
Slagna hjältar



#1 Vilken go' bild, Christina:)
#2 Kattungar har en medfödd insikt i vad som är verkligt betydelsefullt här i livet…:)


Vi bodde i Malaysia då och katten sålde vi för ca 1 kr till en ung malaysisk familj, när vi skulle flytta hem. Viktigt att pengar bytte ägare, annars förlorar katten sin stolthet. Samma seder här?
Sonen var det ingen som ville ha, så han fick följa med tillbaka till Sverige.

Uj, uj, det låter jobbigt att skiljas från katten på det viset…:/ Har ni kontakt med familjen som övertog den?
Jo så är det här också, att några kronor skall man alltid ge för katten, annars betyder det otur.
Jaha, så nordiska män stod inte så högt på önskelistan därborta…? :)

Ja- vi mailade flitigt i början med sedan rann det t i sanden.
Familjen som övertagit katten meddelade att de noterat att katten ville ha sällskap när han åt och att de därför börjat äta tillsammans med honom i köket. Lät ju betryggande 
Men undrade också över att vi tydligen inte vant honom vid att bada. Han stretar emot varje gång. Där har man renlighetsdille och djuraffärerna är fyllda med kattschampo i olika parfymdofter. Jag måste generat medge att vi bara tvättat honom i nödfall - när han blivit pissad på av en annan hankatt t ex. Tyckte han skötte det så bra själv.
Hörde sedan av en brittisk kvinna att hon badar sina katter i Malaysia men inte hemma i England för att hålla stången mot en viss typ av små fästingar. Så kanske det är normalt. Men hon var alltid täckt av hemska rivsår som hon fick när hon fönade sin katt efter badet för att pälsen skulle vara fluffig. Vilket inte kändes normalt. 

Låter betryggande ja, att katten fick sällskap vid maten:)
Jag undrar lite om den engelska damen kloklippte katterna… Men å andra sidan är väl just fönandet något som många katter inte gillar, det blir väl lite en känsla av dammsugare - som inte heller brukar vara poppis. Skall man inte ställa ut dem så verkar det ju lite överdrivet att bry sig om pälsens fluffighet…