Jag har egentligen aldrig tänkt på det men när vi adopterade vår helt kolsvarta katt Lakritz så förstod jag att det var en viss skillnad.

Alla i kullen var tingade utom honom. Han hade fyra syskon med olika teckning. De berättade att det ofta var svårt att hitta hem till helsvarta katter.

#1: Ja, jag har också hört att katthemmen har mindre efterfrågan på helsvarta korthåriga katter. Det beror förmodligen främst på att de är så vanliga och att den helsvarta färgen gör att de blir extra anonyma. Hade det varit ovanligt med helsvarta korthåriga katter hade nog fler velat ha en "mini-panter" och oftare uppfattat dem som både vackra, coola och häftiga.

Trots mindre allmän efterfrågan är det dock inte allmänt accepterat att säga att helsvarta korthåriga huskatter är fula. Det är också intressant ur ett status-perspektiv.

#2 från ett "vanlighetsperspektiv" är väl både brunmönstrade (med och utan vitt) och svartvita katter vanligare än helsvarta ändå?

Jag tycker själv att helsvarta katter ser rätt coola ut, men som du säger blir de lätt anonyma, antagligen för att färgen gör att detaljerna liksom smälter samman och särskilt på bild.

Ärligt talat vet jag inte om jag någonsin hört någon säga att en "typisk svensk huskatt" är ful. Eller ja, jag har hört det om katter som varit permanent skadade på ett sätt som påverkat utseendet, till exempel en hittekatt som inte har mycket till öron kvar och/eller saknar ett öga, men det har ju inget med färg att göra. Raser som starkt avviker från denna kattyp dock…

Vår kattunges mamma var jätteful. Sa det såklart inte till själva ägarna. När folk frågar vilken ras det är när de har sett bilden så nämner jag det. Vår kattunge är fin och liknar inte sin mamma.

Jag tänker att det är lite status i pälslängden för det är väl ofta förknippat med raskatter. Eller har varit åtminstone. Så om en huskatt har lite längre päls så kan den tas för en raskatt vilket ger status.

Kan hålla med om att helsvarta katter är anonyma, det spelar nog in mer om man väljer katt än t ex gammalt skrock.

#4: På vilket sätt var kattungens mamma ful?

Ja, svarta katter hör nog delvis ihop med gammalt skrock.
Personligen tycker jag inte att de är så fina men det gäller andra djur också - trots det har jag haft två svarta labradorer. De var självklart de finaste labradorer som någonsin existerat och vackrare än några gula! ❤️

Jag håller med om att långhåriga verkar ha högre status, förmodligen för att de associeras mer med en "raskatt".
En huskatt som ser ut som en "typisk bondkatt" - jag tror att ni förstår hurdan jag menar, korthårig med någon slags medelexteriör - har lägre status än en huskatt som är långhårig, gärna med lite snitsigare färg.

#7: jag skulle säga att blå korthåriga sådana katter har rätt hög status, men då undrar en hel del folk om de är Russian Blue.

#8: Det är inte ovanligt att enfärgat grå (blå) korthåriga huskatter t.o.m. omnämns som "russian blue" av sina ägare. Likaså att korthåriga maskade huskatter kallas "siames" och att långhåriga huskatter kallas (norsk) "skogskatt". Uppfattningen verkar ibland vara att det är själva utseendet som avgör eventuell ras och skiljer dem från "vanliga huskatter". Helvita huskatter står nog också lite högre i kurs än andra enfärgade. Särskilt helvita som dessutom har blå ögon.

Nämen fy så hemskt att det finns människor som resonerar så jag har nog läst något om det nån gång och nej jag kan inte känna så med varken katter eller andra djur och den här jädra statusen som förts över från människan på djuren vad sjutton tänker folk med 🤯

Jag har haft alla möjliga olika utseenden på mina katter alla färger och former och den första han var en manx som jag fick medan jag bodde hemma det kommenterades ofta att han inte hade en svans skitlöjligt och lågt av människor att hålla på om djurens utseenden och status nej det finns inte alla är dom lika goa lika underbara och värdefulla oavsett dom är en ras eller inte och oavsett utseenden djurens kärlek är alltid villkorslös ❤️ något människan borda lära sig av och ta efter.

#9: Jo precis.

Det är sjukt svårt att få folk att tänka annorlunda också, för när jag visar gamla bilder på morföräldrarnas stallkatt, som räddades från en granngårds kattkoloni, vägrar vissa förstå att han var en helt vanlig svensk huskatt (det som hette bondkatt där).

