Den som inte tror att avel och uppfödning påverkar katters status tror fel. Det är avel och uppfödning som är orsak till såväl hög som låg kattstatus.

En grundförutsättning för hög kattstatus är att tillgång hålls i balans med efterfrågan och redan där kan samtliga huskattuppfödare uteslutas direkt från att bidra till hög kattstatus. Att medvetet bidra med fler huskattkullar till en redan övermättad huskattmarknad är att bidra till huskatters låga status.

En del huskattuppfödare tror att katters status höjs om huskattmarknaden värderar huskatter efter utseende, pälslängd och påstådda rasinslag. Men, hög eller låg kattstatus har faktiskt inget med utseenden eller pälslängder att göra. De sneglar på stambokförd avel och tror i sin enfald att det är vissa kattutseenden som raskatters höga status beror på. Om de tittade lite mer noga så skulle de se att lång päls faktiskt inte alls värdesätts högre än kort päls inom stambokförd avel. Stambokförda katter för respektive ras kan ha alla pälslängder, pälsstukturer, färger, mönster och t.o.m. sakna päls helt utan att det påverkar katters status.

Oavsett vilken ras det gäller måste uppfödare inom stambokförd avel följa kattförbundens obligatoriska ansvars-och omsorgsregler. Det är från de uppfödarreglerna 12-veckorsregeln, vaccinationer, veterinärbesiktning och obligatorisk id-märkning kommer. Sånt som även huskattuppfödare och Jordbruksverket kan inspireras att införa.

Tidig kastrering kommer från stambokförd avel. Det är inom stambokförd avel det uppstått ett behov av att kunna kastrera kattungar före överlåtelse till ny ägare. För att undvika att sålda avkommor utnyttjas i hejsan-hoppsan-avel och för att därmed även ta ansvar för efterkommande generationer.

Jag vågar även påstå att det är från stambokförd avel veterinärvårdsförsäkringar/avelsförsäkringar/kullförsäkringar och kattlivförsäkringar kommer. Det är när katter har ett självklart högt värde (hög status) som även mer kostsamma undersökningar och behandlingar är en självklarhet.

Och hur skulle det forskas på olika genetiska sjukdomar (och hur de undviks) om ingen ens hade koll vilka katter och avelsled som drabbades av vad? Huskatter kan drabbas av precis samma smittor, genetiska sjukdomar och defekter som stambokförda katter kan drabbas av. Hade den veterinärmedicinska utvecklingen behövt förlita sig på huskattuppfödares "engagemang" för de liv de föder upp så skulle även veterinärvården se annorlunda ut idag.

Sveriges Kattklubbars Riksförbund, SVERAK är Sveriges största kattorganisation. På den hemsidan kan man läsa följande:

"Kattförbundet SVERAK har alltid haft kattens bästa som fokus – inom förbundet likväl som utanför.

Kattförbundet SVERAK

-arbetar aktivt för att motverka alla missförhållanden inom katthållning

-arbetar för en framåtsträvande avel för respektive kattras och följaktligen uppmanas kattägare att kastrera katter som ej används i avel

-är organisationen för alla kattägare och kattintresserade

-verkar för att alla katter ska ID-märkas

- har en internationellt erkänd stambokföring av raskatter

- är remissinstans för ett flertal myndigheter i frågor rörande katt"

För att bidra till att även huskatter id-märks OCH ägarregistreras införde SVERAK ett kostnadsfritt (!) id-register öppet för alla, även huskatter, som alternativ till SKKs DjurID. Omsorg även om huskatter alltså - för katters skull! Omsorger och ansvarstagande höjer katters status.

Inom stambokförd avel är kattförbundets omsorgs- och ansvarsregler obligatoriska och gäller för generation efter generation av stambokförda katter. Inom huskattavel finns inga sådana fastställda regler att följa. Att en huskattkull råkar bli långhårig och därmed kan säljas för många tusenlappar på huskattmarknaden höjer inte katters status. Den kullens efterkommande generationer blir kanske korthåriga…och snart anar inte ens någon vad det var för "fina" raser det påstods finnas i den brunspräckliga och korthåriga kattungens gener..

SÅ påverkar stambokförd avel resp. huskattavel katters status.