Kattungen fräste åt mig, behöver jag bli rädd nu?
I lördags kom det en liten ragdollkille hem till mig och min pojkvän. Vi bor lugnt i en trea. Han är väldigt kelig och följer efter oss då han inte sover. Idag efter vi busat la han sig framför mig på golvet på sidan o spann o sträckte på sig när jag klappade honom efter kroppen. Helt plötsligt från ingenstans flyger han upp bakåt, skjuter rygg, fräser o fäller öronen bakåt. Jag fattar ingenting. Kan tillägga att detta är den första katten jag haft. Vad kan jag ha gjort för fel? Jag såg inga som helst tecken på detta. Ska jag låta han vara mer? Hur undviker jag att det händer igen? Kan han ha blivit arg eller rädd? Jag vill bara att han ska må bra o trivas hos oss. Känner mig som världens sämsta kattmatte…
Jag antar att det är en kattunge? Kattungar är ettriga och fulla i bus mest hela tiden och i leken övar de ju främst på jakt, slagsmål och försvar. Jag kan tänka mig att kattungen blev lite överstimulerad av er lilla busstund och plötsligt kände ett behov av att låtsas försvara sig.
Att fräsa behöver inte betyda något allvarligt när kattungar leker. En av mina kattungar fräste som sjutton när han lekte med sina leksaker som liten (det gjorde alla kattungarna i den kullen eftersom deras mamma gjorde det), men det växte bort sedan.
Sajtvärd Katter iFokus
Det enda du behöver göra är att avbryta kontakten när han visar sådant beteende. Sluta leka, klappa och titta på honom.
När du lärt känna honom bättre kommer du känna på dig hur mycket lek och klapp som är lagom och kunna avbryta innan det blir för mycket.
Din katt är inte rädd för dig och du behöver inte vara rädd för honom. Ni behöver bara lära känna varandra mer.
Sajtvärd Katter iFokus
#1 ja han är 3 månader rätt så exakt. Känns skönt med ditt svar. Min första tanke va liksom, okej han hatar mig :p Jag hoppas att det är som du säger, att han blev lite överstimulerad. Men han verkade ändå avslappnad liksom när han låg där på golvet, då hade vi slutat busa också.
#3 Katter i allmänhet, och kattungar i synnerhet, kan byta sinnesstämning väldigt fort när man klappar på dem. Särskilt om man klappar på någon känsligare del som t.ex. magen. Då väcks försvarsinstinkten väldigt lätt, även om det hos kattungar mest är i lekform.
Sajtvärd Katter iFokus
Tack för svaren. Nu känns det bättre :)
Min lille buse var likadan när han var liten. Fräste åt dammtussar ibland om dom virvlade upp när han sprang omkring. Trodde väl att dom skulle bita honom. 😉
#6 Hahaha…ja, kattungar är för underbara!😃
Sajtvärd Katter iFokus
Katterna (halvvilda) på vårt sommarställe i italien höll på så hela tiden. Jag fick snabbt lära mig att läsa av dem riktigt bra, men trots det hände det ändå att man satt med en katt som tyckte allt var såååå underbart, men plötsligt vänder allt och så får man smaka på klor eller tänder. Där fick man inte mycket förvarning ;) katter kan vara ganska oberäkneliga, men det är nog en stor del av deras charm ;)
Starta ny diskussion