Värsta ursäkten
Alla har sina ursäkter för att det ska vara okej att släppa ut katten/katterna vind för våg vare sig de är kastrerade eller ej.
Vilken är den värsta ursäkten som du hört?
''Därför är det taskigt att ta ifrån dem deras könsdrift och deras naturliga beteende. Det är deras rättighet att få röra sig fritt.''
(Diskussion med en tjej som släppte ut sina okastrerade katter mitt i en större förort)..
Jag hämtade 9 kattungar som skulle skjutas i ett stall. De yngsta var bara ca 4 v gamla och mamman var redan dräktig igen. Sa till *fula ord* gubben som ägde stallet att kastrera henne omgående. Hans svar var: "Men det är ju bara en bondkatt"
Då svarade jag (så diplomatiskt jag kunde, då jag jobbar för ett katthem och behöver hålla tonen) "Ja, men de har faktiskt samma anatomi som raskatter, så det går allt att kastrera dem med!"
#2 Klockren 😃
#2 Haha, håller med #3 - klockrent!
Jag har hört:
1. Så har man alltid gjort och ska alltid göra, deras rättighet
2. De har större aktiveringsbehov än raskatter
3. Det är djurplågeri att "stänga in de"
#4 Det här med ''deras rättighet'' hör man ju jämt och ständigt. Jag brukar svara med om det är deras rättighet att bli påkörd av en bil också. 🤐

Är detta en anti-tråd mot allt annat än kontrollerad utevistelse?
Mvh Ellenfyrkant
#6 Det är nog mer en "försöka förstå sig på människor som släpper ut okastrerade katter" tråd.
Nej ingen anti tråd mer att försöka förstå dessa knepiga argument :)

I #0 står kastrerad eller ej. Jag vet många helt fantastiska kattägare som tillåter katten att gå ut på egen fot. Och bor man rätt ser inte jag något fel i det. Även om jag själv är för rädd om min egen katt, och dessutom bor fel.
Mvh Ellenfyrkant
Jag tycker det är fel att släppa ut okastrerade katter oavsett hur man bor och vill man promt ha katten ute så kastrerar man först. Bor man på landet OK men lösa katter mitt i stan eller vid vältrafikerade vägar? Nej tack… Även den mest smarta katten kan göra ett misstag och bli överkörd
JAg släpper ut en av mina katter och han är för tillfället okastrerad- just för att jag väntar på att få kastrera honom asap- men fram tills dess så måste jag få ro att sova, vilket han inte ger mig. JAg hoppas helt enkelt att andra som släpper ut sina honor har kastrerat dem. Jag är superegoistisk! Men snart är han kastrt och idmärkt. Han kom in i mitt liv som en liten bonusm flyttade helt enkelt in här, så jag litar på att han klarar sig "där ute" utan problem. Jag tycker d tär grymt att hålla en utekatt inne, men min andra katt är uppvuxen inne och vet ingenting annat och bryr sig inte. Men den här utekatten, jag har försökt att vara konsekvent och inte bry mig, inte släppa ut- han stod och skrålade och vrålade hela natten så jag trodde grannarna skulle ringa jouren på mig. 🤔Så då fick han helt enkelt gå ut. Men jag ser inte att katter är mer vilda och "fria" än våra andra husdjur egentligen, de har bara egenskaper osm gör att de förmodligne klarar sig bättre än en hamster/marsvin eller kanin, men inte heller är farliga nog att göra skador på människor som t.ex en hund kan göra. Jag vet även att katter gör stor skada på småfågelbeståndet, även om det är glädjande att de tar möss så är de ett gissel för allt smådjursliv. Så jag släpper ut min okastrerade hankatt med dåligt samvete, av fler än ett skäl.
Kolla gärna förbi mina bloggar.
dvärghamsterblogg: http://sleepyforestdwarf.blogspot.se
Akvarieblogg: http://sallskapsakvarium.blogspot.com

#10 Du upprepar nästan exakt vad jag skrev inlägget innan, så jag gissar att du förstår min poäng.
Mvh Ellenfyrkant
#11 Du skriver "JAg hoppas helt enkelt att andra som släpper ut sina honor har kastrerat dem" Hur tänker du angående hemlösa katter då? Ska dem själva gå till veterinären och be om en kastrering? Tycker det är oansvarigt att släppa ut okastrerade katter oavsett om andra kastrerat sina eller inte när det finns hemlösa katter i överflöd.
#13 Han sprang omkring där ute innan jag lät honom flytta in hos mig då han själv är en hemlös katt. Han är ingen kattunge direkt och därför känns det lite lättare att ta det beslutet att släppa ut honom för att själv få ro att sova. Om han avrit min katt fårn början så skulle han aldrig blivit utekatt till att börja med, och varit kastrerad för minst 3 år sedan. Om jag haft en annan möjlighet, som att kastrera honom om en timme, eller imorgon- men eftersom jag varit arbetslös en lång tid och min mobil valde att gå och stendö i början av denna månad så jag itne har råd att kastrera honom riktigt ännu- Kan inte stänga in honom i en annan del av huset som jag inte har i min lilla tvåa-så jag slipper höra hans ylande nätterna igenom, för då hade jag gjort så. Jag skrev att jag är egoistisk i handlingen :) Så jag är helt enkelt oansvarig, men jag räddar iallafall en existerande hemlös katt från hemlösheten 👍…sen kanske han hinner gör några nya, framtida hemlösa katter. Jag jobbar och kan inte ringa in och säga "Nej, tyvärr, inte fått sova på två dygn pga min katt…sorry" och bli arbetslös igen :)
därför skrev jag att jag hoppas de flesta som släpper ut sina honor har kastrerat dem. Jag hoppas även att där inte finns många hemlösa, okastrerade honor i området. Men visst jag kna skita i honom, släppa ut honom helt och hållet och sluta låta honom vara just mitt problem.
Kolla gärna förbi mina bloggar.
dvärghamsterblogg: http://sleepyforestdwarf.blogspot.se
Akvarieblogg: http://sallskapsakvarium.blogspot.com
Vet inte om det ens faller in i denna tråd riktigt men handlar ändå om katter och att vara ute.
