RIP mina älskade katter. :'(
Stumpan, min kära kisse. Föddes 1990, dog i cancer 2004. Min kära katt som funnits med mer än halva mitt liv, jag saknar dig. :'(
Putte: försvann hemifrån, hoppas på att han hittade ett nytt hem. Men har nog avlidit av åldern nu. :'( Så mysig.
Musse: Föddes 2001, mördades av våran äckliga granne 2002. Musse klev över på deras balkong, blev nedkastad och föll på stenplattorna. Dog av innre blödningar. Så ung, så god… SAKNAR!
Bilder finns på katterna på min sida.
Jag saknar dessa katter så otroligt mycket, de lös upp mitt liv. :'( Kommer aldrig att glömma.
Ja det gör ont att mista katter, dom ligger en varmt om hjärtat!
Vilken hemsk granne du måste ha :( förstår inte hur man kan göra så.
// Lina - Värd på Bichon Kolla gärna in min blogg:
http://linaalgotsigge.blogg.se
Minou: Nej det förstår verkligen inte jag heller, som tur är flyttade vi därifrån för ett par år sedan… så jag har inte samma granne.
Fy vilken granne! Jag får alldeles ont i magen när jag hör sådant här. Katterna är ju ens familj.
Jag saknar också min Blackie som fick cystanjure när han bara var 3 år (för 2 år sen). Det känns som om man aldrig ska bli hel igen.
Gud va tråkigt att höra. :( MEn vad är cystanjure för något? :/
Min kisse (Musse) blev inte ens ett år och en månad gammal. :(

Usch vilken vidrig granne!!Jag har mist katter genom åren,sjukdomar o olyckor ingen av ålder än..den jag har kvar nu börjar bli gammal o vi vet ej hur gammal hon är riktigt..
beklagar din sorg TheUnknown..
wolfie: tack så mycket. det är jobbigt när man tänker på det.
tråkigt att mista sina djur genom olyckor och sjukdomar. fast självklart tråkigt när de går bort med åldern med, men kanske hellre det… jag vet inte riktigt.
Stackars Musse
Hemsk granne du har!
**Vila i frid
**
Niike: jo verkligen. men jag söger RIP. Alla kissarna. :(
TheUnknown: Cystanjure är något som är vanligt hos perser katter. Jag vet inte riktigt vad det är. Jag tror det är som en tumör som växer på njuren. Min Blackie var bara 50% perser och det började med att magen svällde upp och Blackie blev seg och ville bara ligga i soffan och sova. Jag trodde han var förstoppad…
Vi åkte till veterinären och hon sa att båda njurar var förstörda av denna sjukdom samt hans hjärta hade något fel också, vi fick släppa taget där hos veterinären, jag var i chock, trodde han skulle få följa med hem igen. 3 veckor tog det från första symptom till han fick somna in. Veterinären var chockad av att det gått så fort.
Hans mamma dog förmodligen av samma sak. Denna sjukdom är genetisk om jag förstått det hela rätt. Denna katt var den genom snällaste jag haft, aldrig elak och bara supersnäll, kommer aldrig glömma honom.
Vilken tur att ni flyttat! Hoppas du slipper gå igenom något sådant igen. Det finns så mycket elaka människor i världen.
DelicaLover: fy fan va tråkigt, blir gråtfärdig här borta i Norrköping. :( man glömmer nog aldrig sina djur. Vet att jag hade ett djur i endast en dag (visst det var ett väldigt ovanbligt djur men ändå..) en igelkottsunge (mamman hade lämnat honom, hittade också hans sex syskon döda…) jobbigt sånt här. oavsett om man har djxuret i en dag eller i flera år.
Jag hoppas med att jag aldrig mer behöver bo nära en sån jävla idiot.
TheUnknown: Ja men visst är det så. Alla djur man har haft har en plats i ens hjärta, oavsett man har haft de en kortare period eller länge. Jag klara inte av att veta att djur far illa. Jag skulle vilja ta hand om alla övergivna katter..
DelicaLover: Håller helt med dig, oavsett om man haft de en liten stund eller flera år., så glöms de inte. Jag skulle med vilja ta hand om alla övergivna (eller de som far illa hos familjer) katter i världen, eller ja, egentligen vill jag ta alla djuren.. men kan inte ta ett enda… eftersom jag bor hemma… :/ men jag ska fråga mamma om hon inte vill ha en katt till, så våran kisse får någon mer än hunden att leka med :P isåfall, om hon vill, så blir det någon katt som VERKLIGEN behöver ett hem..