Är Isa kastrerad? Fertila honor brukar ha svårare att acceptera nya katter i sitt revir.

Å andra sidan så är det kattungar, så de ska inte vara något hot mot henne. Jag tog hem en 4 veckors moderlös kattunge till oss och min kastrerade Alice fräste åt den lilla under några dagar, men gjorde inget utfall eller så mot henne. På sjunde dagen kom jag in i sovrummet, och då låg Alice och ammade den lilla. Så för oss slutade det med att Alice adopterade den lilla och fostrade henne som sin egen. Ge Isa lite tid bara.

Jag tror ingetning har med kastration eller inte att göra, Det finns lika många katter som ej går ihop med andra katter efter kastrering och som faktiskt gör det.

Vuxna katter brukar tycka att kattungar är lite obehagliga. Det är inget ovanligt, Har hon haft kontakt med andra katter förr ? Det kommer säkert gå bra , bara du ger det lite tid, Kanske intruducera en i taget .t.ex ?

Det är ju lättare att få vuxen & kattunge att komma överens än två vuxna,.

ta det bara försiktigt och lugnt nu eftersom situationen måste vara enormt stressande för dom alla, Och det kan tyvärr framkalla problem beteenden hos den vuxna katten.

LYCKA TILL !

#1 Isa är kastrerad ja. Jag tror att hon kommer att vänja sig bara hon får tid. Vill bara göra det så smidigt som möjligt. Jag hoppas också på att hon kommer att bli vän med ungarna. Hon har så mycket energi och skulle nog behöva en annan katt att leka med. Vi männsikor kan ju inte alla kattlekarna. :)

#2 Isa har inte haft kontakt med andra katter sen hon flyttade från sin mamma. Hon har bott som ensamkatt tills nu så det är kanske inte så konstigt att hon reagerar ganska starkt.

Det är inte alls ovanligt att den befintliga katten säger ifrån när det kommer ny/nya, det är hennes revir de inkräktar på. Tack och lov är det enklare att introducera kattungar till vuxna, och dessa är ju så små så ge det lite tid så ska du se hur bra det går. Sen kommer din kisse uppfostra dem och de kommer få sig en tass och bli frästa åt men det är fullt normalt och inget att oroa sig för. Men klart man som matte blir orolig första gången man ser det, ser värre ut än vad det är för katten. 

Viktigt att komma ihåg är att du ägnar mycket tid åt din första kisse så hon inte känner sig utanför. Lek brukar föra många kissar sammans och mutor med något gott med

Du ska se snart har du 4 huliganer som rusar fram i lägenhet som en skock elefanter och busar 

#5 Tack för dina väldigt uppmuntrande ord! :)
Det har redan blivit stora framsteg, nu får kattungarna vara i samma rum som Isa. En av ungarna satt två meter från henne utan att hon fräste. Bara lite lågt morrande.

Vi lägger mycket tid på Isa, eller försöker rättare sagt. Hon surar så in i på oss som låter ungarna vara här och vill inte kela eller leka förrens vi stänger in dom i badrummet för natten. Men försöker gör vi iaf. Vi brukar sitta sidan om henne så att hon iaf känner att vi håller henne sällskap.

Åh, jag har samma problem.. Och vad som gör saken värre är att jag till mina 5 busar har en tillhörande mamma som är fullkomligt rabiat. Min stackars Grynet har flyttat in i badrummet och sover ovanpå toaletten.. Hon har fräst som tusan så fort bebisarna kommit i närheten.. men nu har det äntligen börjat bli bättre. Mamma katt hoppar däremot på henne då och då. Det är jättesynd om min Grynet.. som tur är ska huliganerna hitta hem om en månad ungefär. Då blir det bara vi igen + en liten kattkompis.

Isa har börjat vänja sig vid ungarna. Nu har hon till och med börjat leka och brottas med hanen. Honorna fräser hon fortfarande lite åt men försöker leka med dom ibland men dom blir så rädda då. Kanske är därför Isa har lite svårare för dom för att dom inte är lika sociala som hanen, han har försökt få kontakt med Isa sen början och inte varit speciellt rädd för henne.
Härligt att se att det går framåt iaf! Snart behöver vi nog inte ha kattungarna på toan längre när vi inte kan övervaka dom.

Hur lång tid har det ,totalt sett, tagit för henne att komma till den punkten? Hur reagerar ni när hon fräst och morrat? Nyfiken, för jag undrar om jag liksom gör "fel"..

#8 Idag är det fyra dagar sen kattungarna kom så det har gått riktigt snabbt för Isa att komma till stadiet då hon faktiskt leker med dom även om hon fortfarande fräser lite då och då.
Vi har fyat Isa när hon gjort "utfall" mot ungarna, ex slagit till dom med tassen eller visat sig aggressiv. När hon har morrat eller fräst har vi bara sagt i besviken ton typ "lägg av nu" eller liknande. Hon måste ju få visa sitt missnöje men vi tycker att vi även ville visa att vi inte gillar sånt beteende. Om hon har gjort positiva saker som gått nära utan att fräsa eller morra har vi berömt med glad ton "vad duktig du är Isa".
Nu vet jag inte vad kattexperterna hade sagt om denna metoden. Jag har ingen aning om vad som är rätt eller fel men så har vi gjort iaf och det verkar ju ha fungerat.
Hur har du/ni gjort?

#9 lite måste din tjej få säga åt dem, vilket hon kommer göra när hon inte orkar med de små busarna. En del av uppfostran bara och fullt normalt. Vad härligt att det går så bra