Helt genomsnittlig "bondkatt" och blå. Och ingen tyckte att han var finare än andra katter i närheten då heller, i slutet av 1980-talet och nästan hela 1990-talet. Det där med att blå katter måste vara raskatter tog fart någonstans runt millennieskiftet tror jag.

Alla katter är fina och i mitt fall har jag haft olika färger på fyra av dem medan två har varit röd-vita av en slump.

Har haft en svart katt och han var den enda som var kvar av tre ungar, så då tog jag honom. Det roliga i det är att några månader innan jag bestämde mig för att ta en kattunge till, så drömde jag att jag var ute i skogen och promenerade med en stor panter, medan kompisen hade sin hund.
Så när jag såg den här lilla svarta ungen så kom drömmen upp igen och jag sa till kompisen, kommer du i håg pantern jag var ute och promenerade med i drömmen. Hade redan namnet klart efter drömmen.

Jag skulle absolut undvika t.ex. trubbnosiga raskatter/huskatter med andningsproblem, liksom katter som avlats fram med andra defekter som anses "fina" men som gör att katten far illa. Skulle aldrig vilja ha t.ex. en trubbnosig katt med nosen intryckt mellan ögonen, tycker det både är förfärligt och ser förfärligt ut.

#13: Är trubbnosiga katter utan andningsproblem också förfärliga? Är det utseendet som är för fult?

#13 Kattstackaren kan ju inte hjälpa hur den ser ut, och katten som person kan förstås vara världens raraste. Men jag mår dåligt när jag ser katter med en intryckt nos mitt mellan ögonen. Vi människor har inte rätt att göra så mot djur. Trubbnosighet medför inte enbart andningsproblem utan är även förknippat med andra hälsoproblem hos djur.

#15: Nej, en trubbnosig perser kan inte hjälpa hur den ser ut - lika lite som en helsvart korthårig huskatt kan hjälpa hur den ser ut. De allvarligaste problemen som uppstår och förs vidare genom oansvarig avel är osynliga för ögat, men det är sällan katter kallas förfärliga för det. Iallafall inte om det är huskatter det handlar om.

Jag vill hävda att det är tabu att säga att korthåriga helsvarta (eller brunmönstrade) huskatter är fula eller får en att må dåligt. Det går liksom inte att säga "jag skulle aldrig vilja ha en helsvart huskatt med kort päls och lite för litet huvud, tycker det både är förfärligt och ser förfärligt ut"!

Att det inte är accepterat att säga så beror på att huskatt innebär automatiskt lägre status. Man sparkar inte på någon som det redan är lite synd om.

Det är betydligt mer accepterat att tycka både det ena och det andra om olika raskattutseenden. Genom att vara stambokförda har raskatter - oavsett utseende - ett självklart högre värde och då kan allmänheten kosta på sig att påstå att de t.o.m. är jättefula. Det gör varken till eller från för kattens värde - och det vet även de som kritiserar.

Att av etiska skäl välja bort att stödja viss avel är en annan sak. Det var länge sedan de trubbnosiga raserna låg i topp när det gäller seriös efterfrågan, och i och med det minskar även den stambokförda aveln på det utseendet. Tänk om huskattavel också hade fungerat så..! Jag skulle själv varken köpa perser eller huskatt direkt från uppfödare, men om förmedlingen skedde genom katthem skulle jag inte tacka nej p.g.a. utseendet.

#14 Det är såklart inte katterna som är förfärliga, utan de som avlar fram dem och köper dem. Jag håller helt med #15, vi människor har inte rätt att göra så mot djur. Och ja, det gäller även trubbnosiga katter (och hundar) utan andningsproblem eftersom de löper störra risk för att utveckla både andningsrelaterade problem och andra sjukdomstillstånd / hälsoproblem.

#17: Det finns ett pågående hälsoarbete inom avel på trubbnosiga katter. Ev. hälsoproblem och hur de förebyggs är inget som sopas under mattan inom ansvarsfull avel. Jag är inte särskilt orolig för de relativt få trubbnosiga kullar som föds inom stambokförd avel. Desto mer orolig tycker jag att man kan vara över den enorma och helt okontrollerade huskattproduktion som ständigt utökar ett redan befintligt huskattöverskott. Mängder av huskattuppfödare som varken vet, kan eller bryr sig. I de flesta fall vill de inte ens kalla sig uppfödare utan nöjer sig med att ta betalt efter att ha låtit katterna fortplanta sig bäst de vill. Är det rätt mot katterna? Är det rätt att stödja den sortens verksamhet? Det är därifrån de flesta katter kommer.

