Såg ett inlägg på fb i dag när en ung(1,5 år), frisk och trevlig katt lämnats in till avlivning! Blir totalt häpen, det finns väl inte på kartan att avliva ett friskt djur?! Katthem ska vara för alla behövande!

1# håller med dig och vet att det finns katthem som även tar in katter som redan har ett "hem" men måste ha nytt pga av vissa omständigheter vilket jag tycker är bra, dom skall också få en chans anser jag, sen självklart skall man lägger mer resurser på hemlösa katter då dom är väldigt utsatta men man får inte glömma dom avlivningshotade heller.

Tänkte på det, utomlands har de hemlösa hundar som springer vind för våg, I Sverige skulle det vara en omöjlighet! Men vi har katter som gör det,  är de mindre värda än hundar!? Absolut inte och ett stort nej säger jag, men tänkvärt

#1 Katthem kan inte vara för alla behövande! Det är ideella organisationer som inte kan ansvara för andra människors dåliga val. Om man ska tänka så borde alla människor krävas att ta hand om "andras oönskade djur" i så fall. Man bör även propagera för katters rätt till ett drägligt liv, kastrering, id-märkning och höjd status. Att det är ett liv och inte slit och släng vara.

Skulle katthem vara kommunala är det en helt annan fråga. 

Att ta emot ägda katter när plats och ekonomi finns gör nog väldigt många katthem.

Många katthem tar emot ägda katter om ägaren betalar för deras vistelse under tiden de söker ett nytt hem. Antingen har de en löpande avgift eller en klumpsumma, det varierar. Detta tycker jag är helt rätt då de flesta sådana organisationer lever på donationer och har man en katt som har en ägare så ska denne ta ekonomiskt ansvar.

Det innebär ju dock att vissa mindre ansvarskännande individer inte lämnar sin katt till ett katthem då de känner att de inte vill lägga de pengarna på katten.

Jag tror att vi alla är överens om att kattens status behöver höjas. Du höjer inte kattens status genom att låta folk dumpa sin katt på närmaste katthem så snart de har tröttnat på den, ska åka på semester eller liknande. Finns möjligheten att dumpa katten på ett katthem när helst det passar en så kommer katten i ännu högre utsträckning än i dag att betraktas och hanteras som en slit och släng vara. Katthemmen finns i första hand till för de katter som inte har en ägare som kan hjälpa katten till omplacering. Katthemmen har på inga sätt möjligheter att ta ansvar för alla landets katter. Det finns i dag ca 150 000 hemlösa katter i landet och drygt 1 miljon ägda katter. Och enbart för att ta hand om de redan hemlösa katterna skulle det behövas ytterligare ca 2000 nya katthem. Om nu katthemmen försöker hjälpa de redan hemlösa katterna så långt de bara förmår (och utan att få ett öre i bidrag från samhället) så är det väl rimligt att den enskilde kattägaren tar ansvar för att hjälpa åtminstone sin egen katt (till ett fortsatt gott liv/omplacering etc)??????

Jag tycker att katthemmen,som redan är överfulla, inte ska behöva ta emot katter som redan har ett hem bara för att ägaren tycker att de har rätt att göra hur de vill med djurs liv.

När man skaffar husdjur så är det i nöd och lust vilket betyder att även om katten kissar fel, klöser fel, jamar på natten osv så har man ett ansvar. Att avliva ett djur när det inte passar in i vår ram är vidrigt!

Självklart är det inte lätt att omplacera en katt som kissar fel (eftersom det ofta tycks vara en anledning till avlivningshot) men ofta tror jag att ägaren har för lite kunskap om katter. Man tror till att börja med att "katten är lat som inte går till lådan" och andra anledningar, därför löser man det genom att aldrig lägga kläder på golvet, problemet löses inte och tillslut är det en extremt svår vana att bryta och ens hem är så inkissat att det är svårt för katten att göra rätt. 

Jag tycker att folk är alldeles för snabba med att hota om avlivning på katter. Det är sällan man ser det på annonser med omplacering av hundar.

