Hej,

För några månader sen fick jag hjälp av er på katter i fokus med att besvara en enkät till ett magisterexamensarbete i biologi/etologi. Då fick ni inte veta exakt vad undersökningen gick ut på eftersom det kunde snedvrida resultatet, men nu är mitt examensarbete färdigt och publicerat.

Jag undersökte två olika beteendeproblem hos katter: ylleätning och yllesugning.

Det visade sig bland annat att de här beteendena tenderar att hänga ihop med varandra (ylleätning): slicka på tyg, bita i tyg, svälja tyg.

Även de här beteendena tenderar att hänga ihop med varandra (yllesugning): suga på tyg, trampa med framtassarna på tyg samtidigt som sugandet, trycka ifrån med baktassarna samtidigt i riktning mot tyget.

Yllesugning var vanligare bland katter som tagits före 5-6 veckors ålder än bland katter som tagits senare. Däremot var ylleätning lika vanligt (eller ovanligt) i båda grupperna.

Båda beteendeproblemen var lika vanliga (eller ovanliga) bland utekatter och innekatter.

Båda beteendeproblemen hade stereotypa egenskaper (möjligen tvångsmässiga - som i tvångstankar/tvångsbeteenden/OCD hos människor).

Ylleätning var vanligare i gruppen raskatter av sydöstasiatiskt ursprung än i gruppen övriga raskatter. Sydöstasiatiska raser är t.ex. birma, burmes, siames, m.fl. Den gruppen var också mer benägen att ägna sig åt självständig lek med små föremål och apportering (bära i munnen). Katter med en ökad sådan leka/bära-benägenhet var generellt (oavsett rastillhörighet) mer benägna att ylleäta än andra katter. Leka/bära var också vanligare bland yngre katter än bland äldre (ganska väntat för de flesta skulle jag tro).

Både ylleätning och yllesugning verkar avta relativt kraftigt med ökande ålder (sambandet var bara marginellt signifikant för yllesugning, men p = 0.050, alltså precis på gränsen till signifikans). Den minskade ylleätningen med ökande ålder tycktes enbart uppstå via minskad benägenhet att leka/bära.

Det syntes inget samband mellan ylleätning/yllesugning och felint hyperestesisyndrom (FHS) och inte heller med eventuell blyexponering via mat/vatten.

Sammanfattningsvis kan man säga att yllesugning verkar röra sig om ett missriktat dibeteende medan ylleätning verkar röra sig om ett missriktat predationsbeteende.

Det fanns vissa indirekta tecken på att yllesugning orsakas av förändringar i basala ganglierna (en del av hjärnan) hos för tidigt tagna katter - precis som hos för tidigt tagna grisar - men det går inte att avgöra direkt enbart via en enkätstudie.

Om ni är intresserade av att läsa hela examensarbetet så finns det här:

http://hkr.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:589893

Tack till alla er som deltog! Jag hoppas att ni (och alla andra) tycker att resultaten är intressanta. Dessutom hoppas jag att ni ställer upp igen om jag gör någon ny kattbeteendestudie över nätet i framtiden! :-)

Hälsningar /Arne Vidström