Hur länge har nykomlingen varit hos er?

Såg nu att det finns tidigare trådar om de här katterna. Hur mår de nu för tiden? Tänker ffa på katten som du beskriver "inte verkar trivas".

Tycker det låter väldigt positivt att katterna kommer bra överens, leker med varandra och tvättar varandra.

#1: Problemet med att katterna låter täppta kvarstår. Var på skiktröntgen i måndags vars svar kom tillbaka positivt, alltså inget att anmärka på. Alla undersökningar, tester, röntgen visar ingenting. Veterinären rådde mig att testa luftfuktare och luftrenare här hemma och se om det gör någon skillnad så det ska införskaffas imorgon. Har även beställt ny Kattsand som ska vara mer dammfri. Nykomlingen har vi haft i 5 veckor nu och dom kommer bra överens men den äldre katten har blivit mer tillbakadragen sen ett par veckor tillbaka. Han kan väl ha blivit lugnare efter kastreringen men han vill inte vara nära oss mänskor på samma sätt som förut, som att han är lite sur över tillskottet. Så fort jag försöker leka eller umgås ensam med den äldre så kommer den lille och stjäl all uppmärksamhet. Skaffade en till katt då katt nr 1 kändes ensam men nu känns det mest som att det var en dålig idé och att han kanske trivdes bättre ensam..

#2: Det känns som att dom tycker om varandra men att den äldre är sur på oss som valde att skaffa en liten kompis till honom. Gjorde det i syfte att han kändes ensam men han kanske trivs bättre som ensamkatt..

Jag tror att det är viktigt att du inte förmänskligar katterna. Tror inte katt nr 1 är sur på er 😊.

Om katterna verkar trivas ihop, och leker ihop och tvättar varandra så låter det ju som att katt nummer ett har stort utbyte av katt nummer 2.

Det har ju heller inte gått så lång tid ännu, tänker jag.

Sedan är det förstås så att en katt kan stjäla all uppmärksamhet så den andra blir lite "undanträngd". Då får man försöka hitta vägar att hantera det. Kan vara svårt med en ettrig kattunge hemma förstås, men även den kommer att växa till sig och lugna ner sig. Jag brottas lite med samma sak här hemma: en ettrig lekfull kelig vuxen katt, och en försiktig vuxen tjej som ofta går undan istället för att ta för sig. De har stort utbyte av varandra, men jag får jobba lite extra på att ge den försiktiga utrymme och tid för lek och gos.

De katter som vi rekommenderade som ensamkatter på katthemmet var katter som var väldigt arga gentemot andra katter (som försökte ge sig på dem och på olika sätt visade att de verkligen, verkligen inte tyckte om andra katter). Eller om det var katter som verkade väldigt rädda för andra katter, och som troligtvis inte skulle må bra av att behöva dela sin familj med en annan katt. Tycker inte riktigt att det låter som att din katt hör hemma i någon av de kategorierna?

#5: Tack för ett så väl informerande svar! Är ny på detta med att äga katt så jag överanalyserar minsta lilla sak och rädd att dom inte ska må bra. Precis som du skriver stämmer han inte in på någon utav dessa kategorier. Dom leker jättefint tillsammans, när den äldre är på humör. Tror han tycker att lillebrorsan kan vara lite dryg och för på ibland, precis som vi människor kan uppleva våra syskon med 😊 dom tvättar varann då och då och sover gärna bredvid varann. Jag tänker att jag får försöka separera dom lite för att kunna ge lite mer uppmärksamhet åt den äldre då den lilla är så på oss alla här hemma hela tiden. Katt nr 1 var också så här som liten, studsig och tog mycket plats så det blir kanske bättre när dom ligger på samma energinivå. Måste bara säga att det känns väldigt skönt att kunna bolla sina tankar med andra kattmänniskor då jag lätt grubblar för mycket i mitt eget huvud.

Jag tro inte att det är någon fara med kattens trivsel. Att han leker och känner samhörighet med en yngre kattkompis och förhåller sig till den kattkompisen är inte ett problem för katten utan snarare något som innebär naturlig stimulans och främjar kattens naturliga mognadsutveckling.

Den äldre katten är bara en ungkatt själv, men eftersom han uppfattar ålderskillnaden har han automatiskt tagit på sig en "vuxnare" roll, vilket t.ex. kan innebära att han ger kattungen företräde när det gäller lek med leksaker.

Med fokus på relationen med kattungen så blir det även naturligt att den första kattens fokus på ägaren blir mindre under den här perioden. Som kattägare får man ha förståelse för den prioriteringen.

När kattungen blir äldre och relationen invand kommer ungkatten med all sannolikhet ha mer tid och intresse för dig igen. Just nu är han fullt upptagen med annat.

#7: Tack för ett klokt svar! Är som sagt helt ny på allt som har med att äga katt och göra och ibland känns det som en hel vetenskap. Allt jag strävar efter är att dom båda ska må så bra som dom bara kan. Jag får helt enkelt ge dom mer tid 😊