Dummaste argumentet:
- Ett av barnen i familjen var allergisk och därmed fick de unga katterna (syskonpar, inte kastrerade) inte komma in, dvs. vara ute. Så i det här fallet handlade det inte om något att ens katterna ville vara ute jämt. Tillsammans med det drog de liknande argument som att "katterna klarar av det".
Aldrig varit så arg som när jag fick höra det från min släkting (familjen var granne med min släkting när detta inträffade).
#14 Måste säga att "sen kanske han hinner gör några nya, framtida hemlösa katter" inte var det mest intelligentaste jag hört någon säga. Inte undra på att det finns så många hemlösa om folk resonerar som du gör. Fint av dig att hjälpa honom, men vad hjälper det om du samtidigt bidrar till att flera sättas till världen genom ditt handlande? Är inte tanke att försöka minska beståndet av hemlösa katter?🤔
#14 hellre att katten får komma hem till dig och bli kastrerad så fort du får råd än att gå ut resten av livet :)
#16 ditt resonemang funkar inte, antingen tar sig Gur4m1 an katten och kastrerar den om några månader och den kan inte producera flera katter under resten av sitt liv, alt går katten kvar ute hemlös och förökar sig resten av sitt liv. Gur4m1 satte inte ut katten okastrerad, utan tog sig an en hemlös katt trots att hon inte hade råd just då (för att ha råd med katt ska man ha råd att kastrera) men hon planerar ju att kastrera nu när hon fått jobb. Tycker bara hon gör en fin sak och ska ha beröm
man ska väl inte klaga på folk som vill hjälpa hemlösa katter?
Ang tråden är jag av den "hemska" åsikten och erfarenheten att utekatter mår bättre, dem får sina naturliga behov tillfredsställda på ett helt annat sätt och får sån otrolig stimulans som vi inte kan ge dem.
Jag har alltid haft utekatt, både när vi bodde på landet och när vi bodde i villa kvarter, aldrig vart nåt problem, endast 1 skada på en svans efter ett slagsmål är det som vi behövt söka veterinär för. Ser bara positivt med utekatter :)
Dock kan man inte ha utekatter över allt, nu bor jag när en 80 väg och hade bestämt mig för att inte ha katt i lgh, det var inte shysst emot katten, sen kom det förbi en hemlös katt som skulle avlivas, jag tror katten hellre bor i lgh än avlivas så jag tog in katten och gav det en chans och vart positivt överraskad, nu har jag 3 innekatt i lgh, 2 hemlösa som är vana att gå ute (för man kan ju inte göra en van utekatt till en innekatt eller? ;) ) och alla katterna mår ju bra och trivs.
Och jag tänkte att innekatt gör sig väl inte illa på nåt då dem är "säkra"? skit snack, fraktur i frambenet och många besök till veterinären mer röntgen och gipsbyten innan benet blev helt bra XP
Men även om katter mår bra och trivs inomhus ser jag fortfarande att dem får ut mer av att få gå ut, OM man bor så att det är lämpligt :)
#17 ja jag resonerar också så. Jag VILL inte sätta nya kattungar till liv men det här är vad jag har att erbjuda honom nu. Om jag varit arbetslös och inte haft tider och sömn att passa skulle jag säkert kunan vänta ut honom tills han ger upp om nåra veckor (försökte en hel helg att få honom att förstå att inne är bäst, mysigt, vamrt och gosigt men det innebbar bara omkullvälta saker och skrikande/vrålande - vanlig Mjau? mjau! mrrh mrrh!" kan man ju ignorera).
Jag har ju kontaktat polisen angående min upphittade katt och nu när jag fått handlingar som överlåter katten till mig, rent lagligt så har jag all rätt att kastrera och även märka den- men det hade jag inte under tiden som jag väntade (2 månader), eftersom en katt med ägare räknas som just en ägodel. Jag anser mig ha råd att kastrera, bara inte just idag, men absolut nästa månad. Jag anser mig även veta och förstå vikten av att kastrera. Jag förklarar bara min situation '#16.
Min plan är ju att bygga upp en buffert då jag hoppas att han inte kommer råka allt för illa ut just nu, men förr eller senare kommer denna utekatt att kosta mig pengar, det utgår jag från- "bitbölder" och annat skoj! Så det är jag säker på, men hoppas att hans liv också blirlugnare som kastrat. Jag ärorolig varje gång jag släpper ut honom, men tanken på alla kattungar han gör med alla katthonor (som JAG inte ansvarar för eller har slppt ut!) överväger alltså inte mitt behov av sömn för att kunna fungera och jobba- som krävs för att ha råd med att t.ex kastrera en katt. Normalt skulle jag även kunna be familj om pengar men det går inte just nu. På det sättet är det bara en olycklig tidpunkt att han dök upp nu och inte först om ett år eller tre månader.
#18 man kan göra utekatter till innekatter men inte alltid. Eller det kräver väldigt stort tålamod och arbete :) En av mina gamla katter var utekatt, men blev innekatt hos mig utan problem, men sen utekatt igen efter några år då han fick bo på landet hos mina föräldrar. Min andra huskatt har varit innekatt sen han föddes och vet inget om utelivet som katt och han är väldigt tillfreds och lugn.
Känner stadskatter som blivit gamla och utekatter på landet som blivit rävmat så det är en stor risk för utekatter men för många är den risken värd för att ge katten den tillfredställelsen. Själv har jag mina katter inne så mycket jag kan, då jag mist några utekatter till både skogen och trafiken.
Kolla gärna förbi mina bloggar.
dvärghamsterblogg: http://sleepyforestdwarf.blogspot.se
Akvarieblogg: http://sallskapsakvarium.blogspot.com
11# kommentar var den värsta ursäkten jag hört och de mest utsökta men mest egoistiska och idiotiska jag hört
Hörde en rolig ursäkt idag påväg till skolan från en klasskamrat. "Han är en huskatt och dom har mer behov att röra på sig än vad en raskatt har, dom går inte att ha som innekatter" 30min senare fick jag även veta att katten är okastrerad!!!
#20 Tack! Själv har jag hört bra värre saker runt katter.
