Hjälp! Omplacering? Avliva?
Jag fick för ett tag sen en katt av en bekant till mig. Den här katten hade det inte bra alls där hon bodde hos den här bekanta. När hon kom till mig var hon rädd för att bli klappad, hon var konstant stressad, pinnsmal och full i skabb som antagligen har blivit kronisk pågrund att det varit obehandlat. Jag har även en katt sen tidigare som är mitt allt och hon ville inte riktigt ta honom till sig, hon psykade honom mycket och han var ibland rädd för att gå förbi henne. Sen hände det som inte fick hända. Denna unga dam smet ut en vecka innan hennes kastrering och hon blev gravid. Detta gjorde dock henne jättelugn och hon vart kelig mot både mig och den andra katten. Men nu när dom små kommit är hon oerhört vaktsam över dom små. Min tidigare katt får inte komma in i rummet utan att han åker på spö. Han är så rädd och upprörd att han står och krafsar och gråter vid ytterdörren så han har nu fått åka till min mamma.
Så till mitt problem… jag hade mer än gärna lämnat bort henne till en familj där hon kan få den kärlek hon behöver och får vara ensam katt. Dock är min bekanta inte pigg på denna idé. Hen har sagt att eftersom jag fick henne av hen så ska jag lämna tillbaka till hen om det inte funkar. Men jag vet att hon inte kommer må bra där! Denna bekanta är även oerhört duktig på att hitta information och har ögon och öron lite överallt.
Nu vet jag inte hur jag ska lösa situationen! Som det funkar nu är det ohållbart. Jag har funderat på avliva henne men det känns inte rätt. Jag vill lämna bort henne till någon som klarar av henne men jag kommer Inte kunna göra det utan att hen får reda på det.
Men alltså…Hur länge var honkatten ute egentligen om hon missade sin kastrering som skulle ske veckan efter att hon smet ut? En katt är dräktig i ca 2 månader. Att avbryta eventuell dräktighet omedelbart hade varit det klart klokaste alternativet.
Om det inte gjordes är det bara att inse att du valde att bli uppfödare med allt det innebär. T.ex. att honkatten vaktar sina små från andra katter.
Kattmamma och ungar ska hållas i samma trygga och säkra uppväxtmiljö - tillsammans - i minst 12 veckor. Att flytta mamma och kull innebär stor stress som kan vara skadlig för alla inblandade.
Tanken på att avliva(!) kattmamman är så häpnadsväckande att jag inte ens vill kommentera det.
Sajtvärd Katter iFokus
Att kattmamman är vaksam just nu är helt naturligt. Låt henne och ungarna få ha ett eget rum där ingen annan katt får komma in. Kattmamman behöver få känna att ungarna är trygga från andra katter. Bra lösning att andra katten får bo hos din mamma, kanske kan han få stanna där tills du rett ut situationen med alla de andra katterna?
Eftersom katthonan är din så kan du välja att omplacera katten (det hade varit annorlunda om du t ex varit fodervärd till katten). Skulle du få svårt att omplacera kattmamma + kattungar så kan du be ett No Kill-katthem om tips och råd, alternativt be att få ställa kattfamiljen i kö för plats på katthemmet (observera att det vanligtvis är lång kö in, och att många katter mår bättre av att slippa ta vägen över katthemmet för omplacering).
Det är oftast lättare att omplacera en vuxen katt om den är kastrerad, IDmärkt och vaccinerad mm.
Som skrivits tidigare så är du enligt de regler som finns skyldig att låta kattmamma och kattungar bo ihop i minst 12 v. Gärna något längre. Det är väldigt viktigt för att kattungarna inte ska få beteendestörningar etc senare i livet.
Jag instämmer i att man aldrig, aldrig ska avliva friska djur. Varje djur har rätt till sitt liv, och rätt att få ett gott liv.
Sajtvärd för Hittekatter i Fokus. Sajtvärd för Djurskydd i Fokus. Medarbetare på Katter i Fokus.
- Redigerat 2020-09-11 09:01 av Uppkatten
#1 Alla är inte medvetna om möjligheten att abortera kattungar. Jag själv hade aldrig reflekterat över detta innan jag var volontär på katthem.
TS - Jag tycker att du fått ett bra svar i #3. Det är naturligt att kattmamman försvarar sina små. Om det finns ett katthem i närheten av där du bor har de säkert bra koll på hur det ser ut och fungerar ?med omplaceringar lokalt och kan ge dig bra råd.
Jag förstår att det kan vara jobbigt att hantera en person som anser sig ha någon form av äganderätt eller förfoganderätt till katten, men för kattens bästa är nog det enda alternativet att stålsätta sig och förklara för personen i fråga att katten är din och att personen inte längre har någon rätt till katten. Kanske underlättar det om du ser till att katten är registrerad med dig som ägare, så om det inte redan är gjort hade jag sett till att katten ID-märks och sedan ägarregistreras (med dig som ägare såklart).
#4 Det tar ca 3 veckor innan man ens ser tecken på att ÄR dräktig. Vad finns för anledning att invänta det efter en "smitning" om man inte vill bli uppfödare? I synnerhet när det gäller en katt som redan innan är stressad och i dålig kondition.
Sajtvärd Katter iFokus
#0 Att katten förändrade sitt beteende på ett positivt sätt mot ägare och kattkompis under dräktigheten berodde inte på dräktigheten, utan var en naturlig konsekvens av att hon hunnit utveckla en känsla av acceptans och samhörighet, dvs. den fas som kommer efter introduktionsfasen.
Att hon därefter återigen blev vaktande och negativt inställd till kattkompisen berodde på att det föddes en kull och att modersinstinkterna tog överhand.
Honkatten kommer styras av dessa modersinstinkter så länge kattungarna är så små och sårbara att de behöver sin mammas beskydd. När kattungarna blir större kommer vaktandet avta och när hon inte längre styrs av den instinkten finns det goda chanser att hon återigen kan utveckla samhörighet med den katt hon kände samhörighet med före kullen.
Sajtvärd Katter iFokus
- Redigerat 2020-09-11 10:26 av OberonsMatte
Jag kommer inte att göra något av ovanstående så länge kattungarna är i hemmet. Dom har alla blivit tingade och flyttar efter 12 veckor. Min andra katt kommer att få bo hos min mamma tills dess det är efteråt som jag undrar hur jag ska göra… Jag kommer inte att avliva henne heller det är bara i ren desperation jag letar efter en lösning.
Hon är chipad och står skriven på mig redan är bara otroligt orolig över vad min bekanta kommer göra om jag lämnat bort henne.
Anledningen till att hon inte kom till veterinären var att hon sprang ut en vecka innan mötet var bokat och vi såg henne med en av grannkatterna flera gånger och när mötet väl var veckan efter så hade vi fått Corona och vart sittandes i karantän i två veckor. Jag hade ingen aning om att man kunde göra abort på katter…
Men flera här har sagt att det är pågrund av modersinstinkt så jag kommer att ge det ett tappert försök efter att kattungarna flyttat igen. Jag vill verkligen att detta ska funka för hon är en helt underbar katt när man lär känna henne och hon släpper på sin gard.
Tack alla som hört av sig!
#7: Testa att hålla de vuxna katterna separerade i olika rum eller så de kan gå undan om de vill när du testar nästa gång. Kan kanske bidra till er mer avslappnad känsla hos dem om de inte "tvingas" att mötas på samma yta pang på. Ta det mer successivt :). Tror det kan gå bra så småningom!