"Jag börjar känna att detta kanske är slutet ändå, men vill inte ge upp. Jag skulle inte gett upp på en människa så snabbt. "

Fundera noga på för vems skull du inte vill ge upp. Är det verkligen för kattens skull? Och det är väldigt trubbigt att jämföra med en människa som ändå utan större problem kan förmedla hur den mår till dig. En katts lidande kommer du ju att tolka en hel del utifrån hur vi människor förmedlar att vi inte mår bra och riskerar att missa "katt-tecken".

"Jag undrar vad ni tycker att man bör göra, om ni har/haft en katt med liknande symtom "

Jag har aldrig låtit det gå så långt, mina kissar har fått somna in långt tidigare och det med god orsak.

Det humanaste för katten är tt låta densomna in, varför ska den lida för att du vill att den ska leva?

Har man skaffat djur är man oxå skyldig att den ett värdigt slut, n katt som inte kan gå på sina bakben är inte värdigt

Äldre katter har ofta problem med artros i lederna. Att hoppa upp på en tvättmaskin är nog inte som alla äldre katter klarar t ex. Konstigt att inte veterinären ordinerade något för lederna, t ex Glyko-Flex. Samt smärtlindring.

Tycker du ska hota att anmäla den första veterinären som vägrar lämna ut provsvaren till dig!

Men det är svårt att uttala sig om liv eller död för en katt som man inte har träffat.

Jag hade avlivat direkt. Det låter kanske hårt men din katt mår absolut inte bra och varför förlänga lidandet?

Min vilda gissning är att din katt fått en stroke eller har någon form av tumör som påverkar neurologiskt.

att har kat och inte låta den somna in är inte humant om det behövs

Jag tycker absolut att det år hög tid att låta katten somna in, tyvärr. Som djur ägare lär man se till kattens bästa och lider den måste man låta den somna in. Det är ett jobbigt beslut men känns bättre när man vet att man avslutat sin älskade väns lidande.

#3 Det är inte alltid så enkelt att bara ge smärtlindring när djuret har påverkan på de inre organen. Det riskerar att förvärra tillståndet. 

Dessutom, vad ska hon anmäla för? Jag har aldrig hört att veterinärer har laglig skyldighet att lämna ut journaler, däremot har jag hört tvärtom att de inte har det.

Låt katten somna in!

Min första katt hade liknande symptom innan hon dog. Hon gjorde dessutom sina behov på golvet vilket hon aldrig tidigare hade gjort, antagligen för att hon inte orkade ta sig till toalådan. Hon tynade sakta bort under ett par dagar, det var hemskt att se och nu i efterhand ångrar jag att vi inte tog bort henne tidigare. Hennes njurar hade tagit stryk av att äta p-piller i flera år.
Jag skulle rekommendera dig att ta bort katten, tyvärr.

