Tipset är att ta katten till en veterinär för en kontroll.

Katter döljer smärta och ohälsa in i det sista så det bästa man kan göra för katten är ta den till vetten för undersökning.

Detta låter allvarligt och katten behöver tas till veterinär snarast. Det är farligt att bli hemmavan, dvs att man inte riktigt vill erkänna hur djuret mår fastän man egentligen vet. Då säger man ofta saker som "Jamen, han äter ju iallafall en gång per dag" eller "Hon är bara lite halt" och så vidare.

Symtomen låter som FORL/TR eller andra munhåleproblem. FORL/TR kan bara uteslutas med röntgen då förändringar som inte är mycket allvarliga eller sitter på ett väl synligt ställe inte går att se med vanliga undersökningar.

Det kluriga är att symptomen kan vara både att de äter mindre och MER. Dregling är också ett symptom.

Jag hade en katt med extrem otur då han drabbades av detta när han var 2-3 år gammal istället för 9 års ålder som är det vanliga för ett första FORL/TR-besök. Han fick dra tänder säkert 10-12 gånger under sitt liv så jag har stor erfarenhet av denna besvärliga sjukdom.

Det yttrade sig inte så värst tydligt när han hade ont och var ofta att han tuggade något mer på saker eller var lite grinigare mot hunden. Andra gånger så frågade han efter mat direkt efter att han ätit upp sin stora portion och åt så snabbt att han kräktes, eller så åt han mindre och struntade i sina nattmål vilket han annars alltid åt.

Ibland så var problemen pyttesmå och långt ner i tanden och andra gånger så hade stora förändringar ifrån 0 till 100 skett på bara 3 månader.

Nu kan jag inte hitta sidan som jag tror var på Agria, men det fanns lite statistik om just FORL/TR och då var siffran runt 75% för katter som var över 12 år gamla i en amerikansk studie.

I vilket fall som helst så behöver katten komma till veterinären så snabbt som möjligt. Jag vet inte hur mycket man ska fixa och operera på en katt som är 17 år, men den måste få hjälp på något sätt.

Kolla om det finns någon veterinär som gör seniorkontroll i hemmet? Att låta en katt successivt tyna bort är inte OK. Enligt djurskyddslagstiftningen är man skyldig att vända sig till veterinär om katten inte verkar må bra. Förstår att man inte vill stressa sin katt, samtidigt måste man ha koll så att katten inte lider/far illa. Det kan ju vara så att katten kan få ett bättre liv den tid som är kvar t.ex. om den får en medicinsk behandling som den har behov av.

#3 Bra idé och jag håller med om det du säger!

Min katt gillade INTE att gå till veterinären efter dålig hantering av veterinären och brukade kissa/bajsa i buren och jama hela vägen dit.

Vi fick gabapentin att ge innan besöket, vilket funkade super och gjorde honom lugn och ångestfri även om besöket i sig aldrig riktigt blev någon höjdare. Det kan ju också vara ett alternativ. Dock så kan veterinären behöva förbereda kapslarna själv eftersom de som finns på apoteket inte har rätt dosering.

Om det inte finns någon möjlighet att få behandling/rätt undersökningar i hemmet så får stressen med att åka till veterinären helt enkelt vara ett nödvändigt ont. Katten mår ju inte bra.