Kelen men osäker?
Hej igen!
Som de flesta kanske vet så skaffade jag en tredje katt för nästan en vecka sedan. Det har gått bra och jag tycker att hon har kommit långt på bara dessa dagar.
Min fråga;
Hon ryggar alltid tillbaka när hon ser min hand (men utan att varken lägga ner öron eller morra/fräsa) men så fort hon blir kliad och klappad så spinner hon högt, blundar och riktigt trycker sig mot min hand för att jag ska klia hårdare. I flera dagar kelade hon för fullt och la sig till och med på rygg så jag fick klia magen. Ibland verkar hon nästan vara på väg att somna…
När jag slutar klia/klappa så tittar hon dock på mig som om jag vore ett spöke och ryggar tillbaka igen. Detta har jag inte varit med om. Jag har bara hanterat rädda katter som absolut inte vill bli klappade, och då har jag låtit dem bestämma hur nära de vill vara mig. Men min flicka verkar ju njuta fullt ut så länge som hon blir klappad…
Någon som känner igen detta, och som förstår sig på det? Bör jag sluta klappa henne trots att hon verkar njuta i stunden eller är det bra att visa att handen är snäll?
"Religion is our first and worst attempt to make sense of things"
- Christopher Hitchens
“We keep on being told that religion, whatever its imperfections, at least instills morality. On every side, there is conclusive evidence that the contrary is the case and that faith causes people to be more mean, more selfish, and perhaps above all, more stupid.”
― Christopher Hitchens
ska bli spännande att följa då ja kommer att få hem en nästan likadan kattunge
ja kommer att försöka få han att gilla handen … så att han vill tillslut komma själv
mitt förslag är att klappa men så "liten" hand så möjligt och klappa från sidan och inte över katten och sen klappa en gång och vänta lite och se om han (din katt) kan luta in lite om inte låt han vara och försök om en stund…
det är så jag tänkte göra
#1
Ja, fast själva klappningen gillar hon ju redan. Jag får klappa på rygg, mage, bakom öron osv. Hon trycker sig mot mig när jag väl har börjat klappa, och hon spinner och ålar sig som vilken kelsjuk katt som helst. Grejen är ju bara att innan och efter att jag har klappat ser hon förskräckt ut, som om jag vore ett monster.
"Religion is our first and worst attempt to make sense of things"
- Christopher Hitchens
“We keep on being told that religion, whatever its imperfections, at least instills morality. On every side, there is conclusive evidence that the contrary is the case and that faith causes people to be more mean, more selfish, and perhaps above all, more stupid.”
― Christopher Hitchens
det har tyvärr jag inget bra svar på … =/
#3
Ah, okej. Men lycka till med din lilla kise. :)
"Religion is our first and worst attempt to make sense of things"
- Christopher Hitchens
“We keep on being told that religion, whatever its imperfections, at least instills morality. On every side, there is conclusive evidence that the contrary is the case and that faith causes people to be more mean, more selfish, and perhaps above all, more stupid.”
― Christopher Hitchens
Tassavtryck, har också en sådan kisse men inte lika skygg som din, o vill läsa om någon har ngt råd :)
Att katten låter sig klappas på alla möjliga sätt visar att hon inte är skygg (som i osocialiserad), men hon kan ändå ha en nervös läggning (medfödd eller förvärvad) som innebär att hon reagerar instinktivt och ombytligt på situationer som kan uppfattas som hotfulla. En hand som närmar sig eller ögonkontakt (som uppfattas som stirrande) kan te sig väldigt hotfullt för en känslig katt.
Eftersom katten är så pass nyinflyttad är det rimligt att tro att hennes stressnivåer är höga. Att vara överdrivet kelig kan vara ett symtom på oro likaväl som tecken på välbefinnande.
Det kan ta lite tid innan du och din katt lärt känna varandra ordentligt och innan hon känner fullt förtroende för dig och känner sig trygg i miljön. Fortsätt klappa henne när hon vill det och på det sätt hon vill bli klappad på, (det är också ett bra sätt att utbyta dofter och befästa samhörigheten), men undvik att titta på henne direkt i ögonen (särskilt när du slutat klappa).
Uppmuntra också till lek eftersom lek löser upp många inneboende spänningar och får katter att känna sig harmoniska och glada. Genom att leka med katten stärks också kattens positiva erfarenheter av dig.
Om hon blir rädd i en ofarlig situation ska du bara ignorera henne och låta henne vara ifred. Genom att inte reagera själv visar du bäst att situationen inte är farlig. När hon lärt känna dig kommer hon bli mer och mer uppmärksam på de signaler du sänder ut i ovana situationer och förlita sig på dem.
Sajtvärd Katter iFokus
#6 Tack för svaret! Jag undviker att titta henne i ögonen. Om jag tittar på henne så blinkar jag sakta för att… Ja, det betyder ju att man tycker om någon på "kattspråk". 🙂
Tid kommer det säkert ta, men det var jag beredd på. En av mina andra katter var riktigt skygg till en början men efter 1,5 år har han blivit en ny katt. Tid och tålamod finns det gott om.
Det var bara det att det ambivalenta beteendet hos den nya som gjorde mig fundersam. Har som sagt aldrig stött på en katt som gosar så för att sedan bli rädd. Har bara stött på antingen eller. Men, som du sa, med tiden kommer vi nog till rätta med varandra. 🙂
"Religion is our first and worst attempt to make sense of things"
- Christopher Hitchens
“We keep on being told that religion, whatever its imperfections, at least instills morality. On every side, there is conclusive evidence that the contrary is the case and that faith causes people to be more mean, more selfish, and perhaps above all, more stupid.”
― Christopher Hitchens
Starta ny diskussion