Låt katthemmens platser vara till de katter jag ser springa i buskarna här i Eslöv. För nu är det kallt och de har ingenstans att värma sig.

Fattar inte varför en del skaffar katt utan att tänka efter. Inte klokt alls att avliva friska djur bara för man tröttnat eller inte orkar ta itu med problem som oftast beror på ägaren som inte gett sin katt bästa tänkbara hem. Man skaffar ju inte barn på det viset och tröttnar och sen tycker sociale får ta över problemet. En katt kan leva länge och man får tänka efter innan inte efter. Katthem men gör vad de kan, hoppas jag. Men de ska inte behöva ta itu med idiot människors problem.

Jag vet faktiskt inte vad jag ska tycka. 

Det går inte att ta hand om alla katter som skulle behövas och jag tycker att det är grymt med katter som sitter i bur på katthem i kanske åratal. Det är inget fel på katthemmen men det är som det är, om ni förstår vad jag menar? Katthem är inte optimalt och borde bara vara en kortvarig lösning. Tyvärr är enda alternativet som jag ser det att en hel del avlivas. Tar min katthemskatt som exempel. Hon hade varit på katthemmet ca 1 år. 

Jag upplevde henne som deprimerad när hon kom till mig; protestkissade, sov hela tiden och vägrade leka. Det tog ett år innan hon blev lite piggare. Idag kan jag inte lämna dem på pensionat när jag åker bort därför att samma beteende kommer då genast tillbaka. Tror, ärligt, att det hade varit bättre om hon avlivats och någon annan katt som klarar burvistelse bättre hade överlevt. Förstår ni hur jag tänker?

Folk måste sluta avla "ulliga gulliga" kattungar. Det tror jag aldrig kommer att ske därför att jag tycker att det verkar gå åt andra hållet, att vi mer och mer ser även djur som slit och släng när du tröttnat.  (Tänker bla på hundraser som blir modetrender)

#9 Precis som du skriver så är det inte optimalt att ha katter "i åratal" på katthem, utan för många katter är det bättre att få bo i jourhem en tid om det dröjer innan "rätt" matte eller husse dyker upp. För ytterligare andra katter kan TNRM vara den bästa lösningen. Det är således bra om det finns flera olika möjligheter och att man försöker anpassa åtgärderna utifrån den enskilda kattens behov. Katthem kan också se mycket olika ut, och har olika möjligheter att t ex stimulera den enskilda katten. En del katthem jobbar t ex mer med miljöåtgärder, en del har t ex in-nätade fönster där katterna kan sitta och titta ut o s v. Allt sån´t här kan förstås påverka hur katterna mår på katthemmen. Avlivning av friska katter är aldrig försvarbart som jag ser det. Precis som du skriver så måste folk "sluta avla ulliga gulliga kattungar", eftersom vi har ett enormt överskott av huskatter. Dessutom SKALL katter som inte skall användas för seriös avel kastreras (för att inte öka på överskottet av katter ytterligare), id-märkas och registreras (så att man kan hjälpa vilsna katter hem igen + för att förhindra t ex dumpning av ägda katter).

#6 & #10 Har redan sagt det mesta som finns att säga om saken. Mycket bra skrivet!!! 👍

Har skrivit mycket om det här ämnet i 7½ års tid på Hittekatter iFokus. Att avliva friska katter löser inga problem. Det konserverar bara situationen. Kattägare behöver bli bättre på att ta ansvar för sina katter. Många borde aldrig skaffa katt över huvud taget. 

Jag hade gärna sett en lag som förbjöd avlivning av friska sällskapsdjur - så som det finns i Tyskland och Nederländerna. Även skärpt lagstiftning som gör att det svider rejält om man missköter sig som kattägare. 