Kolla gärna förbi mina bloggar.
dvärghamsterblogg: http://sleepyforestdwarf.blogspot.se
Akvarieblogg: http://sallskapsakvarium.blogspot.com
#20 hur är det egoistiskt att ta sig an en hemlös katt bara för att man inte har råd att kastrera just nu?
#18 "Ang tråden är jag av den "hemska" åsikten och erfarenheten att utekatter mår bättre, dem får sina naturliga behov tillfredsställda på ett helt annat sätt och får sån otrolig stimulans som vi inte kan ge dem."
Då måste jag få fråga dig, anser du också att hundar ska springa helt fritt? De är ju, liksom katten, ett rovdjur som har en naturlig instinkt att bland annat jaga, de behöver ju också sin stimulans.
Oavsett ras så har hunden alltid en naturlig instinkt att jaga.
Jag har, liksom du, alltid haft utekatt då jag bodde på landet. Där kan jag tycka det är mer okej såvida katten är kastrerad, men jag finner det aldrig helt okej att släppa ut sin katt vind för våg och på allvar tro att den kommer tillbaka, att den klarar sig och att den "alltid har varit rädd för bilar".
Nu bor jag i lägenhet i ett, dessutom, väldigt lugnt område och skulle aldrig i livet släppa ut mina katter här, även om det är en bit till trafikerad väg så kan alltid någon annan skada min katt och dessutom är det heller inte uppskattat med lösa katter som förstör, dessutom har man som ägare ansvar för sitt djur och det innebär också kontroll. Och kontrollen tappar man totalt i den stund som katten går utanför dörren, den kan exempelvis förstöra för andra, springa in i andras hus, hamna i ett tragiskt möte med hund och det är inte bara en själv som kattägare som blir påverkad av det utan även hundägaren.
Landet är mer okej, villaområde/lägenhetsområde/stad finner jag ingen logik alls i att man ska släppa ut katten.
Jag ser till att aktivera katten på de vis som den kräver, likväl som hundägare aktiverar sina hundar. Fysisk och psykisk stimulans!
*borttaget*
#23 Jag tackar att du förstår hur jag tänker runt denna katt, men ja, jag är egoistisk som behöver sömn för att kunna jobba. Det finns säkert andra där ute som med framgång fått utekatter att lydigt och stilla bli innekatter, men just den här vill inte vara inne hela tiden och det är inte av omtanke för kattens önskan som han får gå ut, utan just för att jag inte står ut med att ha kvar honom inne när han inte vill vara det. Lite som med busande och skrikande barn och jag är en arbetande mamma med migrän. Men ja, tack för att du förstår situationen och kan se något positivt i den ^_^
Kolla gärna förbi mina bloggar.
dvärghamsterblogg: http://sleepyforestdwarf.blogspot.se
Akvarieblogg: http://sallskapsakvarium.blogspot.com
#24 det är skillnad på hund och katt, man för att svara på din fråga, ja hundar behöver också få sina naturliga behov tillfredställda och få stimulans. Hundar går man ut och går med flera ggr/dag, dem får träffa andra hundar, dem får vara i nya miljöer med nya lukter och utforska, dem får springa löst, leka och socialisera med andra hundar.
Vilka innekatter får göra det?
Och släppa ut katten vind för våg är det ju inget som sagt att man ska göra?
Jag har också innekatter nu pga att jag bor i lgh där det inte är lämpligt att ha dem som utekatter, vilket jag skrev…
Jag har haft utekatt och nu innekatter och ja dem mår bra oavsett vad, men jag anser att utekatterna har fått en stimulans vi inte kan ge dem när vi har dem som innekatter.
Det är min åsikt och erfarenhet.
#17 Vad för snällt har TS gjort för de kommande hemlösa katterna denna misse kommer att producerar då? Och vad ska TS göra när dessa kissar i sin tur står på hennes tröskel och behöver hjälp?
Tyvärr räcker inte ditt argument hela vägen i mina ögon, inte TS´s heller för den delen.🤐
Den värsta ursäkten jag hört är av en bonde som vi hyrde hus av. Han hade många katter i stallet och till sist flyttade en katthona sina 4 ungar till oss.. När vi fått klartecken att ta dom så fick jag först skäll för att vi hade för många katter i vårt hus (deras jäkla katter som dom inte tog hand om!) och när jag bad dom kastrera sina katter fick jag svaret att man inte gör det med utekatter och att kattungarna brukade försvinna av sig självt.. Just snygg förebild för sina barn.. :/
Sajtvärd på Iller.ifokus
#28 så det är bättre att katten går ute i 10 år till och producerar ca 3 kullar/år med 5 ungar i varje = 15*10= 150 ungar
alt att ta tar in katten, den går ute okastrerad i ½år, = 2,5 ungar/år under 6 månader = 2,5 * 1= 2,5 ungar
Och du ser ingen skillnad i detta? Det bästa vore kanske att avliva katten dag 1 så producerar den 0 ungar?
#29 fy f*n, snacka om att leva på "stenåldern" hoppas ungarna börjar lära sig när dem blir äldre och kan säga till gubben hur f*n man ska ta hand om sina katter -_-'
#30 Läs vad jag skriver, det bästa är att kastrera katten omgående eller att inte släppa ut den tills den är kastrerad. För mig finns inget mellanting när den reproducerar och fler katter får lida. Det är skillnad när katten inte blivit omhändertagen, då kan man inte göra så mycket. Men nu är det en person som förbarmat sig över den men samtidigt låter fler katter sättas till världen som kommer få det dåligt. Vad är det du inte förstår?🤔
Både okastrerade och okastrerade?
Min mamma har haft sin katt utomhus i 14 år nu och inget har hänt. De bor dock på ett område där det är lugnt. Är det fel att låta en katt gå utomhus där då?
Hon är dock inte kastrerad utan går på p-piller men hon har aldrig fått kattungar under alla dessa 14 år.
Annars brukar mammas katt öppna dörren själv då hon vill gå ut. Hon hoppar på dörrhandtaget och vips så är hon utomhus. Dock lite knepigare då hon ska in igen.
Då jag hade katt så bodde jag inne i stan och då släppte jag inte ut mina katter vind för våg fast de var kastrerade. Då såg jag till att ha dem i selen.
