte det att man som köpare är oseriös. hade jag haft en hona hade jag visserligen inte avlat och min äldsta pojke är kastrerad. Men jag kan tycka att det hade varit enormt tråkigt om det enbart fanns raskatter. Och jag tycker att det är enormt tråkigt att det finns ett stort missnöje mot just huskatter. Det har man ju märkt i detta forumet, att många ser ner på dom som "bara" har en huskatt.

Bara lite av mina tankar.

Filuribur: Jag har också tre huskatter, ingen raskatt alls. Jag har inte träffat på någon som sett ner på oss som har huskatter på det här forumet, varken bland raskattägarna (som ju ofta har både och) eller bland huskattägarna. Ingen har sagt "bara huskatt" åt någon i diskussioner.

Det som det däremot blir starka reaktioner mot är just att det finns folk som den personen du köpte dina katter av, som inte bryr sig om att sälja kattungarna vid 12 veckors ålder, avmaskade, dubbelvaccinerade, id-märkta och veterinärbesiktigade. Så gör man med raskattungar -varför ska inte huskattungar få en lika god start på livet?

Dina kattungar hade ju tur som fick dig som ägare - alla har ju inte det. Alla köpare är inte lika insatta, eller så bryr de sig inte. Det är det jag reagerar mot.

Jag fick åka in akut med min kattpojke i måndags. När de i receptionen ville veta vilken ras han  är så sa jag stolt "Äkta huskatt".

Vad man väljer att skaffa, ras- eller huskatt, är säkert en smaksak. Själv skulle jag inte kunna tänka mig att skaffa en raskatt, inte för att jag har någonting emot dem utan för att det finns alldeles för många katter som lever hemlösa och som behöver ett tryggt hem.

I min värld är det enda som kan ge katten en högre status:

• krav på märkning och registrering av alla katter
• krav på kastrering
• krav på att katter ska hållas inomhus i tätort
• krav på att alla kattungar ska säljas vaccinerade, avmaskade och id-märkta vid minst 12 veckors ålder
• höjda straff för såväl försäljning som köp av katter under 12 veckor

Stolt sambo med 3 f.d. katthemskatter

#27 Krav på kastrering? Gäller det alla katter?

#28 det råder inte någon brist på katter precis, så ja i princip anser jag det.

För uppfödare av raskatter bör det sättas en övre gräns på hur gamla föräldrarna får tillåtas vara och också antal kullar som får tas på samma hona innan kastrering. Nu vet jag att de riktigt seriösa uppfödarna redan gör så.

#29 Jo, men aveln måste ju fortfarande pågå, annars försvinner ju avelsbasen. - och raserna med den..
Av just den anledningen att en hina får ta ett visst antal kullar, så går den "ur bruk" vid säg 5 år ålder, säg då att hon fått 4 kullar..
Och om krav på kastrering - ja då är ju den delen så gott som död..

Så ett krav på kastrering ska inte gälla alla katter tycker jag.
Huskatter och "defekta" raskatter - men inte de som har möjlighet att bli bra avelsdjur..

#30 Aveln är inte bara av godo. Se t ex på persekatterna som idag knappt har någon nos eftersom det anses som 'vackert'. När jag var barn på 50- och 60-talet hade faktiskt persern en relativt normal nos och var därmed befriad från de problem som dagens perserkatter drabbas av.

Om du tittar i Anne.Marie Nilssons utmärkta bok 'Kattens sjukdomar' så ser du att raskatterna är överrepresenterade bland vanliga sjukdomar. Min teori är att det beror på att vi människor vill få fram vissa egenskaper och då inte tänker på att dessa kanske också ger våra katter problem.

Det jag vill säga är att vad som är 'bra avelsdjur' i mycket är en fråga om yttre skönhet och mer sällan en fråga om att avla fram starka djur. Skönhet är något som förändras genom tiden.

Och så en liten fundering: för vem är det viktigt att avelsbasen finns kvar? Vill vi ha en hobby så kan vi börja knyppla.

#31 JAG mernar i alla fall en frisk ras, individ - Att perser oftast ser ut som sju svåra år är ju synd. Men nu är det inte alla uppfödare som tänker som du tror. Tror det finns flersa som avlar på friska individer och försöker minska på sjukdomarna i linjerna. Få fram ännu bättre djur, både innan och utan.

Ja, på dig låter det som att vi borde utrota katten - barskrapa kattdjuret från våra hem, något som inte jag alls tänker stå bakom, eller disskutera.

Nu är det ju kanske inte så att alla kan välja en hobby.
Jag skulle aldrig i luvet sätta mig och knyppla, eller sticka eller gud vet vad..
Vissa har sina intressen, och vissa kanske råkar vara just katt.

Viktigt för kattkära allergiker kanske, som inte klarar huskatterna, och kanske bara klarar av, säg Maine Coon.

Nåja, alla har sin åsikt.
Vissa vill ha våra husdjur kvar, andra vill ha ett djurfritt samhälle..

