Katter iFokus

Katter

Etikettallmänt-kattprat
Läst 7954 ggr
Soleii
3

Ångrar kattungeköp

Hej!

Jag känner mig som världens sämsta, sämsta människa nu. Jag är uppväxt med katt och har under det senaste året känt att jag velat komplettera mitt och min sambos hem med en katt, särskilt eftersom han börjat sova mer hemifrån i jobbet. Egentligen skulle vi skaffat en katt efter jul eftersom vi ska resa upp till hans föräldrar, men jag har hållt lite utkik på Blocket eftersom det är en speciell rasblandning jag varit ute efter. I förra veckan dök drömkatten upp och jag åkte och tittade på den. Kattägaren hade en del intressenter på kattungen och det var därför viktigt med snabbt svar, och hon ville också sälja den innan jul

Jag tänkte att det kunde dröja innan jag hittade en sådan katt igen, och eftersom jag gillade kattungen när jag träffade den så slog vi till. Han kom till oss för ett par dagar sedan och det känns så hemskt att säga att det inte alls känns bra. Han jamar konstant och det gör så ont i hjärtat, har ingen aning om vad jag ska göra, och fastän jag från början tyckte att 60 kvm var tillräckligt för en innekatt, så känns det nu plötsligt väldigt litetaa.

Att köpa katt var inget förhastat beslut, jag har tänkt på det under hela året men kommit fram till att det var det jag ville. Men jag kan inte alls minnas att det var så här med katterna jag haft hos mamma och pappa (både som liten och som äldre). Men nu när vi väl har honom känner jag att jag kanske inte alls var så redo som jag trodde, och det låter så himla hemskt. Jag älskar djur och jag vet att man inte bara kan ångra sig. Men det har jag alltså gjort.

Jag vet inte, kanske har jag bara panik nu för att han jamar hela tiden, stackaren. Det känns som att han har tråkigt här men han vill inte leka med sakerna jag köpt, inte busa med oss eller något…

Är det hemskt om vi skulle försöka sälja kattungen igen? Han är jättensnäll och så, går på lådan jätteduktig och är väldigt sällskaplig. Men det känns bara inte rätt.

[JoanRed]
7
#1

Avvakta ett tag skulle jag säga. 
Han är i ett nytt hem, med nya människor. Det kan ta ett tag innan han är van med er och miljön.

Sen låter katter och det behöver inte vara något konstigt med det. 

Vad är det för rasblandning? Vissa raser pratar ju mer.

Scorpio97
12
#2

Många anser att kattungar alltid ska säljas två och två. Jag är en av dom. Människor och leksaker kan aldrig ersätta en kompis i samma storlek, och som är lika busig. 

Sen är ju ett par dagar ganska kort tid. Det är inte säkert att han är "sig själv", utan fortfarande känner sig osäker. Tänk dig själv att plötsligt flytta ifrån mamma, eventuella syskon och den kända miljön till en helt främmande plats med nya människor. Det är klart det är lite läskigt, så det kan ju hända att han blir tryggare om ett tag och börjar leka mer. Sen finns det ju katter som inte är speciellt lekfulla, även om det är ganska ovanligt bland kattungar. Hur gammal är han?

Men känns det fel så gör det. Jag skulle i så fall kontakta säljaren och förklara situationen. Om han/hon hade fler intresserade, så borde du ju kunna få kontaktuppgifter till nån av dom och höra om dom fortfarande är intresserade.


//Jessie

Fridaaaa
11
#3

60 kvm är absolut inte för lite för en katt, vi bor två personer, två hundar, tre katter på 50-60 kvm, visserligen utekatter också men de har gott om yta att röra sig på och kunna ligga själva om de vill det.

Hur aktiverar du katten? Lämnas det flera timmar/dag själv bör den ha en kattkompis att leka med tycker jag personligen.

 Medarbetare: Sällskapskaniner, Support.

Aleya
3
#4

Köp feliway imorgon och se om han kan lugna sig. Sen undrar jag hur gammal han är?