#18 Jag är absolut väldigt orolig över det, och har dessutom inget annat än rent förakt för människor som prioriterar utseende över hälsa. Detta alldeles oavsett hur många "åtgärder" som vidtas. Det enda rätta är att sluta prioritera utseende över hälsa och sluta föda upp katter, hundar och andra djur med kända hälsoproblem när det enda man vill åt är ett specifikt utseende. Oavsett om den aveln är stambokförd eller buskavel.

#19: Ja, det finns gott om huskattuppfödare (och huskattungköpare) som prioriterar utseende framför hälsa. Om det nu finns några prioriteringar…? Kanske är det slumpen de prioriterar mest av allt? Samt att göra så lite som möjligt för att ge kattungarna bästa förutsättningar i livet. Ingen kontroll - inga kända hälsoproblem! Inga tester, inga veterinärbesiktningar, inga avelsintyg, inga vaccinationer, inga registreringar, ingen koll på vare sig föregående eller efterkommande generationer - inga måsten överhuvudtaget. Det enda som krävs är att även strunta i kastrering så slipper man utstå allmänt förakt så länge det inte är trubbnosiga kattungar som föds?

#20 Låt oss inte glömma att den här typen av hälsoproblem SKAPATS av medveten avel…

Större delen av ditt inlägg här missar helt den problematik som lyftes av #13. Jag orkar inte debattera mer med dig eftersom vi som vanligt helt "pratar" förbi varandra och jag upplever att du försöker lägga ord i munnen på mig och få det att framstå som att jag förespråkar saker jag inte alls står för.

Faktum i den här frågan är solklar för mig, hade inte efterfrågan för plattnosade katter funnits hade vi inte behövt ha några "avelsprogram" för att förebygga de problem vi själva skapat med den efterfrågan.

#21: År 1990 nyregistrerades 4.728 perser i SVERAKs stambok. Antal nyregistreringar för perser 2024: 190 st. Ser det ut att vara ett alarmerande problem med den aveln som bara fortsätter utan hejd?

Jag ser fortfarande gott om perserkatter med en defekt nos mitt emellan ögonen i mitt facebookflöde, och så länge de dyker upp där uppfattar jag att det är ett pågående och alarmerande problem, särskilt som dessa katter också ofta har andra hälsoproblem. Och, nej, jag är inte med i någon persergrupp/motsvarande på FB. Att säga att en svart katt är ful låter för mig jättekonstigt. Inte för att "det är synd om dem redan från början" utan därför att många svarta katter är så oerhört vackra. Jag fastnar generellt för svarta djur, inte för maskade, hårlösa, kortbenta eller trubbnosiga katter….

#23: Det får mig att tänka på följande rader:

"Skönheten ligger i betraktarens öga" och kanske även "I älskarens ögon blir koppärren smilgropar".. Vad som är vackert, gulligt eller fult är en subjektiv bedömning - inte minst när det gäller kattutseenden.

Jag förstår att du tycker att det låter konstigt att en svart katt skulle vara ful, för det brukar inte vara någon som säger det. Det är inte allmänt accepterat att kritisera klassiska huskattutseenden. Eftersom många katthem vittnar om att korthåriga helsvarta katter ofta har ovanligt få intresseanmälningar verkar inte färgen vara en fördel iallafall.

Jag tror inte att folk tycker att svarta katter är fula? Jag tror istället att folk har en tendens att söka/vilja ha det udda/unika/speciella. Kanske spelar också gammal skrock ännu in. Katthemmen har också svårare att "göra reklam" för svarta katter, eftersom det krävs lite mer av fotografen när det kommer till att fota svarta katter, jämfört med om man fotar en långhårig maskad katt med blå ögon. På "mitt" katthem stoppade man in sju svarta katter i samma rum och inte ens katthemspersonalen visste vilken katt som var vilken (om inte chipläsare användes). Dessutom fick alla sju katterna helt omöjliga namn. På det här sättet, uppfattar jag, tog man ifrån dessa sju katter deras identitet, det unika, och självklart blir katterna då kvar längre på katthemmet. Vad hade hänt om man istället gett katterna namn som varit lätta att säga/attraktiva, om man haft två katter i varje rum, kanske med halsband på under besökstid så att katterna lätt gått att skilja åt. Vad hade hänt om katterna presenterats med riktigt fina foton, eller om kattrummet varit lite extra fint/mysigt, kanske med ett djungeltema för dessa "minipantrar". Det finns gott om svarta katter, men ett större problem än färgen är kanske om där finns andra negativa faktorer (som att sju katter sätts i samma rum där besökaren inte kan skilja dem år). En maskad katt säljs även om den är äldre, är lite krasslig o.s.v. just därför att människan är korkad nog att tro att hon får något "finare" för pengarna. "Nära nog en raskatt". Medan en äldre svart katt från ett misärhem som har problem med magen av och till kan bli kvar länge hos en katthjälpsorganisation. Kanske mer för att den är äldre och inte sköter lådan exemplariskt än för att den är svart.

