En ny katt blev två!
Jag satt imorse och fotade min nya lilla katt Asta som precis har blivit 12 veckor och flyttat hem. Hade tänkt lägga upp bilder här och visa er, men så hörde en kompis av sig och undrade om jag visste någon som ville ha katt, då hennes mammas arbetskamrats granne igårkväll hade hittat en liten kattunge vid vägkanten och ringt polisen. Ingen verkade sakna henne så polisen skulle komma dit och avliva henne idag.
Min pappa som har velat ha en katt i 20 år, men inte fått någon för mamma, fick igår tillåtelse av mamma att skaffa katt. Så vi åkte och hämtade henne! En jättesöt liten rackare som numera heter Smilla. Hon är betydligt mindre än vår Asta, men det finns ingen mamma så Asta får bli förebild att växa upp till. Smilla har redan visat sig vara en väldigt cool och lättanpassad tjej, väldigt obekymmrad och glad med god aptit. På tisdag ska hon tillveterinären för allmän kontroll, vaccinering, avmaskning och vad som nu kan komma att krävas.
Tänkte hur som helst lägga upp lite bilder på dem båda!
Först har vi Asta :)
/Louise Andersson
Hasselöns Kaningård
Jättesöta båda två, men oj vilken liten plutt Smilla är! Hoppas att det går bra för henne nu trots att starten i livet inte verkar ha varit den bästa. Ska du ha båda katterna boende hos dig nu till att börja med?
Sajtvärd Katter iFokus
Jo, hon är inte stor! Jag stannar hemma hos mina föräldrar med Asta tills lilla Smilla klarar sig själv, skulle egentligen flytta nu ganska direkt när jag fått Asta men nu väntar vi tills Smilla har växt till sig :)
/Louise Andersson
Hasselöns Kaningård
Varför inte ta med henne också så dem får sällskap av varandra? Blir ju ensamt för båda om dem lär känna varandra och ser vad dem inte har när du flyttar med bara en sen. Vi människor kan tyvärr inte tillfredställa kattungars behov fullt ut.
Jag har inte plats för båda eftersom jag har andra djur med. Jag tror inte det blir så ensamt, visst det kan säkert bli lite jobbigt för dem att säras men det känns ändå värt det för då slipper Smilla vara helt själv nu i början. Smilla kommer vara utekatt (kastrad såklart) och i det området pappa och mamma bor i finns det gott om utekatter, majoriteten är faktiskt kastrerade, så hon kommer ha sällskap i alla fall:) och Asta, självklart hade jag velat ha en kattkompis till henne men hon trivs bra som ensamkatt har vi märkt den lilla period hon fick vara själv.:)
/Louise Andersson
Hasselöns Kaningård
#6 Att det finns andra katter där dina föräldrar bor betyder bara att Smilla kommer att få slåss om att finna ett revir där inte de andra katterna redan har satt sitt. Det är inte så att katter blir så att säga "vänner" bara för att dem finns där. Utan snarare tvärtom. De andra katterna kan om oturen är framme skrämma iväg henne från sina revir. Ju mindre katter när man börjar släppa ut sin desto bättre. Men blir hon utekatt kommer hon inte att ha det tråkigt. Hoppas att området är bra för utekatt. Det vill säga inte allt för många vägar, tätbebyggt och så vidare 
Hoppas Asta har nån glädje av dem djuren du har. Svårt att avgöra om en ungkatt trivs bra som ensam. Det visar sig senare om hon inte trivs genom att hon gör hyss, inte låter dig sova för hon inte får den stimulansen hon behöver samt andra kanske inte lika angenäma saker. Men ger du henne det hon behöver så kan det gå bra. Om inte hon också ska vara ute?