BlommaStjärnorMemento moriStjärnorBlomma

Medarbetare för Julen

[rumelle]
14
#5

Jag gissar att det inte är så ovanligt att man får lite ångest de första dagarna efter att man skaffat en ny vän. Du får komma ihåg att ni är helt nya bekantskaper för katten och dessutom har han fått ett nytt hem. Allt känns främmande och konstigt för honom och då är det inte så konstigt att han är lite orolig i början. 
Jag minns att min mamma hade samma ångest efter att hon tagit hem två kattungar för ett par år sedan. Hon var väldigt uppriven över hur oroliga de verkade i början och var också inne på att lämna tillbaka dem. Men katterna blev snabbt vana och trygga i det nya hemmet och nu fungerar allt utan problem. 

Så ge honom bara lite tid så tror jag at han kommer att finna sig till rätta med er och med det nya hemmet. Det är såklart lite jobbigt för honom nu i början men jag skulle tro att han vänjer sig med er snart. Och det skulle ju bli ännu jobbigare för honom om ni valde att sälja honom vidare nu innan han ens hunnit göra sig hemmastadd hos er.

wynomie
25
#6

Han har bara varit hos er i några dagar och du klagar för att han jamar och inte vill/vågar leka med er ännu? Skaffar man ett husdjur så måste man ha tålamod. Det är inga leksaker som man kan slänga eller sälja så fort man tröttnar. Tyvärr så tycker jag att det låter som att du inte alls är redo eller ens särskilt erfaren vad gäller att sköta om och ansvara för en ny familjemedlem, så det bästa vore att omplacera honom till en seriös person som vet vad det innebär att vara kattägare. Måste bara fråga. Om det här vore din nyfödda bebis och du skulle känna likadant som för denna kattunge, vad skulle du ha gjort då?

Frosstis
5
#7

Det går nog över snart. Jag har också vart lite orolig och velat lämna tillbaka mina djur efter några dagar/någon vecka, men nu känns det ju hundra procent rätt. Ge det lite tid skulle jag säga, känner du likadant om några veckor skulle jag tänka mer på att lämna tillbaka :)

Soleii
0
#8

Tack så mycket allihopa för era ord! Jag vet att jag förmodligen måste ha tålamod och att det är klart att han är orolig över att precis ha kommit till ett nytt hem, men det känns så skönt att höra att andra har känt samma sak under de första dagarna. Som sagt, vi har alltid haft katt hemma hos mina föräldrar, men det är klart väldigt annorlunda och ovant att skaffa själv. 

#2 och #4 Han var cirka 12 veckor när vi hämtade hem honom så han är väl ungefär 13 veckor nu.

#3 Jag har leksaker som jag köpt, möss och någon slags tofs med pinglor på. Band fast den på ett snöre och försökte dra runt och leka, men han verkar måttligt road av den :) Sen försöker vi liksom busa med honom men han verkar helst gå runt själv. Samtidigt så jamar han om vi inte är nära så det är svårt att veta vad man ska göra. Vår förra katt (som vi skaffade när jag var 17) älskade att trötta ut sig med snören och så som man drog omkring.

Soleii
30
#9

#6 Jag skrev här för att jag behöver råd och stöd. Du jämför med en bebis, och precis som när man precis fått barn behöver man hjälp när man precis skaffat katt. Det är dessutom inte helt ovanligt att mammor känner svårigheter att knyta an till sina barn första tiden på grund av den stora omställning, så  jag tycker att det är helt onödigt att du skuldbelägger mig. Det gör jag redan tillräckligt. Jag är fullt medveten om att djur inte är några leksaker som man kan ångra sig med hur som helst, och det är därför jag skriver här - för att få råd, eftersom jag inte är van.

Soleii
3
#10

#5 och #7 tack, det känns lite bättre att veta att det inte är ovanligt att känna så :) Men det vore fint med tips och råd på vad jag skulle kunna göra för att aktivera honom mer?

Whippet
7
#11

#10 Ta katt koppel och gå en runda med katten, träna tricks med honom ge han mat, godis så kommer katten vänja sig vid dig och tycka om dig :) Kela myyycket och försök att vara med honom så mycket det går, så kommer du och han ha en super framtid tillsammans :)

I'm out Vilar huvudet i handen

Soleii
2
#12

#10 Tack! Jag försöker kela med honom, han är mycket sällskaplig och vill gärna ligga bredvid, men inte så jättekelen just hittills i alla fall :) Ska kolla upp lite tricks att göra!

