Jag tänker att det beror lite på katten.
Föräldrarnas ena katt skulle behöva bantas.
Minskar man på maten så blir deras andra katt underviktig fort, båda är rädda för Surefeed skålar.
Särar man på dem så blir den överviktiga katten superstressad och stänger ned.
Ingen av dem äter blötmat.

Går det till den gränsen med honom så är avlivning troligtvis det snällaste, men jag hoppas vi inte kommer dit

#1: De flesta katter är nog rädda för Surefeed-automater innan de genomgått de olika invänjningsstegen. Jag har vant in sammanlagt 6 katter på individuella automater och av dem var det bara en som accepterade automaten direkt - utan invänjningssteg. Det var Lotus som då var en väldigt matfokuserad och orädd kattunge. Ruben däremot som alltid varit lite ängslig och särskilt känslig vid matsituationen behövde fler steg än de som finns i anvisningarna, men även han accepterade automaten helt till slut.

#0 Men fy så hemskt och mattens inställning där nu skiter jag i det gör mig både upprörd arg och ledsen 🥹

Valter kunde ha haft möjlighet några år till med ett gott liv och som djurägare är det vårt ansvar att ta hand om dom livet ut inte avsluta deras liv i förtid om hopp finns.

Min yngsta som också heter Walter men med W han har för mycket hull men inte så gravt mycket som Valter som nu fått somna in.

Jag skulle aldrig ge upp honom det finns inte i mig jag kämpar och försöker få ner honom i vikt men vet att det är så oerhört svårt har gått igenom det förr men säger som veterinären i inslaget det är fullt möjligt och som djurägare är man skyldig att kämpa så länge dom är friska och inte lider.

Min Walter äter inte mycket jag har stenkoll på maten för mina katter och enbart kvalitetsfoder så som Hills men han är innekatt kastrerad och det är vanligt med kastrerade att dom går upp i vikt även om dom är ute berättade en veterinär för mig för många år sedan.

Han har stort hus mycket lek och bus flera trappor att springa i så motionen får han och leker både med mig och andra katterna men ändå lyckades han gå upp likaså med några andra jag haft genom åren. Prover har tagits inga fel bara pigg och frisk inget åt nån sköldkörtel så det är väldigt lätt att våra djur går upp och också ett jättejobb och det tar tid för dom att komma ner i vikt men som djurägare vi får inte ge upp har vi tagit ansvar för deras liv ska vi göra det fullt ut tills den dagen det faktiskt är dags för dom att pga sin hälsa få somna in.

#1 Jag förstår ditt tänk här och här är det enbart Walter som ska ha fodret metabolic så det är inte lätt att hålla isär men jag trixar lite och gör allt till en lek så just Walter dras till sin mat och håller koll på att rätt katt äter rätt mat.

Man får jobba lite och vara lite finurlig det går men det är samma här sära på dom skulle stressa så jag joxar trixar och försöker hitta på så det blir lite av en lek med alltihop och det funkar bra mestadels men visst är det svårt absolut men så kom jag på knepet belöning med mat så rätt katt får i sig det den ska .

Jag får fjäska till tusan och bortskämda ja jäklar i min låda det är dom 🤣men Walter ska ner nåt kilo därmed jämt och jag har lyckats förr men det tar tid och går inte på några månader jag har fått kämpa i två och tre år men skam den som ger sig det viktigaste är våra djurs hälsa.

Sägas ska att jag har haft fantastiskt bra stöd från olika veterinärer genom åren som verkligen förstått hur svårt det är och vilken tid det tar att banta katt att man får vara uthållig till tusen så det går om än det kan vara invecklat och svårt men till slut lyckades jag med dom som haft övervikt och jag kommer att lyckas med Walter sötgubbe också 😎

Det är upprörande.

Inget är ju omöjligt även om 9 kg är enormt mycket på en katt.

Har inte lyssnat på klippet - skulle Valter gå ner ett antal kilo inom en tidsperiod / deadline? Jag tänker att så länge Valters viktkurva pekar åt rätt håll visar ägaren att de kämpar på med att komma i bukt med övervikten.

Det här verkar handla om samma fall: https://www.kkuriren.se/nyheter/katrineholm/artikel/efter-viktlarmet-tjocka-katten-maste-banta/l68p32zr

#4:

Lyssnar man på klippet säger matte att han inte går ner i vikt alls. Det framgår inte heller om hon ens har försökt. Hon låter dessutom rätt obrydd när hon säger att nu ska katten få äta vad han vill och sedan avlivas.

Det finns alldeles för många slarviga djurägare som inte bryr sig och det borde vara en betydligt bättre koll det ska inte vara bara att få tag på djur på nätet där brister det radikalt och borde förbjudas.

#5 Det låter som samma fall men oavsett det är det eller inte så kan man undra har ägaren hört talas om internet för foder får vi tag på även om det för stunden är slut på hos veterinären men det är som om folk inte ens orkar anstränga sig för sina djurs skull.

#7: Det känns ganska uppenbart att det där med att dietfodret "var slut" bara var ett svepskäl (eller ren lögn) hon drog till med. Det behövs inget särskilt dietfoder för att minska fodermängden och katten kan inte själv förse sig med sånt som finns i skåpen.

Att en del katter blir lite väl runda kan nog hända alla kattägare, men att få påhälsning av Länsstyrelsen och föreläggande om nödvändig viktminskning hör inte till vanligheterna. Att inte ens DET tas på allvar är väldigt märkligt.

I artikeln (#5) framgår att Länsstyrelsens besök var i oktober -24. Vid vägning i november vägde katten 8,5 kg. I februari -25 vägde katten 9 kg och hade alltså t.o.m. ökat i vikt! När en 14-årig katt ökar ett halvkilo i vikt på 3 månader kan ägaren inte ens ha försökt minska kattens foderintag - snarare tvärtom!

Att ägaren låter så obrydd och närmast nöjd(!) inför avlivningen och all mat hon ska proppa i katten innan dess är obehagligt.

#8: Kan bara instämma i varje ord du skriver har tänkt exakt dom tankarna man blir helt förstörd över hur en del djurägare är med sina djur det är fruktansvärt tragiskt att inte bry sig om deras hälsa och man måste undra vad är det för folk vad är det för fel på dom nåt måste det vara en sund person skiter inte så här i sina djur.