Blev besviken på många svar där hintar av skuldbeläggning ingår. Personligen tycker jag själv att det är oerhört konstigt med personer som besitter en övernaturlig förmåga att använda sunt förnuft att de vid minsta tecken på sjukdom väljer att avliva sitt djur för att därefter köpa ett nytt. Jag har haft min katt sedan jag var fem, hon är mitt allt, och jag försöker inte på något sätt bortse från de symptom hon uppvisar. Det är liksom därför jag skriver här, yo? Och jag börjar dessutom inte med att skriva här för råd, utan jag har varit i kontakt med ett flertal veterinärer och pratat om symtomen. Däremot ser jag inte att första bästa veterinär jag pratar med är kompetent i sitt yrke, utan jag föredrar att prata med flera, vilket jag bland annat ägnat dagen åt idag. Har talat med både en privat veterinär, två veterinärer vid blå stjärnan och en distriktveterinär i Kungsbacka. Samtliga tycker det är oerhört konstigt att vår ursprungliga veterinär vägrar delge oss provsvaren och att det absolut inte är något som är vanligt förekommande bland professionella veterinärer (snälla skriv inte felaktig information i denna tråd. Detta är ingen tråd för "jag har rätt i allt jag säger"-diskussioner, utan jag skrev här för att se om folk varit med om liknande och vilka val folk hade gjort i detta fall UTAN att spela ut det som att det skulle vara mitt fel att hon mår dåligt.) Vi behöver dessa provsvar för att kunna höra med andra djurkliniker om vad som är bäst för katten och vilka lösningar som eventuellt kan tänkas finnas. Och angående att människor kan förmedla vad de känner när de är sjuka och har ont… eh? Nej. Jag har haft flertalet släktingar som under veckor innan de dog varit så pumpade med morfin att de inte kunnat prata eller föra sig normalt alls. Men jag ser förnuftet i det här också, såklart. Jag föredrar att vända på det dock. Är det inte en större lättnad för människan att bli av med djuret när det är sjukt? Du slipper mediciner och speciellt foder, kan gå ut och slipper sitta inne och ta hand om djuret hela dagarna samt kostnader. Min åsikt är att jag letar efter alla lösningar som går. Det finns djur som kan leva utan ben, blinda djur, döva djur, etc. Detta är mitt sätt att visa att jag älskar någon. Och vad jag vet så lider inte katten av ont (skulle eventuellt vara förstoppning, men idag har vi fått tips om paraffinolja) då vi klämt och känt försiktigt på hela kroppen utan att hon gnyr. Vi lyfter henne ner från soffan när hon behöver gå ner och flyttar matskålen eftervart hon är. Sedan om man tror att katter kan analysera att hon inte kan gå eftersom hon är sjuk är väl snarare än filosofisk fråga. Så länge vi tar hand om henne så är min uppfattning att hon inte lider av smärta åtminstone. Vi har även efter prat med YTTERLIGARE en annan veterinär på den ursprungliga kliniken bestämt oss för att köpa en spruta att mata henne med och idag har hon ätit mer än vanligt (ett helt dagsbehov; vilket jag ser som något positivt.) Och jag kommer på sikt att se vad vi kan göra åt den första veterinären. Inte bara för att hon vägrat lämna ut provsvar, utan för att gett oss felaktiga diagnoser på katten. Något som är väldigt oprofessionellt enligt mig (som jag också fått medhåll i av andra veterinärer.) Så, jag kommer kämpa ett tag till. Blir det bara sämre så blir det avlivning. Drt här med att skynda på avlivningen kan jag tycka blir till en paradox ibland. Man ska avliva katten eftersom man inte vet om den lider - men man vet ju just inte det; om den lider. Är det rätt att gå över huvudet på en varelse som kanske inte lider? Är en snabb död bättre än en långsam bättring? Tack ändå för svar. Jag bad om råd och kan därför inte klandra någon för att ha delgivit det!

#11 "Och angående att människor kan förmedla vad de känner när de är sjuka och har ont… eh? Nej. Jag har haft flertalet släktingar som under veckor innan de dog varit så pumpade med morfin att de inte kunnat prata eller föra sig normalt alls"

Så länge människan inte är hjärndöd, så kan man visst läsa av om denne mår dåligt/har ont. 

"Är en snabb död bättre än en långsam bättring?"

Frågan man snarare ska ställa sig är om en eventuell långsam förbättring är värt ett stort lidande?

"Personligen tycker jag själv att det är oerhört konstigt med personer som besitter en övernaturlig förmåga att använda sunt förnuft att de vid minsta tecken på sjukdom väljer att avliva sitt djur för att därefter köpa ett nytt. "

Du ville inte att vi skulle skriva vad vi skulle göra med en katt som uppvisade följande? 

• Stela bakben som hon knappt kan stå på, hängande bakdel

• Vinglig gång

• Onormala böjningar av tassarna (t.ex att tårna böjs inåt, både på fram- och baktassar)

• Ökad törst

• Någorlunda aptit

• Sover mer än vanligt

• Ännu mer tillgiven än tidigare

• Orkar inte gå så långt pga rörelseproblem

• Normal kissning men i princip ingen avföring

• Spinner mycket tystare än innan.

• När hon kollade upp mot mig såg jag att ögonen rörde sig konstant från sida till sida.

För det jag läser ut av det ovan, samt det du misstolkade som depression är långt ifrån en katt som mår bra, den lider garanterat.

#12, en människa behöver inte vara hjärndöd för att man inte ska kunna läsa av dem. Morfin tex drogar en människa något enormt och döljer hur den verkligen mår. Samt, vi håller människor vid liv som verkligen vill dö, eftersom det är moraliskt fel att ge dödshjälp. Men att någon vill hjälpa sitt djur, som enligt TS inte verkar visa dödslängtan är djurplågeri? TS: Jag tycker att det är bra att du vill göra allt du kan! Bättre att göra allt man kan innan man ger upp, katter ger inte själva upp förrens in i det sista. Låter dock som en stroke eller liknande har hänt, men det är möjligt att bli rehabiliterad av stroke. Hoppas du får provsvaren tillslut av vet iaf! Ligg på dem som tusan om det, så kanske ger de upp och ger dig dem. Möjligt att en annan vetrinär kan ringa och be om dem kanske?