Jag har en till dålig ursäkt att hålla en okastrerad katt ute i tättbebyggt område! Och det är att katten inte har någon könsdrift! MEN till saken hör att den under våren ger sig iväg långa turer och sitter bland annat utanför vår granne och skriker efter deras katter. Katten är dessutom gravt handikappad, med neurologiska problem, ett varande/vätskande öga, krokig svans och problem med balansen. För mig har den visat tydlig könsdrift, men de som har den vägrar att kastrera plus att jag nästan blivit hotad pga att jag la upp en bild på Facebook och undrade om någon kände igen katten, frågade varför ögat var så dåligt och varför den inte var kastrerad… DET är något som stör mig till vansinne!!!
Sajtvärd på Iller.ifokus

Mina katter är kastrerade och nu bor de inne eftersom jag bor i lägenhet i ett tättbebyggt område. Men jag ser det som en självklarhet till att låta dem gå ut och in som de vill när vi förhoppningsvis någon gång i framtiden får den möjligheten.
De brukar få bo några veckor varje sommar hos mina föräldrar som bor i hus, för att de ska få komma ut och de älskar det verkligen. Inte får att de inte mår bra inne också, men de lyser verkligen upp när de kommer dig och springer till altandörren det första de gör :)
Jag ser ingen riktig ursäkt till att jag inte skulle låta dem gå ut. De är väldigt hemtama och håller sig på tomten.
Så min ursäkt är att jag inte har någon ursäkt för att inte släppa ut dem :)
#31 är du som uppenbart inte förstår hur saker kan förhålla sig. Jag vet inte hur din livssituation ser ut, men jag vet hur min ser ut. Det är så det ligger till :)
Kolla gärna förbi mina bloggar.
dvärghamsterblogg: http://sleepyforestdwarf.blogspot.se
Akvarieblogg: http://sallskapsakvarium.blogspot.com
#35 Om man själv inte ser baksidan av sitt handlande är det svårt att förstå hur illa katter verkligen far genom att födas ute utan ett hem att gå till.
Jag ser baksidan i stort sett dagligen och det är inte en vacker syn vill jag lova. Så oavsett livssituation eller inte skulle jag inte kunna med mig själv om jag bidrog till fler katters missöden oavsett om katten är min från början eller inte.
Så du har rätt, jag förstår inte hur ni kan resonera som ni gör! Och inte alla andra som gör det heller. Är det konstigt tycker du att värna om ett bättre liv för katter? Men så länge det finns människor som resonerar som du och #30 kommer det inte ske någon förändring inom snar framtid för hur katter har det.
#27 "det är skillnad på hund och katt, man för att svara på din fråga, ja hundar behöver också få sina naturliga behov tillfredställda och få stimulans. Hundar går man ut och går med flera ggr/dag, dem får träffa andra hundar, dem får vara i nya miljöer med nya lukter och utforska, dem får springa löst, leka och socialisera med andra hundar.
Vilka innekatter får göra det?"
Det är inte katten det hänger på att den får bli aktiverad, det ligger i ägarens ansvar. En promenad då och då är heller ingen aktivering för hundar, det är motion. Olika former av bland annat lek är fysisk aktivering.
Som sagt, hundägarna aktiverar sina hundar genom fysisk och psykiskt stimulans. Går alldeles utmärkt att aktivera sin katt med, att lära den gå i koppel är inte svårt. Återigen, det hänger på dig som ägare och inte katten.
Finner ingen godtagbar anledning i dina svar att släppa katten, det är du som ägare som har ansvaret att se till att ditt djur får den dagliga stimulans den behöver utan att utsätta den för risker.
_
"Och att släppa ut katten vind för våg är det ju inget som sagt att man ska göra?
_Jag har också innekatter nu pga att jag bor i lgh där det inte är lämpligt att ha de som utekatter, vilket jag skrev…"
Nej, men i och med att man låter katten gå utanför dörren så har man i princip släppt den vind för våg också.
Att släppa ut katten "för att den kräver det" visar snarare på okunskap och/eller bekvämlighet samt "latmansfasoner" än ansvarstagande.
OBS! Detta är inte riktat mot dig personligen så ta det inte så, jag menar rent allmänt.
Skaffar man katt så ska man vara insatt i vad den kräver, inte bara att den ska ha toalett, Kattsand, leksaker, vatten och mat utan även vad för aktivering den kräver.
"Jag har haft utekatter och nu innekatter och ja dem mår bra oavsett vad, men jag anser att utekatterna har fått en stimulans vi inte kan ge dem när vi har dem som innekatter. Det är min åsikt och erfarenhet."
Ingen har sagt att katten mår dåligt av att vara ute, men det är inte att ta ansvar för sitt djur när man släpper ut den på det viset.
Många anser också att katten mår sämre av att vara instängd. Och det är också ett dumt argument att katten absolut mår sämre inomhus då det är helt och hållet upp till ägaren att se till att faktiskt tillgodose kattens behov utan att det medför mängder med risker som detta med att släppa ut faktiskt medför.
Jag, liksom du, hade utekatt tidigare men har nu innekatt. Men jag ser ingen skillnad på hur min utekatt mådde och hur mina, nu, innekatter mår. Jag går ut med sele och koppel, ser till att de blir aktiverade både fysiskt och psykiskt. Harmoniska, välmående och glada katter är vad jag har. Precis som min utekatt på landet också var.
#37 vi är helt enkelt av 2 helt olika åsikter :)
En promenad är aktiverande för nosen, hunden luktar på all, andra hundars kiss, spår efter en kanin, att använda nosen är väldigt stimulerande för en hund, även om det blir motion blir dem mycket stimulans av lukter och syn intryck av saker hunden ser :)
Få katter gillar att gå i koppel på samma sätt som en hund, dem går mest runt lite som dem vill, men dem utforskar inget större område.
Ja min katter har aldrig "krävt" av mig att få går ut utan det har vart ett val, och om jag aldrig släpper ut dem är det sällan dem verkar få nåt behov av det heller då dem inte vet vad som finns "på andra sidan"
Och jag vet mycket väl vad dem kräver för att må bra och mina innekatter får allt dem behöver. Men jag har ändå min åsikt.