Jag tror också att många reagerar på "kattens form" snarare än på kattens färg. En del dras t.ex. till runda stora kinder, andra till slanka katter. Men hur man än vänder och vrider på det så är det ju kattindividen som person som är det viktiga. Inte utseendet.

På samma sätt som det är korkat att välja partner baserat på om han/hon/hen är snygg är det korkat att välja katt efter samma kriterier.

Huvudsaken är inte hur man ser ut, utan hur man är.

#2 Du skriver att det inte allmänt accepterat att säga att helsvarta korthåriga huskatter är fula. Tycker du att de är det?

Är det ö.h.t. möjligt att säga att ett djur är fult baserat på färg?

#26: Det jag motsätter mig är själva grejen att det anses helt normalt att påstå att vissa katter är fula. En förutsättning för att det ska vara socialt accepterat verkar vara att utseendet förknippas med stambokförd avel och det är intressant ur ett statusperspektiv. Det är ju inte precis så att katter med sådana utseenden anses ha låg status - hur fula folk än påstår att de är. Det märks t.ex. tydligt på responsen i sociala medier om/när sådana katter uppmärksammas ensamma utomhus eller hamnar på katthem.

Om utseendet inte har någon betydelse borde det gälla alla utseenden.

#0: Lärde mig nyligen via en dokumentär om ett katthem att (förutom då äldre katter) svarta eller svart-vita katter och kattungar är svåra att finna hem åt.

#28 Det beror nog mest på att det föds så många svarta/svart-vita katter, samtidigt som människan letar efter "utseenden som sticker ut".

#27 Jag hör sällan/aldrig folk prata om fula katter??? Fult rakade katter möjligen, eller misslyckade foton. Men sällan/aldrig att katten i sig är ful????

Vi människor tenderar ju f.ö. att leta efter "det fula hos vackra individer" (gäller människor) och "det vackra hos mindre snygga individer". Kanske gör vi likadant när vi betraktar djurindivider?

Om katter inom stambokförd avel oftare betraktas som "fula" så kanske det beror på att vi människor varit där och mixtrat och hamnat väl långt från ett friskt/normalt/förväntat utseende hos en katt??? Kanske tycker vi oss ha "rätt att tycka" eftersom det är människan som bidragit till att skapa utseendet? Kanske blir katten mer till "en produkt" och kanske är det mer "tillåtet" att bedöma produkter än katter som "bara är katter"…? Ja, nu funderar jag förstås bara.

Långhåriga britter idag ser ut som perserkatter gjorde innan de fick andningsproblem. Så de som vill ha "klassisk perser" skaffar redan långhåriga britter, medan det mer eller mindre enbart är de som vill ha plattnosade perser som fortsätter köpa den rasen och avla på den, tyvärr.

Jag vet att det finns eldsjälar som försöker vända trenden, men de är få i sammanhanget 🙁

Tack och lov att djuren inte är medvetna om hur så många värderar dom det skulle göra dom något alldeles förfärligt sårade och ledsna och dom skulle inte förstå varför tycker vissa människor inte om just lilla mig men tragiskt nog känner djuren om dom möter en sån människa som jagar status som jagar något speciellt dom fångar upp och tar in känslan en människa sänder ut det är rysligt hemskt att en del djur får uppleva.

Jag vet inte hur det är med katter har aldrig hört något liknande men det finns tävlingar om fulaste hunden och jag kan bara tycka det är vidriga tävlingar för vad känner hundarna hur många ord snappar dom upp från domare och även omgivningen på besök men en sak jag tack och lov sett är hur många hussar och mattar som älskar och uppskattar sina hundar fast deras utseenden kan vara både defekta och speciella det känns oerhört varmt men det finns andra också och hur mår dom hundarna dom tar in oss dom tar in vår känsla.

Varför det ska vara på det här viset vi har inga tävlingar om fulaste människan men varför djur ? och jag kan enbart återkomma till den oerhört fina villkorslösa kärlek som djuren ger oss den ska bemötas med samma villkorslösa kärlek från oss människor som vi möts av från djuren.