#12, en människa behöver inte vara hjärndöd för att man inte ska kunna läsa av dem. Morfin tex drogar en människa något enormt och döljer hur den verkligen mår. Samt, vi håller människor vid liv som verkligen vill dö, eftersom det är moraliskt fel att ge dödshjälp. Men att någon vill hjälpa sitt djur, som enligt TS inte verkar visa dödslängtan är djurplågeri? TS: Jag tycker att det är bra att du vill göra allt du kan! Bättre att göra allt man kan innan man ger upp, katter ger inte själva upp förrens in i det sista. Låter dock som en stroke eller liknande har hänt, men det är möjligt att bli rehabiliterad av stroke. Hoppas du får provsvaren tillslut av vet iaf! Ligg på dem som tusan om det, så kanske ger de upp och ger dig dem. Möjligt att en annan vetrinär kan ringa och be om dem kanske?

Sitter på mobil och av någon anledning blev det dubbelposter..

#13 Du har faktiskt fel, då smärta osv visar sig på fler sätt än att människan kvider. Man blir exempelvis kall och svettig vid en hög smärta. 

Sedan är inte alls dödshjälp moraliskt fel, däremot är aktiv dödshjälp något som man måste ansöka hos socialstyrelsen om, passiv har varit lagligt länge.

Jag funderar på hur det ser ut rent juridiskt när det gäller att få se journalen på sitt husdjur. När det gäller människor så har man rätt att begära ut kopia på sin egen journal. En läkare tittar och gör en bedömning om man har rätt att se journalen och det är bara om läkaren gör en bedömning om att det är ytterst olämpligt som läkaren kan neka till det.  Jag skulle kolla upp vad som gäller för jag tycker det låter väldigt konstigt att du inte kan få en kopia på provsvaren.

Jag tycker att det är svårt att råda när det gäller avlivning eller ej så här på ett forum. det jag spontant tänker på är att jag skulle vilja veta mer om vad provsvaren visade och eventuellt göra en noggrannare utredning innan jag tog beslut om avlivning eller ej. Jag skulle ta kontakt med den där veterinären och tydligt förklara och kräva att få kopia på provsvaren. Det är jag som djurägare som tar beslut om jag ska avliva mitt djur eller ej, då måste jag också ha ett underlag till att ta det beslutet. Om jag ändå inte fått ut kopia på provsvaren skulle jag ta nya prover. Det är min spontana reaktion. Din katt låter på din beskrivning  riktigt sjuk och katten är rätt gammal så det kanske är avlivning som är det rätta beslutet.

Låt katten somna in, vad väntar ni på?  Veterinären får inte vägra lämna ut ett djurs journaler till den som äger djuret annat än om man inte betalat t ex. O andra sidan begår en veterinär tjänstefel om den vägrar att avliva ett djur om ägaren så vill, vet inte om det är annorlunda om man vill ha djuret avlivat i hemmet, skulle inte tro det. Möjligtvis vägra hembesök.

Det är emotionellt snömos som du försvarar dig med, bara för att du inte kan ta ditt ansvar, att blanda in människor i debatten är ytterligare ett exempel på det.

Att du haft katten sedan du var 5 år eller att hon är ditt allt har inte med saken att göra. När ett djur visar tydligt att det inte vill leva så har man som djurägare låtit det gå för långt.