Mina katter är väldigt harmoniska och lugna tycker jag, läser om alla som är nervösa när dem skaffar ny katt, rädda för bråk och himla oroliga, här hemma har det alltid gått så oroligt lätt med nya katter, 1 gång har 1 fräst åt en ny katt, men det är allt, vilket är skönt, dem är så lätta att ha och göra med :)
# 38 Det beror på vad man vill att katten ska få gå också. Jag har två katter som är vana att gå i koppel, nej de går inte som hundar men inte går de runt runt på samma ställe. Jag har även haft katter som jag fortfarande har som fått gå fritt där jag bor nu men numera har de en inhägnad rastgård och de har inte klagat.
#38 Visst är det så att de använder nosen och få stimulans därigenom, kan däremot inte tycka att det är nog stimulerande för hunden att bara få nosa runt lite, de behöver mer. Hm, mina katter kikar massvis omkring sig, luktar och tar in allt som sker även med stor nyfikenhet. På så vis stimuleras ju även de, mer eller mindre på samma vis som hunden. Så visst är det stimulerande för katten med =)
Tycker man kan bygga en stor rastgård och göra den så naturlig som möjligt istället, då utsätter man inte katten för risker, man riskerar inte att stöta sig med någon annan för att katten förstört och den får ändå klättra i träd, känna nya dofter varje dag och den får vara utomhus.
Om man har möjlighet det vill säga, är lite svårt att bygga rastgård på tredje våningen!
Eftersom du skriver vare sig de är kastrerade eller inte så antar jag att min "ursäkt" att jag slpper ut min katt borde få vara med? Vill inte starta gräl utan tycker mest det är intressant att läsa om olika resornemang och åsikter. Min katt är född innekatt så han hade inga behov att gå ut när han kom till oss. Jag gick ut med honom i sele fram till att han kastrerades och efterfest fick han gå ut och in lite som han ville. Nu till varför jag låter honom göra det: • Jag bor på landet så det känns förhållandevis tryggt att låta honom hå ut • Jag vill ha sällskap på mina promenader i skogen och att ha en katt i sele är inte det lättaste när det är snårigt • det är mysigt på sommaren när man kan ha dörren öppen och både katt och människa kan komma och gå som vi vill. • han älskar att klättra och får inte det behovet tillfredsställt inne (det hade han inte märkt om han inte fått gå ut) Så mina ursäkter är högst egoistiska. Jag känner att både jag och katten mår bäst av att göra dom vi gör och jag är medveten om att frigående katter kan råka illa ut men det kan våra andra husdjur också göra, vi med. Min sköldpadda får gå ute på sommaren om hon är under uppsikt. En gång föll jag illa och sköldpaddan rymde. Hon hittades igen efter en månad och var rasande över att vara tillbaka i fångenskap. Min förra hund var en jakthund och fick en gång ena framtanden avslagen av en spark från en älg. Jag själv lekte mycket i skogen som liten och föll en gång ner i en ravin och bröt nyckelbenet. Min poäng är att både jag katten hunden och sköldpaddan älskar att vara ute och är villiga att ta den risken. Mamma hindrade inte mig från att vara ute i naturen bara för att det var farligt trots att hon hade ansvar för sitt barn och jag vill inte hindra min katt från att gå ut även om han är mitt ansvar. Jag tycker det är klokt att slltid överväga risker om man ska släppa ut sin katt och vill man inte släppa ut den så tycker jag att andra ska respektera det. Precis som att jag också tycker att man ska respektera valet att låta katten gå fritt MEN när det kommer till okastrerade katter i det fria så är det en helt annan sak (så även med frigående katter i samhällen pga att de bajsar bla på lekplatser. Då får man som Kattägare anpassa sig efter det området man bor i tycker jag.
För att dömma mig för den jag är så måste du känna mig väl. Vem är du att säga att jag inte har ett värde bara för att jag inte fick leva som de du anser värdefulla?
Ni som hsr utekatter ha dom ute så mycket ni vill MEN sålänge de är kastrerade! Att säga att andra bör ha sina honor kastrerade så de inte blir dräktiga är så trångsynt och dumt att säga. Med den inställningen så kommer INGEN att kastrera sina katter för det är ANDRAS ansvar
#42 ingen har påstått det. Det var en önskan jag hade, inte egentligen en ursäkt för att slippa kastrera min egen katt. Att inte ha förståelse för olika situationer och enbart känna empati och sympati med djur men vara helt oförmögen att förstå människors situation är också otroligt inskränkt och trångsynt.
Kolla gärna förbi mina bloggar.
dvärghamsterblogg: http://sleepyforestdwarf.blogspot.se
Akvarieblogg: http://sallskapsakvarium.blogspot.com
#42 Sant men just det exempel som fins i denna tråd borde klassas som ett undantag från regeln pga följande argument. 1 katten var utan ägare 2 katten tillhörde inte nuvarande ägaren förrän polisen nyligen skrev över den till den personen 3 personen i exemplet hade med andra ord inte PLANNERAT att skaffa en ny katt men vill lösa det när denne får råd vilket lär bli nästa månad 4 att ta in en hemlös katt från gatan och leta ägare borde ses so bättre än att ignorera den (så den får fler avkommor) eller avliva den (så den inte kan få fler avkommor) Det är ju inte så att ägaren inte tänker kastrera katten. Och som sagt katten var aldrig ägarens från start.
För att dömma mig för den jag är så måste du känna mig väl. Vem är du att säga att jag inte har ett värde bara för att jag inte fick leva som de du anser värdefulla?
"Katter behöver komma ut, det ligger i deras natur"
"Det är elakt att ha katten instängd, det är mot deras instinkter och naturliga liv"
"Men han/hon var jobbig"
"Katter behöver vara ute fritt, det fattar väl alla"
Om okastrerade katter har jag hört världens fulaste argument om att det är sååå "fruktansvärt elakt att kastrera sin katt eftersom det tar bort deras sexuella drifter" och är "allmänt elakt", man älskar minsann sin katt ändå och "vadå bidrar till hemlösa katter?" och "vi skulle ju aldrig göra så mot människor, eller hur?"