Jag är uppvuxen med flera hundar bla två Bostonterrier där det fanns andningsproblem speciellt hos Philip som kunde dra efter andan rejält men även Baloo och båda kom dom från dom bästa noggranna uppfödare och båda gick dom långt på utställningar Philip blev champion och gick långt men han drog på sig ett epilepsianfall han inte tog sig ur så rasen är känslig absolut och dom fick många gliringar och kritik för sina utseenden från människor omkring oss men dom var båda världens mest underbara goa hundar som hade en sån enorm kärlek att ge men jag såg på dom att dom kände in vad omgivningen tyckte båda blev dom ledsna när folk slog ner på dom 😢

Två katter blandning skogkatt och perser har jag haft men inte så intryckta nosar och inga problem med dom tvärtom dom bröderna levde länge och hade hälsan båda två dom var otroligt starka både fysiskt och mentalt dom var två superkillar 😎

En veterinär hon berättade för mig att hon möter betydligt mer problem och sjukdomar hos raskatter än hon gör med vanliga bondkatter att raserna är av någon anledning med känsliga för sjukdomar och andra komplikationer och jag blir inte helt förvånad med tanke på den stränga avel som pågår hos våra djur oavsett vilket djur det är dom förlorar helt sin fantastiska naturlighet och överlevnad.

Men människan har bestämt sig djuren ska sorteras in i olika fack bra och dåliga men det finns inga dåliga djur däremot finns det oerhört många dåliga människor som inte förstår att djur är inte status djur är ren och underbar kärlek oavsett hur dom ser ut så har dom en förmåga att ge kärlek men den förmågan har många människor avsaknaden av och här kan vi människor verkligen lära oss något av djuren att alla är lika värda ❤️

#25: Jag vet att detta är en flera månader gammal tråd men jag ville bara säga att ditt inlägg är så på pricken vad jag själv anser och så himla välskrivet! Vet inte vilken stad du bor i men på "vårat" katthem har man också proppat in en massa svarta katter i ett tråkigt rum och gett dem fula namn och jag tror precis som du att presentationen skulle ha gjort stor skillnad för chansen att adoptera bort de svarta katterna. Och ja, det krävs betydligt mer för en fotograf att få svarta katter bra på bild men med lite coolare bakgrund hade det gått bättre:) En av de som arbetade på katthemmet sa att de svarta katterna är värre ur allergisynpunkt vilket gjorde mig tveksam till att skaffa en sån, vet inte om detta stämmer? Jag vet att det är proteiner i kattens hud/saliv man reagerar mot så om svarta korthåriga katter har "starkare allergener" på så vis är ju detta ännu en nackdel för dem. Annars skulle jag gärna skaffat en svart katt när någon av mina nuvarande katter går bort och lämnar plats…
Youtube-sajten "Cole and Marmalade" har nog gjort mer för att öka svarta katters popularitet än något annat och man kan hoppas att det gett effekt!

I mitt tycke är alla katter fina och det är roligare och mer naturligt med olika blandningar än att alla ska se likadana ut! Utseendet är definitivt sekundärt till kattens hälsa! Jag skulle inte säga att någon raskatt är ful men jag reagerar negativt på att människan har bestämt exakt hur den ska se ut.

#33: Min sambo reagerade på katter innan vi träffades. När vi flyttade ihop efter 1,5-2 år så skaffade vi två svarta katter. Han tål dem. Så färgen spelar nog igen roll.

Nej, jag tror det är en myt att svarta katter skulle vara mer allergena. Däremot lär kattungar och okastrerade katter vara mer allergena.

#34 och #35: jag hoppas att ni har rätt om detta! Träffade för några dagar sedan en supercool helsvart katt och blev ännu mer sugen på att adoptera en sån nån dag när jag känner att det finns plats! Skulle detta bli aktuellt får jag väl provgosa med katten innan och se om jag reagerar. Jag har tre katter i nuläget med helt olika päls och jag reagerar med nästäppa på en av dem men inte så det stör…(katten är lika delar röd och vit.)

Personligen lägger jag noll värde vid färgen när jag köper katt, men så är jag uppfödare och har en mängd andra faktorer som är viktiga att fokusera på.

När det gäller katter från katthem tycker jag mig se tydligt att långhåriga katter är mer eftertraktade och självklart även "unika" färger vilket innebär att katter med vanliga färger så som svart eller brunmönstrad är svårare att hitta hem till. Det är jättetråkigt. Det viktigaste när man köper en sällskapskatt är ändå personligheten. Jag har själv nekat köper som endast varit intresserade av färg eftersom jag är väldigt mån om att placera katterna i rätt hem.