Av det du skriver tycker jag det låter som att kattens livskvalitet försämrats något enormt. Stela bakben som den knappt kan stå på, hängande bakdel, minskad aktivitet efter nyss nämnda problem, tassar som böjs inåt? Nä, det låter inget vidare. Hur ska hennes fortsatta liv se ut? Ska ni fortsätta lyfta henne upp och ner ur möbler, mata henne med spruta och tvätta henne dagligen då hon själv slutat göra detta? Vilken livskvalitet är det? Det är skillnad på att leva, och att hållas vid liv. Även om man vill göra allt för att hålla de man älskar kvar i livet, är det ibland bättre att låta bli. Hade det varit min katt hade den fått somna in, inte behöva fortsätta leva med en betydligt försämrad livskvalitet. Det du beskriver tycker jag låter alldeles fruktansvärt, jag jade inte velat utsätta min katt för mer lidande. Förra året fick jag själv avliva vår älskade katt, bara 4,5 månader gammal. Det troligaste var den dödliga diagnosen FIP. Vi hade kunnat ta hem honom och tvångsmata & hoppas på en ljusare framtid, men för vems skull? Vår? Han led så oerhört så beslutet var trots allt lätt att fatta i allt det svåra. Och lite OT, men du skriver att man inte hade gett upp på en människa så snabbt. Det är det jag tycker är rätt fint med att vara djurägare; vi har möjligheten att avsluta ett lidande. Något vi inte kan erbjuda våra mänskliga nära och kära.

Jag har inte läst alla kommentarerna men skriver ändå.

Du har skrivit en mycket bra beskrivning av hur din katt mår och jag förstår hur du känner det. När livskvaliteten hos ett djur kraftigt försämrats är det bästa för djuret att få somna in. Djur behöver som människor inte genomlida transportsträckan från ett någorlunda bra liv till att få somna in.

Men man vill så gärna göra allt man kan för att få ha kvar sin älskling ett tag till fast man innerst inne vet att resonemanget inte håller.

Möjligheten att en veterinär kommer hem när katten ska somna in är verkligen bra. Jag har gjort så själv en gång. Om du väntar några dagar till kan något tillstöta som gör att katten får t ex kramper och slutet blir kaos.

Att veterinären inte vill lämna ut journalerna är bara trams. Självklart ska du få journalerna när du ber om det. Länsstyrelsen är kontrollmyndighet för veterinärer i länet.

Bara för att du haft katten sen du var 5 o den är ditt allt så ska inte katten behöva lida för att du ska hålla den vid liv, den är uppenbarligen sjuk, väldigt sjuk

Dessutom löd rubriken : HUr göar med missen? o du har fått många svar ang det

Sen ang provsvaren tycker jag det spelar mindre roll nu när katten är i så dåligt skick, låt den somna in om den betyder nått för dig, ge den stackaren ett värdigt slut, hur mkt är det värt o låta den lida för att du vill ha den kvar? Sånt kalalr jag egoistiskt, förlåt uttrycket, men det är så jag känner.

Du skriver att du pratat med andra veterinärer men har du tagit katten till ngn ytterligare veterinär så ni fått någon diagnos på vad som är fel.

Har redan svarat på många antaganden och anklaganden här, bland annat; "varför låta den lida för att du vill har kvar den?" Om katten lider eller inte är en definitionsfråga. Hon uppvisar inte på något sätt att hon lider av smärta och vill inte dö som många skriver här. En katt som vill dö (fortfarande en teori som grundar sig på en mänsklig tolkning) är en katt som drar sig undan, inte äter eller dricker, inte har mycket ögonkontakt och har valt att sluta kämpa. Till skillnad från människor har djur en naturlig överlevnadsinstinkt. Att ta livet av ett djur med antagandet att detta lider är på sätt och vis ett övergrepp eftersom det är din tolkning av djurens mående som spelar in och inte vad djuret själv vill. Djur vill inte dö förrän det verkligen är dags och därför är hela idén med avlivning ett sätt att gå över huvudet på hon/honom. Det andra gången idag som hon äter ett dagsbehov (utan att ha sprutmatas) och tvättade sig även efter en måltid, vilket jag ser som en framgång. Och att jag skulle försvara mig med grund i egoistiska känslor är inte heller sant. Jag kanske har lämnat ut en del detaljer, en av dem är att jag kan se i min katts ögon och beteende att hon fortfarande har livslust kvar, och nu när hon ätit bra blivit piggare som konsekvens. Jag nämnde också ovan att det finns djur som klarar sig utan syn och kroppsdelar som ben och tassar och ändå kan leva ett kvalitativt liv. Många skriver också att man inte ska jämföra ett djur med en människa men det håller jag verkligen inte med om. Som jag nämnde ovan har djur en betydligt starkare överlevnadsinstinkt och personligen är jag starkt emot dödshjälp vad gäller människor också. Just eftersom djur inte kan säga att det vill dö är det inte heller rätt att ta det beslutet åt det. Som sagt så finns det uppenbara tecken hos ert djur som "vill" dö som jag inte finner hos min katt för tillfället. Upptäcker jag detta (att det börjar gå mot det sämre) så väljer jag förstås avlivning (hemma förstås, så hon slipper stressen hos en djurklinik) även om det på sätt och vis står mot mina principer samt inte vill att hon ska få en plågsam död. Men sanningen är ju att hon efter införandet av njurfoder och tillräckliga måltider har blivit piggare, och det med det lett till andra positiva konsekvenser som att hon börjat tvätta sig själv och är mer alert. En del pratar om livskvalitet och då vill jag åter ta upp det här med att det finns djur som kan leva med de flesta åkommor och ändå få ett fortsättningsvis bra liv.