Jo, det är sant, men jag är övertygad om att hon kommer få det bra här. Hon kommer säkerligen få slåss för sitt revir, men jag tror att hon kommer få det skönt när det är över. Området är bra faktiskt :)
Och vad gäller Asta verkar hon ha fattat tycke för min ena kanin, det är ju inte så att hon leker och busar med honom, men de verkar hyfsat lika sinnade. Vi misstänker att hon är en bra ensamkatt då hon under hela sin uppväxt har hållt sig lite för sig själv, inte vart med syskonen och busat så mycket, gått åt ett eget håll och hållt sig för sig själv helt enkelt. Asta kommer vara inne i en lägenhet, Allt verkar bra än så länge, men som du säger det är svårt att förutse. Om det inte blir bra så kommer jag göra allt i min makt för att göra det bra :)
/Louise Andersson
Hasselöns Kaningård
#8 Risken finns ju också att hon blir bortjagad och inte kommer tillbaka som jag skrev tidigare. Även skadad då katter ofta slåss på liv eller död. Men jag hoppas att det går bra.
Blir det så med Asta så får du se vad det är hon behöver och göra det som behövs som du skriver. Låte bra det!

#9
Var har du fått det där ifrån?
Katter UNDVIKER att slåss över huvudtaget i längsta laget, när det gäller utekatter är slagsmål oundvikliga pga revirgränsdragningar, MEN det är så gott som aldrig slagsmål på liv och död, det är något som undviks in i det längsta just pga av att katter är extremt medvetna om vilka vapen de besitter och att också deras motståndare besitter samma vapen.
Katter varnar in i det längsta, OM detta inte fungerar så blir det en attack, men fortfarande så undviker de regelrätt slagsmål så långt det är möjligt, att de ofta blir så skadade är att det behöver inte bli mer än lagomt allvar för att skadorna skall bli hyfsade.
Fertila hanar kan i grova fall slåss på liv och död men även detta är inte så värst vanligt.
Med det inte sagt att det är bra att låta katten springa ute, förstår överhuvudtaget inte varför man släpper ut en katt på fri fot? Hur skulle det se ut om alla släppte alla sina tamdjur ute fritt springande vind för våg? Hur många utehundar har någon stött på?
Lär dig lyssna på din katt och du får svar du aldrig glömmer!
#10 När det kommer till revirhävdning är det väldigt allvarliga slagsmål när dem väl blir. Ja, katter undviker att slåss in i det längsta för att många katter väljer att backa för den "starkare" men är båda lika goda kålsupare så lär det bli allvarliga skador som följd. Så utrycket jag använde är ju lite väl starkt kan jag hålla med om. Men skadorna kan bli så omfattande att det hänger på en tråd för överlevnad.
Nu behöver jag byta ämne lite bara så där, för Asta blev inte jätteglad över en annan katt när hon hade "gått in sitt revir". Men jag hade läst i andra trådar här att det lätt blir väsningar, fräs och ragg. Men jag är ändå lite fundersam till hur länge hon kommer hålla på och vad jag gör i fall hon går till attack. Den lille går bara där ifrån och fortsätter leka när Asta fräser, men som sagt vad gör jag om Asta går till attack. Den lille ser ganska tilltufsad ut med en smått söndertrasad läpp och lite små sår.. Vill ju att det ska gå bra eftersom jag tror Smilla behöver Astas sällskap.
/Louise Andersson
Hasselöns Kaningård
#12 Som en första åtgärd klipp klorna på henne och du inte redan har gjort det. Jag hade en del gruff hemma rätt länge men utan allvarligare händelser.
#13 Det ska fixas på en gång, tack! :)
/Louise Andersson
Hasselöns Kaningård
Nämen, vad gulligt att lilla katten får ett hem o så gulligt av dig att stanna hos dina föräldrar så den lilla får förebild! Jätte fint gjort av dig! Alternativet var att avliva henne. Nu får hon varmt o skönt hem som ger henne mat o kärlek! Så ni som kommer med en massa negativa kommentarer, hade det varit bättre att avliva henne?