Katt skilja på lek och allvar?
Har världens goaste kattunge på 5 månader som vill vara med oss var vi än är. Men när man är hemma och ska vara produktiv så ställer det till det lite. Säger man till honom och puttar bort honom tar han det som lek och börjar naffsa och leka. Ibland så leker jag med honom rätt ordentligt och busar med honom så han får naffsa och hålla på. Ska man inte leka med honom på detta sätt? Eller hur gör man för att han ska förstå när det är okej och leka och naffsa eller när vi puttar bort honom för han är ivägen? Tack på förhand! Fick massor bra svar i min senaste tråd :)
Jag har aldrig lekt med händerna. Enbart leksaker för att slippa naffsande och bitande.
Tycker inte heller du ska använda händerna när du leker. Lek med vippa, och lek gärna på bestämda tider - katter har bra tidsuppfattning och kan lära sig när det är lekdags och när det är jobbdags. Och säg nej lugnt och tydligt när du inte kan leka.
Läs gärna här:
Leker man fysiskt med sin katt så att den får bita och brottas med händerna vänjer man den vid det beteendet. Att anfalla, bitas och brottas är så som katter leker med varandra, men man kan alltså inte leka på det sättet med en katt om man är människa. Tycker du att det är störande och gör ont nu, är det inget emot hur det kommer att kännas när katten är fullvuxen!
Eftersom det är ett naturligt lekbeteende och man vill ha en harmonisk relation till sin katt bör man inte fya eller straffa beteendet, utan bara undvika det. Lek med vippor och dylikt när ni leker tillsammans och erbjud katten leksaker som den kan leka själv med, En Kickeroo är t.ex. bra att brottas med. Allra bäst för att få utlopp för lek är förstås en likasinnad kattkompis.
Sajtvärd Katter iFokus
Jag tror katten får svårt att veta vad som är lek och inte när man gör så.
Min man har alltid lekt mycket mer hårdhänt med katterna än jag och framförallt vår gamle katt Moritz biter honom gärna och ganska hårt när de leker men han gör det aldrig med mig.😉
/Maria
Jag har en katt på 8 månader och vi har lekt med händerna med honom hela tiden då han älskar att naffsas och brottas. För att säga till honom att han gör fel gör jag helt enkelt genom att fräsa åt honom, som en irriterad katt skulle ha gjort. Han förstår det jättebra och det blir inte några missförstånd i mellan lek och allvar. Så testa det kanske? Jag har även lärt våran katt att hoppa ner på kommando, vilket inte alls är svårt att lära katter tycker jag. Ge honom bara godis när han gör som du vill.
Så jag tycker absolut inte att du gör fel som leker med händerna. Du måste bara komma på ett sätt som han kan förstå dig på :)
tycker som #5 men jag knäpper med fingrarna och säjer nej när jag menar allvar och gör andra ljud när vi busar =)
När en av våra katter (den andra är lugnet "kattifierad", så henne behöver vi inte markera gräns för) säger jag "nej *kattens namn*, inte så" med bestämd röst. Hon jamar då till lite, men då säger jag "allt är lugnt" och då lugnar hon sig.
Hon ligger alltid på min säng på kvällarna och väntar på att jag ska lägga mig. När jag lagt mig flyttar hon sig och lägger sig vid sidan av min kudde. Ibland när jag ligger i sängen och läser innan jag somnar ligger hon lite i vägen, och då puttar jag undan henne, så jag inte trängs med henne med handen. Det är helt ok för henne.
Våra 2 katter är 8 månader nu, de har brukar inte nafsa så mycket men när de väl gör det håller jag kvar handen, alltså jag håller handen helt stilla. Sen säger jag ett bestämt nej. Men om man inte vill att den ska nafsa så skulle inte jag rekommendera Att låta katten leka med handen.