Att katthem tar emot kattägares katter för att de själva inte orkar omplacera blir ganska rabiat när vi har så många hemlösa katter som vi har i det här landet. Vi skulle behöva minst 2000 katthem till för att ta in alla hemlösa. Och sedan ytterligare några hundra för att oansvariga kattägare ska slippa ta sitt ansvar. Vi behöver istället få människorna att bli bättre på att hjälpa åtminstonde sin egen katt så den blir kastrerad och får sina behov tillgodosedda.

Exakt. En sådan lag borde vi ha!

Ska katthemmet ta in en hemlös kattmamma i dåligt skick med sina 3 ungar eller en katt som avlivningshotas av sin ägare? I många fall räcker det med mat, omsorg, värme och antibiotika för att kurera katten.

intressanta svar och jag håller med 10# Samtidigt så tycker jag att en ägare som vill blir av med sin katt kan betala katthemmet den vill katten skall komma till istället isåfall eftersom dom annars tänkte avliva katten, det kostar med pengar så hade de ju varit ett bättre alternativ så katthemmet iallfall får in pengar på så vis. Men det är svårt när ägarna inte tar sitt ansvar.

Jag tycker de är givet att möjligheten borde finnas vid mån om plats. Tänk om de bara dumpar katten och den får gå ute och svälta och må dåligt. Ska katten behöva lida innan den ska få komma till ett katthem? Om det kunde ha lösts med att man kunnat lämna in den direkt? För mig låter det absurt.

Men ja förstår vad man menar att de inte bara ska vara å lämna in en katt när man tröttnar. Men ge sådana människor djur eller kattförbud från och med då? Något alternativ borde ju kunna fixas.

#15 Jag anser att det är fel att resonera på det sättet eftersom det lägger ansvaret på katthemmet när det borde ligga på ägaren. Det ska inte vara upp till katthemmet om ägaren dumpar en katt. Det är upp till ägaren. Det är med andra ord inte katthemmets fel att någon väljer att dumpa en katt.

16# självklat är de inte katthemmets fel men jag tycker oerhört synd om katten som kanske blir avlivad eller dumpad ute för att ägaren är oansvarig, därför hade de varit bra om det fanns någon möjlighet att ägaren i fråga kunde betala en summa och få sin katt inlämnad, men antar att dom hellre väljer den enkla vägen. finns dock katthem som både prioriterar hemlösa och avlivningshotade katter-

Jag tycker alla katter är lika mycket värda, oavsett om dem bor hos en "dum" ägare som hotar med avlivning eller bott hos en "dum" ägare som kastat ut katten på gatan :(

Dem hemlösa katterna härstarmar ju från dem som hotas med avlivning = från dem där ägaren inte ta ansvar :(

#15 Katthem är inga statliga myndigheter med övergripande ansvar för landets alla katter. Katthem är heller inga "helikopterföräldrar" som går in och assisterar när någon tröttnat på sin katt. Det är istället varje kattägare som ansvarar för den egna katten. Det ansvaret åtar man sig när man skaffar katt. Bara en liten del av de dumpade katterna (som du tar upp som exempel) kommer någonsin till ett katthem. Katthemmen räcker inte till för alla hemlösa, vilsna, dumpade och utefödda katter. Man kan således inte dumpa sin katt och tro att den så småningom kommer att hamna på ett katthem. I övrigt hänvisar jag till #6 och #10.

#16 Helt rätt!

Det finns olika sorters ägare Det finns ägare där människorna på katthemmet gör allt för att kunna ta in katten som ägaren inte kan ha kvar och senare skaffar den förre ägaren en ny kattunge, en del avlivar katten när katthemmet inte kan ta emot meddetsamma, andra har inte alls tänkt avliva men vet att det brukar finnas folk som förbarmar sig över avlivningshotade katter. Det krävs inte så många ägare som låter bli att kastrera sina honkatter för att hålla ett katthem sysselsatta om de lämnar in kull efter kull då kattungarna är flyttfärdiga. Får honkatterna ungar ute har behöver inte energi läggas på socialisering, det får katthemmet göra sedan..

#17 Det är självklart synd om dem, precis som det är synd om de hemlösa katterna. Den stora skillnaden är att ägda katter har någon som ansvarar för dem och som är skyldiga att göra vad de kan för dem; ägaren. 