#31 Du skriver att raskatter är överrepresenterade bland vanliga sjukdomar, du tror inte att det kan bero på att raskatter oftare får komma till veterinär, undersöks, får diagnos och behandlas och därmed hamnar i statistiken???

Nu menar inte jag att alla som äger en huskatt struntar i att ta sin katt till veterinär men det är huskatten och inte raskatten som har så extremt låg status här i Sverige, generellt är de som äger en raskatt mer benägna att ta sin katt till veterinär när den är sjuk.

#31

Jag håller tyvärr inte alls med dig om att raskatter är sjukare och huskatten friskare.

Hade jag velat knyppla hade jag väl gjort det.Nu råkar det vara kattuppfödning som är mitt intresse.

#31

Nej, avel är inte bara av godo men största delen av raskattaveln är seriös och skapar inte osunda djur.

Jag tycker det är mycket märkligt att du använder vet. Anne-Marie Nilssons bok som något slags underlag för att raskatter är sjukare än huskatter. Hon tar öht inte upp den aspekten. Ingen statistik eller liknande.

Hon har gjort en sammanställning över de flesta kända ärftliga sjukdomar/defekter hos katt. 87 st. 20 st av dem (23%) förekommer specificerat hos bla. (ibland bara) huskatt. Sedan förekommer 30 st (34%) hos "alla raser" och där ingår huskatten.

Huskatter kan alltså drabbas av 57% av de ärftliga sjukdomar/defekter som förekommer hos katt.

Siffran för devon rex och birma är 40%. För korat, 2%. De flesta raser har inga specifika problem alls utan faller endast under de 30 sjukdomar/defekter som kan drabba alla katter.

#35 Tack för det!

#35 Precis.

Dessutom är det är bara att tänka lite logiskt. Hur många raskatter testas för olika sjukdommar jämfört med hur många huskatter som testas?

Min uppfattning att kastration av katter är inte grundad i någon form av åsikt att katterna ska utrotas, men stammen bör decimeras. Det finns tyvärr allt för många katter som är mer eller mindre hemlösa. Och det förekommer också att renrasiga hanar är fäder till en huskatts ungar. Dessa ungar har inte särskilt hög status och ägaren till fadern vill sällan eller aldrig kännas vid dessa och hjälpa till att se till att ungarna kommer till seriösa ägare.

Seriösa huskattägare har sina katter kastrerade, vaccinerade, id-märkta och veterinärvårdsförsäkrade = ingen som helst skillnad mot raskattsägare. För att katten ska få samma status som hundar måste vi se till att lagarna för djurhållning blir lika och att de efterlevs. Det som talar emot att vi kommer dit hän är dessvärre oseriösa kattägare som tycker att det är så gulligt med kattungar och låter honan bli dräktig ett antal gånger och inte heller lägger ned energi på att se till att ungarna säljs på samma premisser som raskatter. Det är något vi alla bör se till att få en ändring på. En katt får inte kosta en femma per tass! Den ska kosta åtminstone vad det kostar att få den id-märkt, avmaskad, vaccinerad och gärna också kastrerad. Det sista kan låta konstigt om man säljer en 12-veckors kattunge, men med ett kontrakt som säger att den nya ägaren tar med sig kattungen till en veterinär där säljaren öppnat konto så skulle fler katter verkligen bli kastrerade och vi skulle slippa alla dessa oväntade/oönskade ungar som i sin tur ger upphov till ännu fler.

#38 Alla katter som ska gå ute, samt inte gå i avel, ska kastreras.

Det kravet går jag med på.
Men att det ska vara ett generellt krav, nej.

Och att raspappor går lösa ute är knappast samma sak som seriös uppfödning.
Allatså bara ännu ett bidrag till alla hemlösa husisar.

Självklart ska en kattunge kosta vad den kostar att föda upp.
Och visst kan man kastrera en 12-veckor.
Men att skriva ett kontrakt ang. kastrering är inget någon måste följa om jag inte missuppfattat vad som tidigare sagts i andra trådar.
Så ett kontrakt är ingen garanti, mer än om personen är ärlig fullföljer överenskommelsen..

Jag och min sambo äger två Ragdolls. Eftersom jag tycker att det är obehagligt med alltför aktiva och temperamentsfulla katter föreslog sambon att jag skulle läsa om Ragdoll. Sedan besökte vi en uppfödare och blev kära i vår Mao. Jag har träffat på flera huskatter under min uppväxt och jag vill mena att deras egenskaper varierat bra mycket mer än hos de Ragdolls jag träffat. Vi känner att vi vet vad vi får med en Ragdoll. Jag tror på att alla katter är lika mycket värda i sig (precis som människor), men efter våra preferenser har inte alla katter samma dragningskraft på oss. Skulle vi inte ha en Ragdoll skulle vi ha en Perser eller Maine Coon. Det känns också tryggt att köpa av en registrerad uppfödare - då är chansen större att katten fått vad den behöver under sina första 12 veckor och att uppfödaren inte bara desperat vill bli av med katten.