😴
#46 angående det där argumentet om att det skulle vara "elakt" att ta bort kattens könsdrift så har jag tänkt på en sak…. Om nu kattens sexuella behov är så viktiga, varför steriliserar människor med det resonemanget sina katter i så fall? Vet att sterilisering inte är så vanlig idag men då behåller ju katterna sin könsdrift även om de inte bidrar till att sätta fler katter till världen. Det vore väldigt intressant att höra vad en Kattägare med det argumentet har att säga om detta förslag men om det fins några på detta forum så tvivlar jag på att de vågar uttala sig eftersom resonemang och åsikter som inte följer normen lätt leder till personangrepp. Vad säger ni som hört sånna resonemang? Kan ni nästa gång ni hör dem föreslå sterilisering som lösning? Skulle som sagt gärna höra svaret på ett sånt förslag ^_^ PS Själv skulle jag aldrig sterilisera pga att jag helst undviker det beteende som många okastrerade hankatter har med slagsmål, friarståt och revirpissning. Sen vet jag ju att okastrerade honor inte mår bra av att löpa om och om igen utan att få kattungar och då är ju kastreringen ett alternativ för katthonans välmående.
För att dömma mig för den jag är så måste du känna mig väl. Vem är du att säga att jag inte har ett värde bara för att jag inte fick leva som de du anser värdefulla?
#Gur4m1 fungerar det inte att bara sova med öronproppar under den perioden då pengar saknas? Det gör vi under skrikiga löp och det fungerar bra för oss :)
Görs sterilisering på hankatter?
Den som sa det där resonemanget till mig hade en okastrerad hankatt ute och jag försökte med allt jag kunde, men allt var minsann elakt och han älskade sin katt mer än mig som hade varit elak och kastrerat min katt… liksom what? -.-
#48 Nu kommer en wall of pure Whine, men de tär så min situation ser ut; jag lider redan av sömnbesvär, jobbar "delade turer" dvs 2 dar i veckan stiger jag upp 5 men kommer hem först runt 21:30 och ska upp 5 redan nästa morgon (två skilda arbetsplatser), har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (ingen ursäkt rent så men det gör det hela mer känsligt för min del, tror jag iallafall). Jag utreds för sömnbesvären men hade faktiskt liknande problem när min katthona löpte och jag arbetade för 5-6 år sedan- skillnaden då från nu är att jag känner mig själv bättre. Den gången slutade det med att jag brötihop i självmodrstankar, fick börja gå hos psykolog, blev fysiskt sjuk och "jobbet" sket jag i helt- just pga dålig/helt utebliven sömn. Och under denna period använde jag just hörselproppar. Vad jag behöver är ett vadderat rum eller en kattgård att kasta in katten i när han sätter igång.
Låter som värsta påhittade ursäkten, men jag får skav/ont i hörselgångarna av pluggar och öronproppar, speciellt när man ska sova med dem då det handlar om timmar. Sen skapar det oro, för jag är rädd att inte höra klockan, inte höra brandlarmet, inte höra om någon bryter sig in (Normal, vanlig mänsklig oro helt enkelt, de tär iallafall de tankarna och obehaget som går igenom mig under natten flera gånger och försämrar den redan dåliga sömnen). Jag är medveten om att katter far illa pga folk som mig, som släpper ut okastrerade katter, det här beslutet att låta honom, precis som innan han blev min, få fortsätta gå ute i samma område okastrerad tills jag kan kastrera honom är från min sida igenomtänkt utifrån mitt och hans perspektiv, inte perspektivet att jag ska ha alla ihjälplågade kattungars liv på mitt samvete också :) Utan mer att jag tar in honom från gatan, på mina vilkor- och om en månad är han kastrerad, eller ja 3-4 veckor.
Jag har även försökt stänga ute från sovrummet, där jag ligger och sover men jag har, helt ärligt, aldrig haft en katt med mer irriterande jamande än den här kattgubben och han klöser och jamar på dörren och restena v lägenheten fungerar som baslåda och jag är allvarligt orolig för att grannar ska börja anmäla mig till min hyresvärd för det här pågår hela natten men eskalerar runt 3-4 tiden. Det blir för mig, en ohållbar situation, som jag löser såhär- men inte med lättsamhet, inte utan att ha tänkt igenom möjliga alternativ redan. Kastreringen ska ske vid nästa löning, den hade skett denna vecka eller veckan innan om inte min mobiltelefon gått sönder. Jag har ingen stor buffert då jag varit arbetslös länge, och nu gick pengar till telefon- för det är WAY viktigare för mitt leverne än en kastrerad katt- men kastrerad katt ligger som klar tvåa på listan över "what to do, asap".
Om någon här är sådan, så vore väl det absolut bästa att donera pengar till min katts kastrering? :P Nehe…
Men då får det helt enkelt vänta och han får gå ut, tills dess. Jag försöker hålla honom inne så mycket som möjligt, jag har innekatt av en anledning- jag är rädd om min katt och jag är hela tiden orolig när han är utomhus. Kanske jag tar fighten under någon semester, men just nu måste jag kunna jobba och för det behöver jag sova, annars rasar hela mitt liv.
Kolla gärna förbi mina bloggar.
dvärghamsterblogg: http://sleepyforestdwarf.blogspot.se
Akvarieblogg: http://sallskapsakvarium.blogspot.com
#50 Man kan dock få telefoner för en väldigt billig peng typ 200kronor - om man bara behöver den till att ringa och smsa.
Sen om man inte har råd till att ta hand om en katt tycker jag att man inte borde ens skaffa en katt. Vad händer om katten blir sjuk? Det kan kosta flera 1000 kronor. Men det här är nog bara min egna personliga åsikt om ämnet. Då jag hade katt såg jag alltid till att ha ett sparkonto. Jag skulle aldrig skaffat katt om jag inte hade ett litet sparkonto som är till för eventuella veterinärkostnader. Det här för att jag vet att katter kostar och jag vill vara förberedd - även de perioder då jag är arbetslös eller studerar.
Menar inte att vara så fördömande nu men det skulle vara bra om flera människor tänkte mer långsiktigt och om de faktiskt kommer att ha råd med en katt - innan de skaffar katten.