Soleii
1
#13

och #3 förresten, glömde säga det - eftersom jag pluggar har han hittills inte varit själv en enda dag. Nästa vecka är det dock dags att vara i väg "heltid", vilket innebär att jag är borta 8-17 om dagarna. Få se hur det går… med katterna från mitt familjehem har det gått bra (vi hade två stycken fast vid olika tidsperioder, så de var/är liksom själva), men jag vet att syrran hade en katt som avskydde att vara själv ens en liten stund. Det är kanske det jag får hålla koll på…

Fridaaaa
15
#14

#13 Hade aldrig lämnat en kattunge så många timmar själv. Inte lämpligt.

 Medarbetare: Sällskapskaniner, Support.

Soleii
1
#15

#14 det är främst nästa vecka den kommer vara själv nu i början), men under jul är vi lediga  och sen efter börjar jag skriva d-uppsats och kommer att ha mer tid hemma (ännu en anledning till att vi tyckte att det var lämpligt att skaffa kattungen nu). Men när de är vuxna kan de väl vara själva när ägarna jobbar heltid?

Scorpio97
8
#16

#13 Jag håller med #14. Tycker inte det låter bra att lämna en så liten kattunge själv i nio timmar, speciellt inte när du skriver i #8 att han börjar jama när ni inte är i närheten, det verkar ju alltså som att han blir osäker ensam. 

Dom flesta vuxna katter klarar det, men det är ju inte säkert. Vissa mår väldigt dåligt ensamma.


//Jessie

Fridaaaa
9
#17

#15 Ja vuxna katter brukar klara det bra men inte kattunge. vore bra om du/ni kanske kan hitta kattvakt eller liknande en del av dagarna i alla fall.
Är man borta många timmar/dag förespråkar jag främst två katter så de har varandra speciellt innekatter.

 Medarbetare: Sällskapskaniner, Support.

wynomie
7
#18

#13 Det kommer fungera att vara borta från kl 8-17 om dagarna då katter är väldigt självständiga. Tycker däremot att det är lite tidigt för en kattunge att bli lämnad ensam så pass länge. Har du någon vän/granne som kan hjälpa till att umgås samt hålla koll på kattungen de första veckorna?

Niiinah92
9
#19

60kvm är inte på nått vis för litet för en katt, i mångt och mycket beror det på hur kattanpassat det är och inte själva storleken. Sen måste man ha tålamod med en liten och inte förvänta sig att den ska finna sig direkt i allt nytt. Jag skulle dock leta upp en kompis till honom, 8-17 är alldeles för lång tid för en katt att vara själv och än mer för en liten kattunge som just lämnat boet. Det skulle säkert gagna både er och honom.

[[pimey]]
8
#20

8-17 är gör lång tid för en katt att vara ensam!! De är självständiga ja men ingen katt förtjänar att vara hemma ensam 90% av dagen

Aleya
11
#21

#8 vet du inte ens om han var 12 veckor då han kom till er? För annars kan jag förstå om han är tagen för tidigt om han agerar som han gör.

BlommaStjärnorMemento moriStjärnorBlomma

Medarbetare för Julen

annzoo
2
#22

Har du någon bild på skönheten?

Jamar han för att tillkalla er uppmärksamhet? Eller jamar han även då ni är där?

[[eskils_]]
33
#23

Tycker de låter som en typisk oseriös huskattuppfödare! Hade bråttom att bli av med kattungarna pga "många intressenter", oklart om den ens var fyllda 12 veckor, katterna påstås vara "blandras".

En seriös uppfödare ser till att katterna hamnar i bra hem, även om det tar tid!

Om en katt inte har stamtavla är det en huskatt! Tror knappast att du fick  en kopia av de "renrasiga" föräldrarnas stamtavla??

Hur mycket fick du betala för den, och hur mycket var gjort på den (avmaskning, skabb-behandling, vaccinationer, chipmärkning och registrering, försäkring)?

Fy 17 för folk som tjänar pengar på sina katter! Det är de oskyldiga katterna som får sitta emellan, plus de godtrogna köparna som betalar tusentals kronor för mycket.

Tycker du ska försöka hitta ett bra hem till kattungen eller skaffa en kattkompis till den.

Soleii
0
#24

Mycket svar sen senast, har varit magsjuk men ska försöka svara er alla. Tack alla för era svar och hjälp, först och främst!

