När det gäller klösande så är det en ”design feature” på alla katter, oavsett ras. Det är ingen bugg, det går inte att ta bort beteendet MEN det går att försöka styra kattens klösbehov mot ok platser. Med klösbrädor, klöspelare och klösträd av olika slag, som finns placerade på ställen katten tycker är attraktiva kan möblerna få vara hyggligt ifred. Ett minimalt klösställe på undanskymd plats = katten kommer strimla möblemanget istället. Sen kan det ju vara nån katt som rivstartar ett busrejs från sittande på en möbel även om det finns drivor av klösträd, så visst slitage är bäst att räkna med. Jackson Galaxys böcker är bra för att förstå vad som är en bra klösbräda och var katten vill ha den. Katter är individer och har olika smak, så det gäller att vara lyhörd för var katten verkar vilja klösa också.

Jag har en Ragdoll som heter Oberon och både han och hans kattkompisar (Norska skogkatter och Helig birma) är sk. lagomraser när det gäller aktivitet och temperament. Sibirisk katt kan också räknas till den gruppen. De är inte så lugna som en Perser, men heller inte lika aktiva som raser med väldigt kort päls.

Sedan förekommer det alltid individuella skillnader inom alla raser, men mina 4 katter är alla ganska långsamma, tysta och laid-back för det mesta (både jag och katterna gillar långa sovmorgnar och att bara ta det lugnt). Detsamma gäller kelighet och socialt beteende. De är alltid vänligt inställda, men sällan påträngande eller intensivt krävande. De ligger gärna tätt intill, men sitter aldrig som ett gosplåster uppe i ansiktet och de kastar sig aldrig i famnen på främmande människor.

När det gäller aktivitet har de korta lekstunder själva eller med varandra. Jag behöver aldrig aktivera dem genom lek i timmar även om de såklart uppskattar när fjädervippan eller laserpekaren tas fram ibland. Utevistelse bakom huset är också uppskattat.

Även fast mina raser är relativt lugna har jag anpassat min inredning helt efter dem, både för deras och min skull. Det finns plats för dem i alla fönster, de har hängbord att sitta på för att spana från balkongen (bor på första våningen för deras skull), har två takhöga klöspelare med liggplatser och ordnat med lägre möbler intill så att de kan ta sig upp på två höga bokhyllor och ett klädskåp. Soffa och säng står på ben för att de ska kunna utnyttja ytan under om de vill gömma sig eller vara ifred. Förutom det finns det även andra särskilda liggplatser att välja på, fotpall vid elementet, igloo, sittpuff,  mattor och även några bäddade transportburar som alltid står framme. Lektunneln som ligger mitt i vardagsrummet är också välanvänd.

Övriga anpassningar jag har gjort är att inte ha några ömtåliga eller farliga saker åtkomliga, sladdar har gömts, blommor och växter har jag bara de sorter som jag märkt att katterna inte tuggar på, färgen på inredningen är ljus eller vit för att pälshåren som finns överallt (trots frekvent dammsugning) inte ska synas lika mycket. De enda gardinerna jag har är av tjockt bomullstyg så att de inte strimlas om en klo råkar fastna där. Ja, allt man skaffar i inredningsväg måste vara anpassat efter att det även bor katter där. Gör man det finns det inget att förbjuda och bli upprörd över och då blir livet med katt så mycket enklare.

För att det inte ska bli fel gäller det också att till en början strunta i utseendet och fråga sig själv ärligt vad för förväntningar man har på den katt man tror sig kunna trivas och leva med. Vill man ha mer action och en mer intensiv kelighet kan man tycka att en lagomras blir för tråkig i längden. De blir dessutom ännu lugnare, om än mer tillgivna, med åren. Vill man ha lugn och ro kan en mer aktiv och intensiv katt kännas stressande och irriterande.

Tack så mycket för era svar, ni är väldigt kloka här inne 🙂