Problem mellan gammal och ny katt

Hej!

Jag har en kastrerad norsk skogskatt på 1 år vid namn Nelson. För snart en vecka sedan skaffade vi en liten katthona på ca 4 mån som heter Lumi, och vi introducerade dem långsamt under några dagars tid då vi var rädda att Nelson skulle bli arg på den nya kissen. Så var verkligen inte fallet utan han avgudar henne och vill leka och vara nära henne hela tiden. Problemet är att det vill inte hon!

Lumi fräser och viker bak öronen när han kommer för nära, och i början höll Nelson sitt avstånd. Men nu verkar han betydligt mer otålig och försöker hela tiden att "få igång" henne till att leka. Han går nära henne, lyfter försiktigt framtassen och slår, utan klor, mot henne. Då blir Lumi bara ännu mer arg, och Nelson mer leksugen.

Jag försöker att leka så mycket jag kan med dem båda så att de inte ska ha så mycket energi kvar att bråka med, men Nelson verkar just nu bara ha ögonen för lilla Lumi. Och lilltjejen verkar absolut för kaxig för sitt eget bästa.

Tror ni att det här är något som kommer att gå över av sig självt, eller behöver jag göra något ytterligare för att hjälpa dem bli vänner?

De verkar inte ha några problem med att äta i samma rum och ibland nosar de på varandra nos mot nos!

Tacksam för alla råd, mvh Sanna

[Emma--]

2014-09-27 20:21

Ge det lite mer tid, det är fullt normalt att det är sådär efter en vecka. Och eftersom det är en sån ung katt så skulle jag då inte oroa mig. 🙂

[HippieAngel]

2014-09-27 20:28

#1 Så du tror inte att Lumi kommer att må dåligt av det här? Hon är ju mycket på helspänn, och jag är så rädd för hur det påverkar henne då hon ju är så liten <3

polgara

2014-09-27 20:33

Låt det ta lite tid, det löser sig i slutändan, så var det här med när jag fick hem ett par kattungar, det spottades o frästes de första veckorna, nu är det hur lugnt som helst, ibland fräser dom åt varandra fortfarande

Allamej

2014-09-27 20:43

Åh, du kan nog räkna med att Lumi kommer att fräsa och ge smällar åt din äldre katt i ett bra tag. När jag har introducerat honor, oavsett om det varit till en annan hona eller till en hane så har det varit gråt och tandagnisslan hela tiden dom är vakna i en dryg månad. Sen kan dom börja acceptera varandra.

2 av dom ville inte att jag skulle veta att dom hade blivit vänner.. så dom slogs och frästa så det stod härliga till. Sen gick jag upp mitt i natten, högst ovanligt för mig om jag inte absolut behöver gå på toa eller är sjuk, och tror du inte att dom små skurkarna låg ihoprullade till en katthög?!?

Efter det så insåg dom att dom var påkomna. Jag slutade komma springande för att hjälpa och rädda.

Numera så gör jag som så att jag är medveten om att dom måste komma överens om vem som är top dog osv. så jag låter dom vara om det inte verkligen låter som om kniven sitter i nån av dom.

Senaste intron skötte katterna själv. Min räddningskatt var så rädd att hon som kom med honom var tvungen att skaka ur honom ur buren. Han gömde sig i skohyllan. Jag vet att han var på toa och fick i sig mat och vatten för jag hörde honom om nätterna när jag och min "gamla" kisse låg i sängen.

Min gamla kisse låg och sov framför skohyllan, han lekte framför den och lobbade bollarna till den nya. Så höll det på drygt 4 dagar.

Sen hör jag ett ynkligt jamande i skohyllan, jag går dit, frågar vad som är fel, får samma ynkliga jamande tillbaka.

Jag stoppar in handen och blir buffad, och när jag börjar klia honom så glider den enorma goskissen ut. Han hade kunnat vara där längre om han inte var så gos sjuk.

Jag ville inte säga gamla kisse eftersom räddningskatten är lika gammal, båda kastrater och numera bästa vänner och partners i allt jäkelskap dom kan komma på.

Stephen Fry - There are many people out there that will tell you that "you can't". What you've got to do is turn around and say, "watch me". Veronica/ Sajtvärd på Smyckestillverkning och råttor