Hemlösa katter har ingen och det är där katthemmen kommer in.

Om kattägaren nu kan tänka sig betala en summa för att katten ska kunna lämna hemmet finns alltid alternativet kattpensionat om man inte hittar ett katthem som har möjlighet att ta emot katten. Då kan katten bo på pensionatet under tiden ägaren letar nytt hem. Kan vara en bra lösning vid akut allergi eller liknande.

Man kan omöjligt hjälpa alla så tycker det är upp till katthemmen själva att prioritera vilka som är i störst behov av hjälp. 

Känns lite som att om katthemmen tar emot katter av oansvariga kattägare som tröttnat så är det som att många fortsätter köpa kattungar av byb:are, det hjälper just den specifika katten men försvårar arbetet på längre sikt att förbättra kattens status och värde, ibland måste man se längre än till en enskild individ hur fruktansvärt svårt det än är.

Självklart förstår jag att man måste låta de hemlösa och sjuka gå före. Men att ta emot en frisk katt innebär ju dessutom att de slipper veterinär kostnader. Vilket kan läggas på att bygga ut osv kanske? Sen tycker jag att de som tidigare nämnt ska kunna kräva den som lämnar in katten på ett belopp pengar. Så de inte är bara att dumpa. Slutsatsen ja vill komma till är att en frisk katt kanske kanske kanske kam placeras om snabbare än de som vart/är sjuka, blivit skygga och behöver tid för rehab. Då kostar ju den sjuka mer pengar. Vilka man kan få in via omplaceringskatter. Men som sagt, vid mån av plats! Sjuka och skadade ska ju alltid gå före.

Jag vet att här i Karlstad har de några gånger tagit emot kattungar som inte fått hem. Med kravet att mamman kastreras och så tror jag den som hade kattungarna gav dem ett visst belopp för omkostnader. Tror det var Karlstad eller om de var nån omkring.

Även "friska" katter behöver kollas av veterinär, kastreras, vaccineras och id-märkas om detta inte är gjort sedan tidigare. Avmaskas vid behov. Det är inte heller ovanligt att det finns problem med t ex felkissning som föranleder att ägarna vill få katten omplacerad. Orsakerna till felkissningen kan då i så fall också behöva utredas av veterinären (för att utesluta ev. sjukdom). Katten kan också ha andra sjukdomar som ägaren inte känner till men som behöver åtgärdas (t ex FORL). Att "friska" katter skulle kunna generera så mycket pengar att katthemmen skulle kunna bygga ut etc låter helt orimligt i mina öron! Katthemmen tar ju ut en närmast symbolisk summa vid försäljning av katterna (kanske en dryg tusenlapp för en katt som är kastrerad, vaccinerad och id-märkt). Då har katthemmen dessförinnan haft utgifter för katten i form av t ex veterinärvård, Kattsand, kattmat, husrum, el, vatten etc. Dessutom har den "friska" katten tagit upp plats för en hemlös katt (vilka f ö också kan vara friska!). Det vanliga är nog snarast att katthemmen går back ekonomiskt på katterna.

#24 Pengar till veterinärkostnader osv är sällan något man har liggande som katthem. Det är något man kämpar med att få in genom donationer. Med andra ord kan man inte ta de pengarna och lägga på något annat. 

Precis som #26 skriver så har man dessutom alltid veterinärkostnader när en ny katt kommer in och att inte alla hemlösa katter är dyrare i det hänseendet än en ägd katt. 

En katt från mitt lokala katthem kostar idag 600 kr att adoptera. Ett kattpensionat kostar här 100 kr per natt ca. Även om man halverar den avgiften för att räkna bort eventuell vinstmarginal så innebär det att en katt börjar kosta pengar efter 12 dagar på katthemmet, detta förutsatt att inga andra åtgärder än mat och husrum utförs. Inte ens en ägd, frisk katt blir adopterad på 12 dagar i vanliga fall.

