Beteendeproblem?
Ny medlem här - och är villrådig. Alice, min katt som är ett år i sommar, bondkatt och kastrerad - har rejält med humör. Har alltid haft. Tänker att det måste finnas sådana katter också men vill gärna möta visst beteende hos henne lite mer medvetet än vad jag gör nu.
När hon misstycker (man lyfter henne och går åt fel håll, eller tar inne henne efter promenad osv) så morrar hon, fräser ibland och kan markera med tänderna. Annars är hon en go, kelen och mycket sällskaplig katt - även om hon väldigt sällan kryper nära. Men - alla är olika, tänker jag och försöker ge henne det utrymmen hon vill ha.
När jag hämtade henne hos veterinären efter kastreringen sa de att jag borde ta kontakt med en kattrådgivare för vägledning kring hennes vresiga humör. Tydligen hade de aldrig mött en sådan "kommunikativ" ung katt förut. Hon tolererade hundar i uppvakningsrummet - men inte katter - och hon lyckades i ett obevakat ögonblick, kränga tratten av sig. I den processen skadade hon sitt ena öga. Så jag tog deras kommentarer lite med salt - tänkte att de borde haft koll på henne, att alla djur försöker få av sig tratten - och att de skyllde på hennes humör, typ.
Men tanken finns ändå där - speciellt efter en incident på kolonin (trädgård där hon går kopplad, vi bor annars i lgh med inglasad balkong där hon sitter och spanar om dagarna - och så går vi ut med henne en gång om dagen) så bet hon mig så illa att jag var tvungen att ta mig till akuten för antibiotika och stelkramp. Men det var lite mitt fel, hon hade lyckats ta sig genom häcken, till grannen och var trängd, överraskad av en annan katt - och jag blev rädd och vill ha hem/upp henne till mig - på rätt sidan av häcken - så jag drog i kopplet och lyfte henne genom häcken - i selen. Och då bet hon.
Hur ska jag göra när hon morrar och fräser? Jag har egentligen inga stora problem med den biten - men är angelägen att varken jag eller sonen blir bitna framöver, i något tumult? Kan man uppfostra katter? KAn man visa dem vad som är ok - och vad som inte är ok?
Villrådig och tacksam för tips!
En katts temperament och hur den t.ex. reagerar på och hanterar frustration, rädsla och upplevda hot är delvis ärftligt och beror delvis på tidigare erfarenheter och miljö (särskilt under den viktiga tiden före 12 veckors ålder hos uppfödaren med mamma och syskon).
Trots restriktiv och ansvarsfull avel samt bästa möjliga förutsättningar under den tidiga uppväxten hos uppfödaren kan naturen spela ett spratt och ge kattungar ett "hett temperament".
Min Doris är ett bra exempel på det (men hon har dock aldrig bitit mig så att blodvite uppstått). Hennes hetsiga temperament är instinktivt och något hon helt enkelt inte kan rå för eller något jag kan göra något åt. Hon reagerar blixtsnabbt och överdramatiskt på saker som mina andra katter (däribland hennes halvbror) till synes inte alls bryr sig om. Där emellan är hon den socialaste och gosigaste katten av dem alla.
Jag tror inte att det går att uppfostra bort såna här instinktiva beteenden och reaktioner. Det bästa man kan göra är att acceptera och respektera dem genom att vara lyhörd och helt enkelt undvika att framkalla dem. När de uppstår ska man bara behålla sitt eget lugn och inte göra saken värre genom att fya eller på något annat sätt förvärra och hetsa upp situationen ytterligare.
Fördelen med ett hett temperament är att det arga oftast försvinner lika fort som det visat sig (i alla fall hos min Doris).
Sajtvärd Katter iFokus
Tack! Bara att läsa dina rader om Doris gör att Alice känns som en vanlig katt (igen, för det tyckte jag ju innan veterinären sa så där). Och inget har ju hänt igen, efter incidenten även om hon är väldigt "kommunikativ" dagligdags - d v s hon säger tydligt till så fort hon inte gillar något och vill något. Och precis som du påtalar, snabba reaktioner är det - men också snabbt lugn och fin - gosig och sällskaplig.
Så - vi gör som vi brukar göra, vi försöker vara lyhörda och samspelar så gott vi kan. Tack för ditt svar!
![[HundochKatt]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
En del katter har temperament medan andra inte vill göra en fluga förnär. (Inte bokstavligt för katter gillar ju att jaga flugor). Jag har en just nu som verkligen är en bestämd herre med mycket temperament. Kallades för marodören av uppfödaren, så påhittig och busig var han jämfört med syskonen. Var på sladdar och sådant….
Jag brukar kalla honom för Dr Jekyll & Mr Hyde. 😎För han är faktiskt hur gosig som helst, men visar temperament emellanåt i synnerhet när han är på "bråkhumör".
Kan säga att när han skulle kastreras fick de ta till tvångsburen för att kunna sedera honom inför kastreringen. Så jag undrar hur det ska gå med vaccinationer, men jag har en framtida lösning då min svärdotter är veterinärutbildad i sitt land, men ska ta sin svenska legitimation och då kan hon vaccinera hemma i en lugnare miljö. I värsta fall så vaccinerar jag och hon får skriva på då, eftersom jag kan hantera honom själv. Jag har alltså själv inga problem med att tex. klippa klor, eller ta tag i nacken som krävs för att ge en spruta.
Det går att uppfostra även katter. Varje gång min katt har försökt att bita mig, så har jag tagit tag på sidan av halsen/ hakan och sagt NEJ, inte bitas! Och hållit honom fast en stund. Detta har gjort att jag numer behöver bara säga NEJ! Inte bitas! När han är på väg att göra det och han lyssnar. Det händer att jag fortfarande får påminna honom genom att ta tag i honom, men det blir alltmer sällan. Nu är ju min katt också en ungkatt, så han lugnar nog ner sig med åldern också.
Jag har heller aldrig lekt något med bara händerna, då det kan trigga upp ett bitande utan alltid haft saker tex. vippor, eller sådant jag kunnat kasta iväg vid lek.
Visa din katt att det är du som bestämmer, kanske inte så lätt på en katt, eftersom de ju har ett eget sinne, men de är väldigt lyhörda för hur du själv känner dig. Säg bestämt nej eller fy då din katt gör något som du inte accepterar.
Katten uppfattar de känslor du har, och är du rädd att den ska bita dig så gör den oftast det, eftersom den känner att du är osäker. För katten blir också rädd och osäker.
Så var bestämd i ditt sätt att vara mot katten, men då den är duktig kan du klappa och kela med den, precis som vanligt.
Och det är du som bestämmer, inte katten. 🙂
U R us
Starta ny diskussion