#50 Bara att ge upp. Du talar för döva öron #51 En liten fråga: Vad i katten bara dök upp är det du inte förstod? Jag tycker att det är solklart att katten inte "skaffades" man kan inte planer och skaffa en buffert för en katt man inte äger. Den har just blivit överlåten på ägaren från polisen. Innan dess tillhörde den ingen medans ursprunglig ägare söktes. Om du helt plötsligt hade en hungrig skrikande katt på trappan hade du bara utan vidare stuckit och kastrerat katten och skitit i att den kanske redan hade ett hem? Hade det varit jag som stött på katten skulle jag troligtvis inte ens våga ta in den av rädsla för att den skulle revirmarkering eller nått. Då hade den fått gå ute till ett djurhem eller liknande tog hand om den eller den vandrat vidare. Kan inte fatta hur man öht kan förvrida en god gärning så som du gör. Tänkte egentligen vara neutral i frågan rent anmält men när det blir personpåhopp och förvrängning av fakta så har jag väldigt svårt att hålla käft. Jag anser nämligen inte att man "skaffar" en upphittad katt utan att katten snarare dyker upp vid ett mer eller mindre lägligt tillfälle i ens liv.
För att dömma mig för den jag är så måste du känna mig väl. Vem är du att säga att jag inte har ett värde bara för att jag inte fick leva som de du anser värdefulla?
#41 "Mamma hindrade inte mig från att vara ute i naturen bara för att det var farligt trots att hon hade ansvar för sitt barn och jag vill inte hindra min katt från att gå ut även om han är mitt ansvar. "
Känns inte som ett okej argument, visserligen är det farligt för barn att gå ut i naturen och då inte bara för att det finns vilddjur utan det kan hända mycket annat med. Men skillnaden mellan barn och en katt är bland annat att barnet vet var hemmet är, den vet att man ska gå hemåt efter en viss tid, den vet att man ska se upp för bilar m.m.
Med en katt finns det ingen garanti att den vet vart dennes hem är, det är något vi antar när vi släpper ut den. Den vet heller inte att den måste hem, att bilar är farliga och den kan heller inte ringa hem eller stanna en bil om den tappar bort sig.
Har väldigt svårt att tänka mig att en förälder skulle släppa ut sitt barn rätt upp och ner utan att barnet vet vad hem är, hur man tar sig hem och att man gör si och så om man tappar bort sig av någon anledning.
Det är inte bara risker om skador det handlar om, det är även andra risker. Vi antar att katten kommer tillbaka, likväl att vi antar att den vet vad hem är och att den känner att detta är sitt hem och vi antar att den klarar sig helt utan någon form av hjälp. En katt går på instinkt, säger instinkten att det där inte är hem - då går den inte "hem".
Lär man katten var tomtgränsen är, ja visst, men liksom med alla andra djur så finns ingen garanti att katten faktiskt stannar inom gränsen. Vad som helst kan bidra till att den träder över gränsen.
Diskussionen om släppa ut katt eller inte kan man bolla fram och tillbaka med.
Jag vet inte hur många som försökt trycka på mig med att jag ska börja släppa ut min katt men icke, man kan trycka så mycket man vill för det kommer inte ske.
Släppa ut en förre detta hemlösing som trivs bäst inomhus och är livrädd för bilar, främlingar, cyklar, traktorer mm utomhus är inget bra val. Det är bäddat för olyckor speciellt om man som vi bor hyfsat centralt.
Jag utgår ifrån att alla känner sina katter bäst liksom jag känner min katt bäst och därmed vet vad som funkar bäst för honom. Däremot kan jag tycka att katter som springer ute skall göra det när de är kastrerade och om ägaren bor under sådana förhållanden att katten inte kan orsaka skada på någon annans egendom.
#52 Jag hade totalt missat den delen. Jag såg inte det alls i inlägg 50 och jag har inte läst igenom alla inlägg, så mitt misstag.
Personpåhopp? Det förstår jag dock inte. Vart har jag skrivit något som kan tolkas som personpåhopp? Sådant är ju inte tillåtet och då får ju admin radera mitt inlägg om det är så det uppfattas? Kan du vara snäll och säga vad du upplevde som personpåhopp?
#55 Inte bara du. Förstår om du inte läst det. Det jag menade om personpåhopp är att personer i tråden vid flertalet tillfällen har vinklat sina resonemang på ett sätt som jag upplevt som ett direkt påhopp mot inlägg %11 pga att det förekommit så frekvent så trodde jag att du också gjorde det. Ber om ursäkt om jag misstog mig
För att dömma mig för den jag är så måste du känna mig väl. Vem är du att säga att jag inte har ett värde bara för att jag inte fick leva som de du anser värdefulla?
351 absolut kan ajg hitt telefoner för 200 kronor men nu hittade jag en smartphone för 500 kronor. Har man små medel känns det bättre att ge 500 för en smartphone direkt än att ge 200 kronor nu, sen 500 kronor senare för en ny telefon. för den gamla lär inte gå att laga och sen ajg skaffat en smartphone har den blivit oumbärlig för mig för att hålla reda på saker och ting. Som en minidator. Att ha smartphone har min arbetskurator mer eller mindre uppmuntrat mig till att skaffa just pga min ADHD och problem att "sort things out".
Jag har min katt, den jag ägt innan försäkrad, så jag räknar med att få hjälp om kostnader för honom om ha blir sjuk, ändå håller sig runt en summa och inte skenar iväg. När jag hittade den här hankatten tog jag honom till veterinären, både för en koll och för att kolla chip (hitta ev ägare) och har även avmaskat honom, men det är ju pengar jag lagt ut och inte får tillbaka från någon annan. Som Paddan88 påpekar, är ju katten inte planerad. Jag kan äga honom, han har mat, blir omhändetagen, _kommer_ bli kastrerad, chipmärkt och även försäkrad.
Han kommer säkerligen även behöva veterinärvård förr eller senare pga utelivet. Men jag hoppas ju på att kunna hinna bygga en buffert innan olyckan är framme.