Vill också påpeka att jag inte "misstolkade" någon depression. Det finns extremt många djur som genomlider stress efter besök hos veterinär och det är precis vad hon gjorde. Som jag nämt tidigare så slutade hon dra sig undan för över en vecka sedan. Pågick i ungefär 4 dagar efter veterinärbesöket och har inte återkommit. Det är också därför jag skulle välja att avlivningen sker i hemmet och inte hos veterinären.

En katt som inte kan hoppa upp i soffan, tvätta sig eller leka tycker jag inte lever ett värdigt liv. En gammal dam blir inte yngre och hennes krämpor kommer inte minska. Lika lite som jag skulle trycka in mat i min mamma för att hålla henne vid liv kommer jag göra det med mina katter när de när den åldern.

Jag tycker veterinären behandlar katten väldigt dåligt!!!

Ni borde få ordentligt utredning med ultraljud, och även kolla upp blodproverna igen för att om njurvärderna försämrats och göra en ortoped koll för att kolla hur det är med kroppen! För har värderna blivit sämre kan det vara orsak till att katten rör sig konstigt, och kan även vara så att katten har fler problem.

Avlivning på en äldre katt men flera problem är inte fel, men vill ni gå vidare bör ni KRÄVA en ordentligt utredning alt gå till en annan mer seriös veterinär. Dock finns det risk att det inte går att bota katten trots utredning. Så det är erat val som ser katten vad som är rätt och vad katten orkar :)

Läst lite inlägg i tråden och det låter som TS inte vill ta bort katten?

Om ni vill fortsätta försöka med katten MÅSTE katten få träffa veterinär inom dem närmaste dagarna, där SKA dem ta blodprovet, göra ultraljud och göra ortoped koll (en vanlig veterinär kan göra en enklare ortoped koll), ni stannar på djursjukhuset tills alla provsvaren kommit och antingen skrivs katten in för behandling och vidare utredning alt åker ni därifrån med medicin och foder som hjälper katten. Ni åker INTE därifrån och väntar på provsvar! eller utan något! katten SKA få hjälp så den inte behöver må dåligt! Smärtstillande och ev medicin emot njurarna är ett måste.

En annan veterinär klinik kan kräva journal kopia från er gamla veterinär, ni måste inte själva ha med den. Så ni kan ringa en annan klinik och boka tid och säga att dem ska begära journal kopia från er förra klinik så dem ser hur undersökningen såg ut då och hur blodvärdena var då.

Att katten ätit av fodret väger väl ändå inte upp de faktum att bakbenen är stela, bakdelen hänger, tassarna böjs? Att hon tvättat sig lite efter flera dagars uppehåll tyder väl inte heller på en tillfredsställd, välmående katt? Jag tycker de "uppenbara" tecknen på avlivning finns där. Det du låter din katt leva med är inget jag själv skulle låta mina katter genomlidna, just eftersom att jag älskar dem högt och värdesätter deras livskvalitet. Djur kan visst leva fullgoda liv med amputerade lemmar, hörselnedsättningar eller andra handikapp. Det du beskriver är inte handikapp som ditt djur bör lära sig leva med, det är tecken på ohälsa och sjukdom. Jag hoppas du inte tar illa åt dig av mina åsikter. Jag jobbar som sjuksköterska och ser lidande varje dag i mitt yrke, vilket gör att jag än mer uppskattar de möjligheter vi djurägare har att erbjuda våra älskade husdjur. Våra djur behöver inte hållas levande till varje pris.