Jag vill också poängtera att de katter som katthemmen inhyser inte alltid är osocialiserade och svårsålda katter. Det kan t.ex. vara katter vars ägare plötsligt avlidit eller blivit allvarligt sjuk, samt förrymda katter (både utekatter och innekatter) där ägaren inte går att spåra. De är alltså ofta i grunden helt vanliga familjekatter som p.g.a. olyckliga omständigheter behövt omhändertas för att så småningom kunna få ett nytt hem.

De kattungar som finns på katthem har ofta funnits i hemmiljö hos ett jourhem redan från födseln eller från väldigt tidig ålder.

Jag kan förstå tanken bakom resonemanget i TS, även om det inte är fullt möjligt att genomföra idag. Katthemmet har inte ekonomi till det samt att vi har för få katthem idag.

Jag tror inte att katthemmen värderar en hemlös katt högre än en ägd katt, men mina katter har ju ändå mig som får sörja för dem, medan kattkraken ute på gatan inte har någon alls, därav katthemmens prioritet.

Sedan så brukar väl katthemmen försöka ställa upp för ägda katter vid kriser, om t.ex. ägaren blir akut sjuk och måste ligga på sjukhus en längre tid och inte har någon lösning för katten. Eller dödsbo katter, där brukar ju inte de anhöriga slåss om vem som ska få katten direkt.

Att kunna tjäna pengar på att sälja ägd/hemlösa katter tror jag aldrig kommer bli möjligt. Dels för att veterinärvård och mat mm kostar mer än vad man kan få ut för katten vid försäljning, så rent krasst är varje katt en förlustaffär, där ekonomin måste få hjälp av gåvor, medlemsavgifter mm.

Däremot så finns det ett katthem i Gävle som har ett pensionat i samma byggnad. Kan man bedriva en sådan verksamhet vid sidan av kan man ju få en ekonomisk skjuts till den andra verksamheten som hjälper hemlösa katter. 

Men i verkligheten så är det få som vill hyra ut till en kattverksamhet öht, och man kan inte vänta sig få hjälp av kommun/stat, så det är nog väldigt få katthem som har turen att få tag på sådana lokaler.

Har också tänkt på detta och förstår logiken att inte godta att kattägarna "hotar" med avlivning för att slinka före i kön med omplaceringskatter. Samtidigt är det ibland inte ett hot utan en desperat sista utväg när livet inte blir som man tänkt sig. Dessa katter är ibland också väldigt utsatta men de har ett tak över huvudet och alla Kattägare kanske inte gjort sitt yttersta för att omplacera när de kommer med dessa hot. Har inget konkret svar och väntar gärna med mitt tyckande men ämnet är intressant så jag skriver detta för att kunna följa tråden.

När det gäller de avlivningshot jag själv har forskat lite närmare i har det framkommit med all önskvärd tydlighet att kattens ägare i stort sett inte har gjort ett skit för att lösa orsaken till omplaceringen eller försökt hitta ett nytt hem på ett vettigt och grundligt sätt.

Att gasta om att "katten kommer avlivas" om ingen annan tar över problemet är bara ett sätt att slippa undan sitt eget ansvar, slippa lägga två strån i kors och framför allt slippa betala ett öre själv. Jag har sett det så många gånger och det gör mig förbannad rent ut sagt!

Om katten måste dö är det ägarens beslut och ingen annans. Det är enbart ägaren som ska leva med det dåliga samvetet och vetskapen om att han/hon har svikit, ingen annan!

Jag har till stor del samma erfarenhet som #31 och håller med om att det är enormt oansvarigt att försöka lägga över beslutet om avlivning på någon annan. "Ni tar inte hand om min katt så därför kommer den att dö".

31# 32# därför är det så himla tråkigt att vissa säger att dom är allergiska,att dom gjort allt men katten kissar ändå fel osv, och tyvärr blir dom som verkligen har försökt allt drabbade.