Kolla gärna förbi mina bloggar.
dvärghamsterblogg: http://sleepyforestdwarf.blogspot.se
Akvarieblogg: http://sallskapsakvarium.blogspot.com
Några tankeställare: Vilka andra av våra domesticerade djur låter vi gå helt fria i naturen och leva likt vilda djur? Vilka andra tamdjur är ens tillåtna enligt lag att släppa ut fritt? Hur kommer det sig att hundar, hästar, kor, grisar, får, getter, hönor m.fl. inte anses "behöva" samma "frihet" som katter? Vill man dra det riktigt långt, kan man fråga sig hur vi kan vara så "grymma" att vi inte låter våra egna barn röra sig som de själva önskar och "stänga in dem" i inhägnader hela dagarna som vi kallar dagisgårdar? Svaret på den sista frågan är nämligen precis samma som på föregående fråga.
hälsningar Carl
Vill man dra det riktigt långt, kan man fråga sig hur vi kan vara så "grymma" att vi inte låter våra egna barn röra sig som de själva önskar och "stänga in dem" i inhägnader hela dagarna som vi kallar dagisgårdar? #58 ja det var verkligen att dra det riktigt långt. ^_^ Men förskolan är ju inte riktigt samma sak eftersom barnen lämnas på förskolan och personalen därför har ansvar för dem. Hemma är det ju föräldrarnas ansvar om de låter sina barn (säg 5-6 åringar) leka själva ute eller ej. Riktigt små barn har jag svårt att koppla till eftersom man då kam börja om man drar det långt som du säger koppla till kattungar. #53 Sant vi kan bara anta. Jag är helt med dig där men anser att det samma gäller barn. Kanske inte idag vad vet jag men jag hade varken mobil, klocka eller bodde i ett område där jag kunde fråga. Men åter till katterna. Och tänk nu på att detta är mina antaganden och inte annat: 1 vi antar att den vet vad hem är. Ja det beror ju på. Är katten gammal nog för att gå ute, börjar gå i sele i början är kastrerad, och blir skött på rätt sätt med mat, vatten aktivering ovs så antar jag att katten vet har den bor. Sen vet jag att katter kan få för sig att byta hem om de inte är nöjda men då är det ju något i hemmet som är fel. 2 Vi antar att katten klarar sig själv. Nej det antar jag inte. Jag vet att katten inte klarar sig helt utan mig och därför vill jag inte att han är ute utan att jag har uppsikt över honom. Tex har öpoet dörren så han kan gå in och ut som han vill eller gå promenader med honom och sedan släppa in honom igen. Jag är medveten om risker och faror men nej jag antar inte att han klarar sig själv. 3 Katter förstår inte att vägen är farlig. Sant sant och åter sant. Därför tycker jag det är så otroligt viktigt att tänka två, ja gärna tre gånger innan man beslutar sig för att släppa ut katten. Dvs hur ser området ut där jag bor. Vilka faror fins?
För att dömma mig för den jag är så måste du känna mig väl. Vem är du att säga att jag inte har ett värde bara för att jag inte fick leva som de du anser värdefulla?
#56 Nästa gång tänker jag läsa flera inlägg innan jag kommenterar, eller så kommenterar jag inte alls eftersom de här trådarna är fyllda med en massa långa inlägg som man inte alltid orkar läsa. Däremot så uppskattar jag inte att du pratar om personpåhopp då det var inte alls det jag skrev om. Istället för att tänka på vad andra har skrivit där tidigare då du sen kommenterar mitt inlägg så kanske du borde tänka på det jag har skrivit först och främst? :)
#59 Förskolan är inte samma sak som vad? Jag tror att du inte läste mitt inlägg ordentligt och/eller missade min poäng… Jag förväntade mig dock just den åsikten, eftersom folk i allmänhet har svårt för liknelser mellan djur och människor. Troligtvis beroende på att det automatiskt tolkas som att man ger djur ett lika högt värde som människor, eller omvänt människor lika lågt värde som djur - trots att ingetdera behöver vara sant eller poängen med liknelsen - och inte heller var det i min :-)
hälsningar Carl
Fast barn släpper man väl ofta ut att leka själva så fort de blivit lite äldre. Vi lekte massa ute som små och var i skogen och upptäckte helt på egen hand. Dock är det svårt att jämföra barn och djur då skillnader i intellektet snabbt ökar. Små barn är så beroende av sina föräldrar (som kattungar är av sin mamma) tills de har ett fått ett bredare intellekt, där efter kan de se handling och konsekvens på en helt annan nivå än tex en katt och är därför svåra att jämföra. Och ja, höns går inte sällan fritt om man bor på gård. De håller sig hemma självmant. Och även kaniner har en del lösa utan uppsikt hemma. Min sambo hade en kanin i trädgården där de växte upp. Ibland kom den in på natten. Lite som en utekatt. Finns även de som har haft illrar som kommit och gått som de velat. Sällsynt men inte helt otroligt. Det är nog inte lika utbrett som hos katt, vilket jag tror beror på kattens förmåga som nyttodjur. Man hade katten för att den skulle hålla skadedjur borta och då gick den fritt. Jag tror att det ligger rotat i vår kultur. Det finns fortfarande arbetande katter som fyller sin funktion på gårdar och i stall.
Sajtvärd på Iller.ifokus
362 precis, det där är nog kärnan, kattens användning i vår kultur har varit just som musfångare. JAg satt och tänkte på argumentet om "vi ahr itne fåren och korna lösa" men i Indien är det självklart att korna får gå lösa och var de känner för, det finns många länder där även åsnor och hästar går löstpå gatorna, de vet var de hör hemma. Sen verkar det inte vara så jättekul att vara en lös häst bland kullerstensgator i ett land där grönt, frodigt gräs verkar vara en bristvara…
De flesta djur hölls förr i tidne löst. Min far, som ändå levt under närmaste halvan av 1900-talet, berättade om hur de släppte lös alla hästar på grönbete. Inte fanns det några stängsel då, hästarna for omkring och samlades i flock. Rovdjur fanns et ju inte gott om då, vargen var utrotad och björn och annat närapå borta den med. Min kusin hade också sin kanin lös ute på gården- men både deras katt och kanin har varit offer för räven. Problemet var aldrig att djuren inte visste var de hörde hemma.
Idag har vi trafiken och det är den hemskaste och farligaste faran för en utekatt, för alla lösa djur.
Kolla gärna förbi mina bloggar.
dvärghamsterblogg: http://sleepyforestdwarf.blogspot.se
Akvarieblogg: http://sallskapsakvarium.blogspot.com