Har 2 katter Mojje & Busan , Mojje går ut i sele och koppel medan Busan som är en fd.hemlös husby katt så hon är skygg och kommer nog aldrig att vilja gå ut.

Innan vi fick Busan så var Mojje gärna ute och promenerade med mig men sen vi fick Busan så vill han hellre vara hemma med Busan *L*

Men ja tarmed honom ut iallafall och efter att han varit ute ett tag så har han glömt att Busan e ensam hemma med alla leksaker ;-) och då börjar han fara runt och luktar på allt och jagar allt som flyger runt honom *s* samt hälsar på alla som e villiga *L*.

Men sen när vi kommer hem så e han lika lycklig över det så jag skulle nog säga att Mojje gillar att vara ute men han älskar att vara inne med sin Busan och alla deras leksaker *L*

Så jag tror nog att du kan ta med dig din katt/katter ut och dom tycker nog att det e kul men det e lika kul att vara inne.

Men sen så e det klart att det är olika för olika katter *L*

Men detta e min erfarenhet.

Jag tycker att det borde vara en självklarhet (lag?) om att alla katter ska få komma ut under säkra former = koppel, inhägnad uteplats/balkong eller ev ensamma om man bor bra.

Visst kan det väl bli så att katten vill ute oftare & mer om den får gå ut ibland, men tänk dig själv att alltid sitta i samma lägenhet & knappt få något stimulerande alls.

Min innekatt fick tidigt lära sig att gå i koppel & går lika bra som mina hundar i det stort sätt. I säkra miljöer funkar det även kanon att ha henne lös & hon följer bra (tills man går hem då). När hon var yngre var hon ute på en promenad varje dag, något som inte alls är så himla jobbigt för matte/husse! Då gick vi lite längre, oftast nånstans där hon kunde få vara lös lite. Nog gnällde hon om hon inte fick sin promenad! & ibland ville hin vara ute mer. Men det är inte alltid smärtfritt att ha djur & jag tycker att man ska göra sitt yttersta för att de ska må så bra som möjligt!

När hon var 4 år splittrade jag & hennes husse  upp & hon fick bo med honom, då jag flyttade till spanien. Där fick hon nästan aldrig gå ut (bara när jag hälsade på & tog ut henne) & det funkade fint det med. Hon var äldre & gnällde inte alls om att komma ut på samma sätt. Däremot kunde hon ibland vara på dåligt humör & det gick ut över husse då :P

Nu är hon 8 år & bor sen ett halvår med mig igen. Här har vi inhägnad uteplats, så det blir inte så mycket promenader. Ibland är hon på & vill med mig ut med hundarna, då brukar jag föröka att hon ska få hänga med nångång snart. Hon går fortfarande jättebra i koppel & tycker att det är kul att utforska nya platser. I somras bodde vi 10 dagar i killens sommarstuga & då fick hon leva som utekatt & jagade möss & hela kittet. Trodde att hon skulel gnälla lite när vi kom hem, men icke. :) Hon fann sig fort tillrätta m sin uteplats & koppelpromenader igen. :)

Nu har jag även en liten devon på 4 månader. Än så länge har han inte testat på det här med promenader, men njuter till fullo av våran uteplats!

För mina två koppelkatter går det bra. De har ju dessutom varit utekatter innan de kom till oss. Det tog ett tag när Lillan flyttat in då hon hade velat gå ut, men hon lugnade ner sig, och det var efter det hon började få gå ut på promenad. Jag upplever det osm att koppelkatterna tar det ganska bra, däremot kan det vara jobbigt, åtminstone i början, med katter som fått gå lösa ute och ska vänja sig vid att vara inne.