Jag håller med #27. Åk in med katten till veterinär och få en ordentlig utredning och efter det ta beslut om avlivning eller ej. Det är bättre än att skriva och försöka få råd i ett forum.

Jag är ny på det här forumet och jag tycker att tonen här är rätt hård. Det är uppenbart att katten är svårt sjuk och de flesta verkat tycka att avlivning är det enda alternativet. Det kanske är så men att uppmana någon till att avliva sin katt så här på ett forum tycker jag är tveksamt.

Men jag förstår inte varför man skriver en sån här tråd över huvudtaget om man inte är beredd att höra vad folk har för åsikter

Det handlar inte om att ta bort en frisk katt för att sedan skaffa en ny, det handlar om en katt som inte mår bra, stela bakben,  hängande bakde, inårvända tassar osv tyder inte på en frisk katt, nu handlar det mer om att hålla en sjuk katt vid liv till varje pris, men vad säger djurskyddslagen?

Tycker allt tyder på en väldigt sjuk katt, ett djur oavsett vilket försöker att inte visa smärta i första taget även om den har ont, o när det gått så långt att den verkligen visar smärta ja då är det riktigt illa

Antingen tar man katten till en veterinär igen eller så låter man den somna in, inte experimentera själv

#29  Jag vet inte vad du har för erfarenhet av djurfora eller eller djur, jag har massvis o ärligt de extremt få tillfällena då någon skribent har fått så många ifrågasättanden vad gäller kattens (i detta fall) mående o råd o uppmaning att göra det enda rätta, dvs avliva sitt djur är extremt sällsynta, jag kan bara minnas ett par stycken de senaste 15 åren.

Jag vet att flera andra som reagerat som jag i tråden är erfarna djurägare som sätter djurens väl i första hand. Vill man bli gulligullad  o smekas medhårs så är fora inte det rätta stället.

#32 dock är det ju lite hårt att säga "avliva katten" utan att veta vad det är för fel på katten?

katten är uppenbarligen riktigt sjuk, men om man undersöker den ordentligt så kan man bota massor med sjukdomar och göra väldigt sjuka djur friska och få dem att må bra igen. Dock håller jag med många att detta borde redan varit gjort för längesen innan katten blev så sjuk som den är nu…
Men det som är gjort är gjort, man får focusera på nuet, och då antingen avliva eller åka in till veterinären så katten får vård och ordentligt utredning.

Såg nu att TS skrev att ögonen rörde sig från sida till sida, det låter som nystagmus och har katten det måste ni inte till veterinär nu under helgen!

#32 Jag tycker bara att man kan vara lite ödmjuk och ha en trevlig ton, vilket jag inte tycker flera inlägg här har. Jag är inte veterinär eller har jättemycket erfarenhet av djur men jag är uppväxt med katter och har nu som vuxen fler katter. Min ena katt var väldigt sjuk i flera sjukdomar samtidigt, dock med andra symptom än denna katt har. Jag åkte in direkt och hon låg inne 5 dagar på sjukhus, sedan sondmatade jag henne i en vecka och var osäker på om hon skulle överleva, nu är hon helt frisk.

Skulle en veterinär ge samma råd om TS ringde dit och beskrev symtomen att avlivning är det första alternativet bara utifrån en muntlig beskrivning, tror inte det. Jag tycker att det första alternativet är att åka in med katten så fort som möjligt till en veterinär man känner förtroende för, för ett utlåtande innan man tar beslut om avlivning. Jag skulle ha gjort så iallafall.

Som sagt: Vi har varit hos veterinär där blodprov togs och ultraljud gjordes. Det var innan detta katten hade problem med ögonen. Dessvärre vill inte denne veterinären lämna ut resultatet av värdena vilket vi tycker är mycket underligt och har fått medhåll i av veterinärer på andra djurkliniker. Vi experimenterar absolut INTE. Allt foder vi fått, tips om matsprutan och paraffinolja har vi fått från veterinärer efter att ha talat om kattens problem. Vissa verkar helt bestämt vilja få det till att jag är någon sjuk jävel som vill experimentera med min katts hälsa. Jävligt schysst med tanke på vad jag går igenom. Och veterinärkontakt har vi haft mer eller mindre varje dag. Endast EN veterinär har sagt att avlivning är enda lösningen och detta är just den veterinär som också fifflat med provsvaren. På måndag har vi tid för ytterligare blodprov hos västra djursjukhuset (något som jag vet kommer stressa min katt som satan, men eftersom de förra vägrar ge oss provsvar och ordentliga svar så har vi bestämt oss för att det är bäst.) Men snälla kom inte och säg att det handlar om någon sorts egoistiskt experiment när samtliga råd kommer från veterinärER. Anledningen till att jag skrev här vad för att jag ville få råd från folk som stått i samma dilemma (vilka det verkar väldigt ont om här eftersom de flesta valt avlivning i första hand.) Samt att jag ville veta om någon haft en katt med liknande symtom. Även om jag bad om tips antog jag absolut inte att folk skulle skriva ner det som enda alternativ på ett anklagade sätt; något som bara resulterar i att jag bör ledsen. Kanske skrev här mest för att få support dock, något som en minoritet gett.