#16 #17 #18 och #20 Det har ändå varit "tur i oturen" nu i början av denna veckan eftersom jag varit hemma sjuk, dock ingen höjdare att vara hemma magsjuk med en kattunge ;) Kan säga först och främst att jag på inget sätt är van sedan tidigare själv vid att ha innekatt. Hemmavid har vi i två olika omgångar haft katter som båda klarade sig väldigt bra själva eftersom folk oftast är heltidssysselsatta.  Sen förstår jag givetvis att alla katter är individer, och med denna kattunge tänker jag helt enkelt att vi får se lite nu. Onsdag, torsdag och fredag kommer jag vara borta mellan 6-8 timmar om dagen (vi har tyvärr ingen som kan se efter honom under dagarna) sen är det dags för jullov för oss alla :) Vi får se helt enkelt om det är så att han vantrivs väldigt mycket med att vara ensam. Vi har inte möjlighet att skaffa ännu en katt och om han inte tycker om alls att vara själv är det nog bästa att få honom till ett ställe där det finns andra katter.

#22 Det har varit lite bättre de senaste två dagarna, även om han fortfarande jamar mycket. Det verkar som att det främst är för att påkalla uppmärksam, för han kan lämna rummet en är i och sedan gå runt och jama, både gnälligt och rktigt sorgset. Vi har börjat försöka ignorera när han gör så, men det sorgliga jamet är så svårt att stå emot… vi leker med honom en hel del men känner att vi inte kan vara i samma rum varje sekund, särskilt inte när vi ska sova och han går från rummet :)

Kan såklart lägga upp en bild på gullisen!

#21 och #23 jag har  ju såklart inga garantier, men annonsen och säljaren angav att kattungarna nu var 12 veckor och säljklara. Däremot vet jag inte om han hunnit fylla 13 veckor innan jag hämtade honom :)

Jag tror inte att föräldrarna var renrasiga, men jag fick träffa mamman och hon var skogskatt. Angavs inte heller i annonsen att de skulle vara renrasiga, det var inte heller det jag var ute efter eftersom jag inte har möjlighet att lägga uppemot 8000 för ett kattinköp. Nu gav jag 3000 kr och då var han avmaskad och vaccinerad. Försäkring har jag själv tecknat.

Som sagt, jag får se hur han trivs med att vara ensam katt här… just nu tror jag faktiskt att understimulans och sällskapssjuka kan vara problemet och om det krävs sällskap i form av andra katter eller liknande är det bäst att vi hittar något annat till honom, vilket såklart är tråkigt nu när vi börjat fästa oss vid honom och han vid oss.

Caifig
6
#25

#24 Ni har inte funderat på en till då? Två är verkligen INTE svårare än en, snarare tvärtom! Visst att det blir lite dyrare, men efter att jag skaffade nr 2 så har jag inte ångrat mig en sekund. Första katten blev mer harmonisk och hade någon att busa med på ett sätt som jag aldrig skulle kunna busa med honom.

[[eskils_]]
17
#26

Tycker du ska kontakta  uppfödarna och kräva att få veta exakt datum när din katt är född! Du kan också tala om för dem att de ska sluta utnyttja sin stackars katthona för att tjäna pengar.  Hon bör kastreras och få chansen till ett bra liv. Jordbruksverket har förresten regler för hur många kullar om året man kan utsätta en katthona för.

(Förresten finns det inget som heter skogskatt - rasen heter Norsk skogkatt. Men troligen är honan en långhårig huskatt.)

Helt klart är du blåst på pengar! Det som du har haft anledning att betala är inte 3.000 kr utan totalt 1.600 kr eller 2.000 kr om kattungen även fått sin andra vaccination. (Har du fått vaccinationsintyg - hur många vaccinationer har kissen fått??)

- medel mot ohyra/öronskabb/mask = ca 200 kr

- vaccination  = ca 400 kr för en gång

- mat och sand ca 12 veckor = ca 1.000 kr

Skandal att sälja en katt som inte är veterinärbesiktad!!