Jag håller självklart med om att man inte kan hota med avlivning höger och vänster och tro att någon annan skall ta över deras ansvar, men det är ändå en tuff värld vi lever i och tycker det är så sorligt att se alla avlivningshot på både facebook och på kattsidor:(

Men bir ägaren plötsligt allvarligt sjuk och måste till sjukhus eller avlider så tycker jag att dom katterna som blir kvar är hög prioriterade också,för det är inte ofta man läser att anhöriga tar hand om katterna utan även där framkommer avlivningshot vilket är fruktansvärt att man har hjärta att göra så mot den avlidne:(

#33 Att ägare som avlivningshotar sina katter säger sig ha försökt och gjort "allt" är ett väldigt intressant fenomen. Skrapar man lite på ytan krymper detta "allt" oftast till i stort sett "ingenting".

Kommer man med råd och förslag på lösningar eller frågor kring situationen för att hitta åtgärder och lösningar blir kattägaren sur(!) vilket rimmar mycket illa med den bild av sig själv som kattägaren försöker ge genom att hävda att han/hon minsann gjort allt och verkligen, verkligen äääälskar sin katt.

Bra människor skulle aldrig komma på tanken att avlivningshota sin katt. Bra människor tar emot alla råd de kan få och omsätter dessa i handling både när det gäller problembeteenden, livssituationer och omplaceringar. Bra människor är beredda att ge situationen tid. Om verkligen ingen annan utväg finns trots att man på riktigt gjort allt i sin makt för att lösa situationen, fattar man beslutet om avlivning i tysthet och besparar andra människor den ångesten.

34# håller med, men jag menar att dom som verkligen har gjort ALLT dras till samma kant som dom som inte gjort någonting. det var det enda jag ville ha sagt med mitt inlägg ovanför.

försvarar inte heller säger inte att det är okej att avlivningshota.

#35 För mig är det oerhört stor skillnad på folk som gjort allt (vilket i sig egentligen är en omöjlighet) och de som bara påstår sig ha gjort allt utan att egentligen ha gjort någonting vettigt alls åt situationen. Vilken kategori folk hör till märker man snabbt när man börjar ställa frågor.

Finns det en vilja att lösa situationen på annat sätt än genom omedelbar omplacering och finns det en vilja att ta till sig råd och omsätta dessa i praktiken oavsett kostnader, arbete, tid och besvär och utan avlivningshot, ja då sörjer jag med ägaren den dag situationen eventuellt blir ohållbar. Den ägaren kan åtminstone sörja med självaktningen i behåll. Utan att skylla på andra och utan att själv ha svikit katten.

#35 Om man nu har gjort ALLT för att förbättra situationen så är ju frågan om chansen är så stor att någon annan får en annan utgång. Ja ibland kan ett miljöbyte vara positivt men det kan även ha motsatt effekt. 

Detta gäller naturligtvis inte vid allergi. Men om man nu ska skylla på allergi anser jag att katthem borde fråga efter läkarintyg eller liknande. Eftersom det tyvärr är ett väldigt lätt argument att ta till. 

Och som jag har sagt tidigare så finns det andra lösningar om man snabbt behöver få en katt ut ur hushållet än att belasta katthem.

#24 Om det skulle vara så lätt att omplacera en tam katt som du låter påskina så förstår jag inte varför ägaren inte själv fixar det. Eller är det så att du tror att katthemmen har fler möjligheter att omplacera? Vi sitter inte på väntelistor med folk som vill ha katt. Vi får arbeta hårt för varje omplacering. Och till skillnad från dem som säljer sin katt på blocket så har vi också ett livslångt (kattens liv alltså) åtagande i så måtto att händer det någonting oförutsett så kommer katten tillbaka till katthemmet med förtur. Därmed inte sagt att du kan ringa på torsdag kväll och tro att vi har plats för katten fredag morgon.

