hjälp - min katt bits
Hej!
Jag skulle verkligen uppskatta råd kring vår kattunge som bits väldigt hårt, men som annars är helt ljuvlig.
Hon är 18 veckor gammal (född 13 augusti). Hon bits i samband med lek eller när hon är leksugen – det handlar alltså inte om aggression. Samtidigt är hon väldigt social, älskar att gosa och vill gärna vara nära oss människor nästan hela tiden.
Problemet är att hon biter extremt hårt. Hon attackerar våra fötter i sängen när vi ska sova och kan hugga tag i händer och fötter så kraftigt att vi riskerar att börja blöda om vi inte rycker undan dem. Därför fungerar rekommendationen att ”slappna av och göra händer/fötter tråkiga” tyvärr inte i praktiken för oss.
Vi har en dotter på 9 år som nu känner sig rädd för katten när hon ligger i sängen. För tillfället sover därför min dotter med min man, medan jag sover med katten i dotterns rum. Jag misstänker också att hon håller på att få tänder, eftersom hon går runt och biter på i princip allt – till och med metall. Vi har köpt bitleksaker som hon använder, men det verkar inte räcka.
Vi aktiverar henne mycket och regelbundet. Vi leker med henne flera gånger per dag, främst apportlekar som hon tycker allra bäst om – både genom att vi kastar leksaker och genom att lägga dem i hennes katträd så att hon får klättra. Ibland får hon även jaga leksak med kattspö. Hon använder också aktiveringsleksaker som Catit Senses-leksaksräls, och vi gömmer mat i aktiveringsleksaker. Trots detta blir hon väldigt intensiv i sin lek med händer och fötter.
När hon bits tar jag konsekvent bort henne och säger ”nej”, men hittills utan större effekt. Vi har även testat att avbryta och gå ut från rummet när hon bits, men jag upplevde inte att det gjorde någon större skillnad.
Finns det fler konkreta rekommendationer på hur vi kan träna bort detta beteende?
Är detta något som ofta växer bort i takt med ålder och avslutad tandning, eller bör vi ta till särskilda tränings- eller miljöåtgärder redan nu?
Alla råd och erfarenheter tas tacksamt emot.
Tack på förhand!
Är kattungen enda katten i hemmet?
Sajtvärd Katter iFokus
#1: Ja, hon är enda katten.
Att bitas, tugga och "brottas" är ett typiskt kattungebeteende som även är ett naturligt beteende. Katters lek går ut på att träna jakt och slagsmål, så det är ingen slump att just kattungar är särskilt benägna att "leka" så fort tillfälle ges. Den naturliga brottningspartnern är ett kullsyskon (eller en annan katt), men i avsaknad av det försöker kattungen brottas med något annat levande i lämplig storlek, t.ex. en hand eller en fot, vilket såklart inte alls fungerar. Människor kan inte leka med katter på katters vis och det är jätteviktigt att inte vänja kattungen vid det. Gör det ont nu kommer det göra ännu ondare när katten är vuxen.
Det bästa är alltså möjlighet till lek med likasinnad kattkompis, för det är då kattungar får utlopp för fysisk lek och kraftmätning under naturliga förhållanden och med någon som (också) behärskar spelreglerna för den sortens lek. Till viss del kan katten få utlopp för brottning och bitande i större leksaker, t.ex. Kickeroo eller ett gosedjur och då får man se till att ha sådana till hands för att avleda när man märker att katten har behov av det.
Det kattägaren behöver lära sig är att förutse i vilka situationer "attackbitande/brottning" kan triggas och lära sig undvika sådana situationer - innan de sker. Om kattungen attackerar bara fötter i sängen får man bädda in fötterna under instoppat täcke. Man måste vara observant på i vilka situationer bitande sker och acceptera att kattungar sällan är "lång-gosare".
Jag tror inte på "tillsägelser" eftersom jag inte tror att dominansbeteende är rätt metod för harmonisk kattrelation. Uppenbara dominansförsök kan snarare fungera triggande på vissa katter och i värsta fall provocera fram riktiga attacker riktade mot ägaren, särskilt när katten blir äldre.
Sajtvärd Katter iFokus
#3: Tack för svar. Du skriver att "det bästa är möjlighet till lek med likasinnad kattkompis". Om vi skulle skaffa en kattkompis till henne, tror du att det endast skulle fungera med en annan kattunge eller går det bra med en strax ettårig maine coon yngling? Hon togs från sin mamma som sinade alldeles för tidigt så jag tänker att hon kanske inte lärt sig kattsocialt beteende - tex hur hårt hon får bita. Då vore det kanske bra med en lugn fast lekfull lite äldre katt? Eller en kattunge hon kan rulla runt och brottas med…?
#4: "Likasinnad kattkompis" är förmodligen en ung katt, men inte nödvändigtvis en kattunge. En betydligt äldre senior-katt kan bli irriterad och stressad av en ettrig kattunge på bushumör, men en kastrerad 1-åring har inte heller utvecklats klart ännu och är vanligtvis fortfarande i sin mest aktiva och lekfulla ålder. Eftersom åldersskillnaden ändå är uppenbar kommer 1-åringen förmodligen även kunna bli en stor trygghet och kunna anta en mer fostrande roll när det behövs.
Enligt min erfarenhet brukar unga hankatter vara extra förtjusta i tuff lek, men din lilla hona verkar ganska tuff själv och kanske behöver "känna på" lite motstånd och stimulans i naturligt samspel för att utvecklas på bästa sätt.
Sajtvärd Katter iFokus
- Redigerat 2025-12-23 23:27 av OberonsMatte
Starta ny diskussion