Så bra det vore om kattköpare kunde börja stå på sig och ställa rimliga krav, det skulle katterna tjäna på!! ❤️

Soleii
6
#27

#24 alltså jag känner ju nu, särskilt efter att ha läst alla era svar, att hon kanske borde ha en kompis i form av en annan katt. Det vore ju fantastiskt om det är så att hon kunde bli mer harmonisk, men min ekonomi tillåter bara en katt, i alla fall i nuläget. Dessutom känner jag att jag i så fall skulle behöva större lägenhet. Kanske inte nödvändigt för alla, men redan nu känns det litet även om det är en stor tvåa. Känner nästan nu att jag skulle behöva inreda ett helt rum bara till katten ;) 

#25 tråkigt om det är så att jag betalat för mycket såklart. Men att jag skrev skogskatt var pga lathet haha. Det var en norsk, såg väldigt mycket ut som en sådan också :) Dock verkade det inte på säljaren som att de haft någon direkt uppfödning - de hade haft en kull innan denna och det verkade inte ha varit supernyligen. Jag fick ändå ett bra intryck av säljaren så jag vill absolut inte svartmåla denne på något sätt!

wynomie
19
#28

#26 Onödigt inlägg. Det är inte vad tråden handlar om, och var någonstans har TS påstått att kattmamman blir utnyttjad och utsatt för alldeles för många kullar? Förstår inte varför du drar upp vilken ras det är eller inte är, vad du tycker katten ska ha kostat, det är ju helt orelevant. 3000 kr är ett rimligt pris och för vissa personer spelar det ingen som helst roll om katten är renrasig eller inte, hittar man rätt katt så är den värd mycket mer oavsett ras. #27 Det är skönt att höra att du känner efter lite och inte tar någon förhastad slutsats ang. omplacering. Och väldigt bra att du inte svartmålar uppfödaren utan vettiga grunder.

[HundochKatt]
13
#29

Jag instämmer till fullo med #28. Varför är ni så snara på att kasta skit på allt och alla? Jag tycker att katt i fokus är ett otrevligt ställe med folk som ska hacka på än den ena och än den andra. Har den inte stamtavla, så är det en huskatt säger man elakt, påståenden om att man är lurad, dumma i huvudet för att man inte kastrerat i tid osv. osv.  VARFÖR är det så svårt att svara trevligt, istället för att "banka skiten ur folk", för att de inte gjort PRECIS som ni vill!? Som sagt var, det här är ett mycket otrevligt forum och jag förstår varför det inte är aktivare än vad det är! 

Till TS, så skulle jag rekommendera en kattkompis så snart som möjligt. Det kostar lite mer, javisst, men det är inga större summor. En försäkring extra, lite mer Kattsand och mat. Din lägenhet är inte alls för liten för två katter. Många har mindre än så och har fler ändå. Vissa katthem står för kastreringen av en kattunge dessutom, så den kostnaden kan man ju slippa på den ena katten och många katthem tar runt 1000 kr för en kattunge.  En del kattungar/katter klarar sig alldeles utmärkt som ensam katt, men tyvärr inte alla. Och för mig låter det som att din lilla kattunge behöver en rasfrände.

[[eskils_]]
16
#30

#28 Absolut inget onödigt inlägg. Min avsikt var att sprida information om att det tyvärr finns samvetslösa människor som försörjer sig på att para sin katthona och sälja ungarna, ofta för tidigt, till överpris som "raskatter utan stamtavla" eller "blandraskatter". Titta in på Blocket så får du se, det vimlar av dem.

Enda sättet att komma åt detta är med saklig information. För katthonornas och ungarnas skull, och för de drygt 100.000 hemlösa katternas skull. Det behövs alltså inte fler huskatter i Sverige, innan vi har fått ner antalet hemlösa.

Däremot har du rätt i att TS i den här tråden inte hade nämnt hur många kullar den aktuella katthonan fått.

Jag vidhåller att 3.000 kr är ett överpris för en huskattunge som bara är avmaskad och vaccinerad!

Att raskatter med stamtavla kostar flera tusen kronor beror på att då är föräldrarna HCM-scannade, blodtypade, PKD-testade, testade för HIV, FeLV, kollade så de inte har navelbrock, eller är krypticid. Det är sådant seriösa rasuppfödare gör på sina katter för att öht kunna få stamtavla utskrivna på sina kullar.