Jag är tämligen övertygad om att en majoritet av katthemmen redan har en god bild av vad som gör att de kan få omsättning på katterna. En mix av mer eller mindre tama katter kommer även de skyggaste till del. Hur då undrar ni säkert. Jo, genom att du har katter som är hyggligt sociala på katthemmet blandat med riktigt skygga katter så ökar du publiktrycket, du får besökare som kan tänka sig att ta en tam och en skygg katt, när den tama säljs så kommer det in litet pengar och det blir en plats över för ytterligare en behövande individ. Mixen och logistiken är de största utmaningarna för verksamhetschefen på våra katthem. 

Som någon redan nämnt i tråden så sitter de flesta katter definitivt inte 'år ut och år in' i en bur. Ansvarstagande katthem (vilket majoriteten är) ser till att katterna får sina behov tillgodosedda. Antingen genom att man har en skyggisavdelning där katterna får leva i en trygg miljö men som ändå efterliknar den koloni som katterna kommer ifrån. Andra katthem ser till att de katter som blir sittande länge hamnar i jourhem/akuthem för att inte bli institutionaliserade. Uppfinningsrikedomen bland dem som arbetar med hittekatter är enorm. Både när det handlar om att se till att katterna får stimulans och för att finansiera verksamheten. Samt att få idioter som avlivningshotar att inse att det inte är katthemmets problem, utan den oansvariga ägarens problem. Jag har också¨erfarenhet av att de som säger sig 'gjort allt' inte har gjort ett smack. Möjligen frågat de närmaste anhöriga eller kollegorna om de vill ta hand om katten. I min värld har man inte gjort ett dugg då!

35# ja läkarintyg vid allergi låter jätte bra, då vet man ju att de stämmer och personen inte bara hittar på.

felkissande tycker jag tyvärr man läser var och varannan dag och javisst man kan få fram mycket personen kan göra genom att dra i lite trådar, men finns faktiskt dom som försökt i flera år och kan vara så att katten inte trivs att vara innekatt eller något annat,då är omplacering ett bra alternativ, men det förutsätter ju att man också försökt allting och har de som sista utväg.

#38 Aldrig påstått att det är enkelt att omplacera en tamkatt. Men det lär ju vara enklare att omplacera en katt som är frisk och inte blivit skygg pga elaka människor än en katt som behöver rehabilitering.

Jag understryker ännu en gång att de som redan är hemlösa/sjuka/skadade alltid ska gå i första hand. Men har man MÖJLIGHETEN att rädda en katt från att slippa lida och svälta så förstår jag inte varför man ens skulle tveka på att ta emot den. Gentemot vissa krav som att den som ägt katten får betala ett visst belopp, har gjort ALLT den kan för att omplacera och inga andra som helst möjligheter finns kvar för katten.

Då blir de ju en katt mindre som kanske fryser ihjäl eller svälter till döds ute i det vilda.

Som sagt så vet jag katthem som gjort detta, så helt galet lär ju inte mitt tänk vara i alla fall.

#40 om du läser inlägg #38 så ser du också vad jag skriver. Däremot finns det ingen som helst anledning för ett katthem att vika sig för avlivningshot och man ska ha fullt klart för sig att den enda som kan fatta beslut om vilka katter som i ett givet ögonblick kan plockas in är den som är ansvarig för verksamheten.

Om det är enklare att placera om en frisk katt så kan jag fortfarande inte se varför inte 'du' (inte personligt) som privatperson då kan göra det istället för att söka en quick fix genom att överlåta problemet till en ideell förening där andra ska ta över ditt problem. Jag kan inte se att jag ska lägga min fritid och mina pengar på att ta hand om ett problem som någon annan äger. Speciellt inte när man ganska snabbt genomskådar 'gjort allt' lögnen.

#31 Bra talat! 👍

#41 Kloka tankar! 🌺

#40 Matematiskt sett blir det galet för det kan egentligen aldrig finnas en plats som står och väntar då det som sagt saknas ca 2500 katthem för att alla = hemlösa + ägda (med oansvariga ägare som inte vill ta ansvar) ska få komma in. Varje avlivningshotare gör sig skyldig till att en hemlös katt mister sin plats. Här måste vi få kattägaren själv att bli mera aktiv.