Överdrivet morgonpigg
Vi har en modig och trygg liten dam på drygt 14 veckor här hemma. Hon kom till oss för en och en halv vecka sen, och har snabbt blivit väldigt trygg och allt fungerar som det ska. Hon kommer från ett hem med kattvana människor och de var sju kattungar i kullen. Har haft flera katter tidigare och det märks verkligen på henne att hon haft en trygg första tid i livet, ingenting försiktigt eller hoppigt över henne.
Hon somnar gott om kvällarna, antingen med oss i sängen eller på soffan i vardagsrummet som ligger i andra änden lägenheten. Men under natten, gärna där vid fyra-rycket, så är det som att hon kommer på att vi finns och blir överdrivet lycklig. Hon spinner som en båtmotor, och vill upp i ansiktet och buffa, slicka och gosa.
I början nafsade hon en hel del, men vi försöker ha tålamod och uppfostra mjukt men bestämt och det går åt rätt håll.
Vi leker med henne i intervaller under dagen och kvällen, och har klösträd, kojor och allt man kan tänka sig. Jag pluggar och är hemma om dagarna, så hon har hittills haft sällskap och uppmärksamhet dygnet runt.
Är det någon som har tips på hur man kan få henne att stilla sig lite? Hon är kelig generellt, men det där intensiva kommer främst på morgonen. Vi är för blödiga för att kasta ut henne från sovrummet, och den gången vi testade satt hon utanför och pep (vi klarade 30 sekunder).
Det ger sig över tid, tänker jag.
Mina katter race:ade som galningar nätterna igenom tills de var ca 1½ år gamla… Matten var konstant grå i ansiktet av trötthet….
Jag byggde farthinder i lägenheten för att stoppa deras framfart, men inget kunde stoppa dem… 😅
Idag är damerna 13 år gamla, och jag hör aldrig ett pip från dem förrän jag själv vaknar.
Så - håll ut… 😎😎😎
Kanske skulle hon må bra av att ha en jämngammal kattkompis att leka och busa med 😊. Vi människor räcker sällan till för att ge en kattunge tillräcklig stimulans.
Sajtvärd för Hittekatter i Fokus. Sajtvärd för Djurskydd i Fokus. Medarbetare på Katter i Fokus.
#1: Tack för svar! Jag tänker det också, att det säkert lugnar ner sig när hon blir lite äldre. Och vi är nog rätt lyckligt lottade ändå, det är inte så mycket lek och stök vi märker av utan mest kärlek :)
Tanken är att hon ska få en kompis, vi trodde nog lite naivt att det kanske skulle gå bra med bara en katt när jag är hemma om dagarna, och att vi kunde vänta tills jag börjar jobba igen med att skaffa en till. Sen vet jag att det kan vara svårare att matcha ihop två katter i olika åldrar, så vi kanske får tänka om där. Man vill ju att hon ska må så bra som möjligt!
Fyra-snåret=frukostdags, åtminstone påstår min sjuåriga kattdam det.
Testa att gömma kattgodis, lite här och var innan ni går och lägger er
Pyssliga hälsningar Marina.
Sajtvärd på Pärlpyssel & Smyckestillverkning _\Min blogg\
Häng med in i det nya äventyret på BeadCraft
_
#3: Jag tänkte det också, men hon har torrfoder framme och får blötmat ett par gånger om dagen. Går och knaprar med jämna mellanrum när hon är hungrig och äter blötmaten när det serveras.
Hon har fullständigt struntat i allt godis förutom såna små liquid snacks och en specifik laxgodis - men det är absolut en bra idé! Hon har även såna leksaker där man leker fram maten, även om intresset varit lite svalt där.
I dag kopplade vi in Feliway och hoppas att det hjälper lite! Men sen får man nog bara inse att en kattunge är en kattunge :)
Starta ny diskussion