[[eskils_]]
16
#31

#29 Jag har inte kastat skit på någon, och i synnerhet inte på TS, som verkar vara en seriös och trevlig person. Beklagar verkligen om det uppfattades på det sättet!

Vad jag gjorde var att försöka sprida information om oseriös kattavel i allmänhet, se #30.

Om du nu tycker, som du skriver, att "det här är ett mycket otrevligt forum", så är det väl så att det blir så trevligt som vi tillsammans gör det. Och lyckligtvis är det frivilligt att vara här.

[HundochKatt]
9
#32

#31 

1) Ditt inlägg ser jag absolut inte som ett sakligt inlägg.  2)Det råder fri prissättning i Sverige då det gäller bl a kattungar och valpar. Och då är det upp till köparen att avgöra om det är ett överpris, inte för dig som "åskådare".  3) Kasta skit, det gjorde du på den" uppfödaren" som du inte vet något om. Utan har förutfattade meningar direkt. 4) Hur noga man än är med sina katter (hundar), så kan en tjuvparning ske när man minst anar det. Att baktala någon utan att ha mer på fötterna, det tycker jag är fult. 5) Ja, jag tycker att detta är ett otrevligt forum med de personer som hela tiden tar chansen att "trycka till" någon för att den inte gör/gjort/kan precis det ni vill. 6) ALLA har vi varit nybörjare på något och ALLA kan inte veta allt på en gång. Alla här är heller inte äldre personer som har många års erfarenhet. Men man kan faktiskt säga samma sak, men på ett mycket mer ödmjukt sätt! Att vara elak i tonen gagnar ingen!

Frida&Chira
11
#33

Om du väljer mellan att sälja katten eller att ha kvar den och köpa en till, men genast känner att det funkar inte med en till just nu..så tycker jag att du ska vänt att köpa en till. Ha kvar kattungen tills ekonomin tillåter en till, även om det tar ett år. Jag vet inte varför det har blivit så stort att man måste köpa två kattungar. Vissa katter vill inte vara två,  vissa vill. Men det vet du omöjligen när den är så liten.

Vi köpte en kattunge för ca tio år sedan. När hon var ca 5 månader fick vi höra att man skulle definitivt ha två katter så vi fick ju snällt gå och köpa en till. Den nya kattungen började efter ett tag kissa i soffan och vi kunde inte förstå varför. Vi hade henne kissandes i soffan 4-5 ggr/vecka i tre år och hann överväga avlivning (vilket vi såklart inte gjorde). Den äldsta katten drabbades av cancer i tarmen och fick tråkigt nog avlivas för tidigt. Men från dagen den äldsta katten avlivades kissade den yngre katten aldrig mer i soffan. Troligtvis var det hennes sätt att försöka visa att hon inte trivdes i sällskap med katt. Så att man MÅSTE han två katter är nog inte helt sant. Vissa katter mår säkert bra av det, men det finns de som vill vara själva med!

jela96
8
#34

Har inte läst hela tiden men ta det lugnt! Han har kommit till ett nytt hem och det känns ju annorlunda för er båda. Köpte en katt för 2 månader ung. och i början jamade han riktigt mycket och det skärde i hjärtat han var inte heller så busig och gick mest runt och jamade. Nu har han som sagt varit här i 2 månader och är som vilken kattunge som helst och busar, har för sig hyss och myser så ge det tid!

Våran lägenhet är 37 kvm men vi flyttar snart till större men han hittar på roliga lekar ändå även om lägenheten är såpass liten. Han har nyss insett hur kul det är att springa omkring i hela lägenheten och hoppa mellan säng, golv, fåtölj och soffa.
Jag ångrar inte en sekund att jag köpt honom även om första tiden var annorlunda då jag inte haft katt på flera år.

Missa inte Månadens dvärgkanin  - Sajtvärdinna på dvärgkaniner
Bunnysta@instagram

[VampireGirlElvira]1
1
#35

Har inte orkat att läsa allas kommentarer, men jag säger som #4. Köp Feliway sprayer så kan katten lugna ner sig mer. Är han/hon kastrerad förresten?

[inanna56]
2
#36

Köp feliway som är lugnande för katter, det bästa är en adapter som du sätter i ett eluttag, det avger lugnande feromoner lite hela tiden. Bättre än spray om katten är inne hela tiden. Det fungerar verkligen, har använt det när jag tog hem min andra katt (min första blev inte glad, blev revirstrider) och när jag kastrerat katterna och vid sjukdom. Tycker det fungerar, katterna blir lugnare.