# Vad bra att du ska åka in till veterinär på måndag, jag hoppas du får svar där vad din katt lider av. Och jag önskar dig stort lycka till!

#36 som jag sagt, veterinären måste inte lämna ut journalen till djurägaren, men dem MÅSTE lämna ut journalen om en annan veterinär ber om den, så se till att veterinären ni ska till på måndag begär journal kopia innan erat besök så dem hinner läsa igenom det!

Om ni inte ser till att dem gör det får ni skylla er själva att dem inte har era tidigare provsvar…

Du verkar vara den enda som inte ser att det kanske är dags för ett farväl, ni har varit hos många veterinärer det blir inte bättre så varför fortsätta? Någon gång så kommer ni komma till en punkt att det inte funkar längre och den är redan nådd, nu kan man säga att hon lider i onödan. Det må låta elakt men jag tänker inte stryka någon medhårs här, vi som föreslår detta är inte känslokalla då vi har egna fyrbenta som vi älskar men till skillnad från dig TS så ser vi bara lidande nu tyvärr

Vi här på forumet kan inte se katten, hur den är osv utan målar helt enkelt upp en bild som kanske inte stämmer överens om hur det är. TS har kontakt med veterinärer och ska dit igen med katten. 

Om katten då blir ordentligt undersökt så tror jag att TS kommer ta det beslut som krävs. Antingen där veterinärerna hittar vad som är fel och kan bedöma om det går att behandla och om det är det bästa för katten, eller där det inte går att komma fram till något som går att behandla och då tror jag TS kommer ta det beslutet för sin katt att det är dags. 

Men hur som helst, eftersom katten uppvisar de symptom hon gör så kan det hinna bli värre till måndag, katten kan hinna må väldigt dåligt så allra bäst är ju om ni åker in redan nu. 
Med alla dom symptomen känns det inte som att det bara är njurarna som är problemet.

Till TS, jag är övertygad om att både du och alla som skrivit här vill kattens bästa. Du har helt rätt i att ett djur inte utan eftertanke och utan att ha undersökt om medicinering kan hjälpa katten att bli frisk. Din katt ju inte så gammal men sjukdom kan slå till när som helst under livet både för djur och människor. En katt som till synes kan vara mycket fräsch kan ha en tumörsjukdom som ännu inte påverkar katten mer än lokalt och tumören behöver i det läget inte orsaka smärta men det kan vara svårt för katten att äta, att röra sig eller så sitter tumören i något inre organ som gör att katten inte vill ha mat.

Ett foder som säljs hos veterinär har knappast någon som helst medicinsk effekt men tyvärr är märkning av foder en snårskog som det näst intill ogörligt att ta sig igenom. Fråga veterinärern om fodret är klassat som läkemedel och i så fall om veterinären har tillstånd att sälja det.

Hur många människor är det inte som önskar att medicinsk behandling måtte avslutas så att smärtan tog slut. Jag brukar tänka att djur har förmånen att slippa kämpa sig igenom en smärtsam tid i slutet av livet utan de kan i stället få somna in utan denna kamp.

Jag vet hur svårt det är att fatta det oundvikliga beslutet och det är lika svårt varje gång man står inför det.

Var rädd om både dig och katten.

Nu är det såhär att djur inte lever lika länge som människor. Djur behöver inte visa att dom är sjuka heller innan det är för sent. Marsvin tex.. Tycker du ska sluta vara så självisk och låta din katt somna in. Den mår uppenbarligen inte bra! Varför ska man förlänga livet på en så sjuk katt bara för att DU vill att den ska leva?

Tråden låses på TS begäran.