Godmorgon 17.11 06
Godmorgon.
Här sitter jag och dricker te och myser. Jr ska ju till sin mor i dag. Han är lite svår att få iväg till skolan idag, han verkar liksom ha tappat "gnistan". Var ju inte så många veckor sedan som man hörde att det var roligt där och han"studsade" upp ur sängen på morgnarna.
Här är det mulet och grått. Regnar lite också. Vimsan är ute och "kyler" av sig lite. Jag får spader på henne idag. Hon har redan rusat in idag och välte omkull golvfläkten så det bara skramlade om det. Fast det är bra att hon visar sådana "fasoner", skulle ju bli orolig för henne annars.
Karln min har kontaktat föreståndaren nu och det ska tagas krafttag i det här att ungarna bråkar och slåss med varandra. Det är ju bra att det inte bara är från skolans sida att det uppmärksammas sådant här, utan att även föräldrar och bonusföräldrar reagerar. Fick ju dessutom veta idag att grannens flicka även fått sig "en hurring" en gång när grabbarna bråkade och hon gick emellan.
Få se vad jag hittar på denna helg. Kanske jag far ner till sjön och försöker "fiska" upp min mors mobiltelefon , som hon tappade i sjön igår. Om ingen annan har försökt innan dess.
Förhoppningar att telefon funkar har jag inte. Men den gör inte ligga där, och dessutom vill jag ha tag på sim-kortet, för det finns en liten chans att det funkar i en annan telefon.
Ja min katt hattde också racing fasoner i morse och rev ner min kandelaber med ljus i som jag har på byron två gånger haha hon tyckte visst inte att jag skulle sova då inte. men så brukar det ju vara på morgonen, lite charmigt på sitt sätt =)
//Maria
Everything will be okay in the end, if it´s not okay it´s not the end.
Läste just om katten Astrid på Cornich Rex också. Blir så ledsen. Stakars kisse.
Titti. S-A I skulle hova upp telefonen. Tråkigt med det som händer i skolan med grabben. Det kan vara sådant också som gör att han tappar gnistan med att åka till skolan. Bra att ni tar itu med det med en gång.
I morgon går flyttlasset. Kattorna får tvätta sig själva medan Ål.Tvätt får ta hand om mina mattor =)
Nu skall jag försöka arbeta (sitter på jobb och skall just gå på lunch..(fisk)) Ses igen så fort jag fått igång en dator på Solbacka.
Min liv har blivit kaos. I förrgår kom sambon fram till att han inte tror vårt förhållande kommer funka och att han ville göra slut. Så jag mår skit och han mår skit.
Sov i min farmors lägenhet natten till idag för att han skulle få vara ifred och tänka. Är dessutom sjuk och har feber. Han ringde i morse och undrade hur det var och tyckte jag skulle komma hem så att han kunde ta hand om mig. Sa att Selma saknade mig. Jag vet att han också saknat mig. Nu vet jag inte om det var rätt att åka hem eller om jag borde låta honom sakna mig mer…

Men så jobbigt, Scilla… Det bästa är nog ändå att prata och prata, att försöka göra det konstruktivt. Vad vill du, vad vill han, varför blev det så här, just nu osv. Usch ja, så väldigt mycket enklare att ge råd än att befinna sig mitt uppe i det, det är det ju… Men att kramas lite med Selma tror jag också är ett sätt att må lite bättre, faktiskt…
Hon var helt galen då jag kom hem, som ett plåster. Nu springer hon runt som om hon har eld i baken.
Det är inte första gången det knakar, han brukar få tvivelanfall men det har alltid slutat med att han fått panik och ångrat sig. Den här gången vet jag inte. Vet inte vad jag ska göra. Förmodlingen flyttar jag hem till skellefteå.

Usch vad trist och snurrigt det låter. Någon klok person har sagt att när man befinner sig i en kris skall man tacka för det, för det blir alltid bättre på andra sidan… Lättare sagt än gjort kanske, men värt att pröva…
Scilla: Det där med tvivel i ett förhållande är du inte ensam om. Jag vet själv hur det känns, men det verkar ju som om han bryr sig om dig i alla fall - hur du mår och så. Håller tummarna att det ska ordna sig (den här gången också) på ett eller annat sätt.
Jag vet om flera förhållanden som det har knakat ordentligt i fogarna också, och så slår dom till och gör något riktigt drastiskt som ett husköp t.ex.
Har föresten en chattkompis (helt plötsligt börja jag tänka på henne nu) som jag bad att bryta med sin förra. Han brydde sig inte om henne. Han satt uppe halva nätterna (vid datorn) och sov halva dagarna. Dessutom så allt hon gjorde gnällde han på, allt var fel. Hon bad kommunen om hjälp (på min uppmaning), en annan lägenhet för henne och hennes tre kattor.
Sen började föredettingen skicka taskiga sms och e-mail till henne. Hmm… Var ju en fördel att man hade lite "hum" om vad det rörde sig om då. Vilka hemsideslänkar jag kunde skicka till henne och så.
Kändes skönt att kunna hjälpa henne. Kan säga att numera har denna fd pojkvännen besöksförbud ett bra tag framöver.
Hon har numera hittat en ny käresta som hon nyligen förlovat sig med.
kristinah: Skönt att höra att S-A I ska fiska upp telefon. Fast jag undrar om han kan fiska med håv, att det inte är bara nät och krok han kan fiska med.
(*skojar bara)
Jag mår bara piss. Mitt liv här i sthlm bygger liksom på oss, vår lägenhet, våra vänner. Utan honom har jag inte mycket kvar här. Samtidigt har jag varit borta tre år från skellefteå och mycket har ändrats där…
Har träningsvärk i hela kroppen, har haft hovvård och det är verkligen fyskiskt krävande att sätta på en sko :P Förstår inte hur en hovslagare orkar :P
Har och ska även jobba lite med redigeringen av min lilla film på projektarbete, måste även plugga till psykologi provet vi har på måndag :/
Har just fått bud om att min mors telefon är bärgad från det blöta. Kan hända att den ändå funkar - kan hända inte. Det får tiden utvisa. Jag för min del hoppas att sim-kortet inte tog någon skada. Telefonen är två år gammal.

Fy vad jobbigt Scilla… :(

Jag har blivit ComHem:are idag… om det nu är bättre än UPC vet jag inte men vi hade väl inget val. Sen har jag hämtat mina nya glasögon idag och är såååå nöjd. Tog några timmar att vänja sig vid den nya styrkan bara…
#13 Ja, det där med glasögon. "Ett nödvändigt ont" kallar jag det för (*suckar). Kommer ihåg första gången jag fick glasögon. Tusan vad obekvämt det var, det där som var på näsan, men vad bra jag såg tvärs över gatan. För mig tog det ett par dagar att vänja mig första gången.

Fick glasögon som 12-åring men skulle behövt redan när jag var 8 enligt optikern. Närsynthet och brytningsfelet har jag ju vant mig vid… men det här nya som kommit in i bilden… progressiva det har jag inte blivit kompis med ännu. Ligger på gränsen och behövde inte det riktigt ännu, men det gör så att jag har svårt att läsa liten text så fort det skymmer. Då blir det… av med bågarna :)