Länk med lite info:http://www.veterinarbutiken.se/content/19-hur-kan-feliway-feromoner-hjalpa-din-katt

IceJossan
1
#37

Har uppfödaren möjlighet att ta tillbaka kattungen? H*n hade ju fler intressenter på den.

Kattungen är ny hos er och så klart väldigt vilsen, som många har skrivit redan. Vissa kattungar anpassar sig snabbt till livet som ensamkatt, andra gör det inte och då mår den helt enkelt inte bra som ensamkatt. Väldigt många katter har väldigt stort utbyte av varandras sällskap, och det viktigaste är just när de är kattungar för det är då de behöver tryggheten allra mest. Det låter verkligen som om denna kattunge är en sådan, en som bör ha en kattkompis av samma skrot och korn. Det är dock viktigt att personlighetstyperna stämmer - aktivitetsnivå och sätt att busa är avgörande för om de passar ihop eller inte.

Soleii
4
#38

Hej allihopa!

God fortsättning! Precis som flera av er sa så gick det bättre och bättre med den lille, stort tack för era svar! Behövde verkligen lite stöd som ny kattägare "själv" för första gången. Lillen har varit själv hemma under cirka fyra timmar dagligen under de sista tre dagarna innan juluppehållet, och det gick hur bra som helst (sånär som på en trasig Luciafigur och ett nedvält fat med chokladpraliner, som var hur roliga som helst att jaga över golvet ;) ). Han verkade sova mestadels och jag satte på radion till honom varje morgon. Det går såklart bättre hela tiden - men vi letar sedan en tid tillbaka efter en trea och jag tror att ett extra eget kattrum fyllt med roliga prylar skulle vara skönt haha.

Uppkatten
7
#39

Vad bra att det går allt bättre, men se till att snabbt få undan chokladpralinerna eftersom choklad är direkt skadligt för katter. Se t ex http://www.veterinaren.nu/katt/skador/forgiftningar/chokladforgiftning-katt

Sajtvärd för Hittekatter i Fokus. Sajtvärd för Djurskydd i Fokus. Medarbetare på Katter i Fokus.

Soleii
3
#40

Tack! Jag slängde chokladpralinerna direkt när jag såg att han varit på dem, de stod på ett ställe som jag inte trodde han skulle komma åt… men fel hade jag :)

AgnetaB
8
#41

Undrar lite då du skriver hon på vissa ställen o han på andra?

jag skulle spontan av det du berättar om hur otrygg kattungen verkar,  att den var yngre än 12 v el kanske dåligt socialiserad.

Sedan tycker inte jag att 60kvm är för litet för 2 vuxna o ev 2katter. Bra o bygga på höjden som ett högt klätterträd då de älskar o vara högt.

Det blev aldrig något foto? 🙂

Soleii
2
#42

#41 sorry, har jag inte ens märkt att jag gjort här men eftersom jag är uppväxt med honkatter så har jag kallat honom för "hon" ganska ofta av bara farten i början :)

Tror att det var som flera andra föreslog, mycket omställningen för både oss och honom. Sen märks det ju att han är en väldigt social katt som gärna vill vara där vi är, men han har klarat sig jättebra själv de korta stunder vi lämnat honom också. Men nu börjar det bli dags att vara själv lite längre om dagarna, så vi får se hur det går och så får vi ta vidare beslut baserat på det. Dock är jag inte alls sugen på två katter just nu, men vi får se hur han verkar trivas under arbetsdagarna och ta beslut efter det :) Nu kommer han börja vara hemma själv lite längre stunder. 

Åh förlåt, foto kommer! Skriver alltid från datorn pga enklare och så ligger alla bilder på mobilen! Ska försöka komma ihåg att logga in med mobilen och lägga upp så ni får se! :)

vallhund
0
#43

Varför har du varit ute efter en speciell kattrasblandning?

ISIS anhängare anser sig inte heller vara sektmedlemmar.

Värd på Amstaff, BARF , Beroenden samt Multikulturellt .

Medis på  Border Collie samt Cancer, Choklad, Kennel o Psykologi.