3 månader låter som en kort tid för att få en skyggis att lita på en.

Hur fungerar katterna ihop? Leker de tillsammans?Brukar hon gömma sig när du är hemma eller är hon framme?

Är katterna kastrerade?En kastrerad katt blir lugnare för då minskar hormonerna i kroppen.

Titta inte katten länge rakt in i ögonen det anses som hotfullt,men blinka åt den, då talar man om att man är snäll.

Kommer hon fram till dig om du lockar med något gott?

Kastrera henne. De blir ofta lugnare och gosigare då.

Min kompis hade en skyggis och det tar tid. Vissa fixar det säkert på 3 månader, men finns nog en hel del som kräver mer tid. 
Hon brukade i alla fall sitta och läsa böcker för katten, och alltså bara sitta där och läsa. 

Jag har själv noll erfarenhet av skyggisar men min tanke är att kanske inte försöka klappa utan snarare låta katten ta det steget för kontakt.

Men finns ju några här inne som säkert mött skyggisar och annars kolla på hittekatter så kan du säkert få bra tips :)

Man kan inte sätta en tidsgräns när det kommer till skyggisar. Det är helt individuellt hur lång tid de behöver och vad de behöver.

Jag gjorde som #3s kompis och läste högt så katten skulle lära sig min röst, satt eller låg på golvet så jag inte skulle verka hotfull och när våra blickar möttes blinkade jag långsamt ett par gånger innan jag vände bort huvudet för att visa att jag var vänligt sinnad. Detta var med min ena katt när hon var kattunge, nu är hon 7 år och världens största kelgris.

En jourkatt jag hade bodde de första månaderna bakom min soffa och betedde sig precis som din katt. Genombrottet där kom när min hankatt bodde hos mina föräldrar en vecka, då hade hon ingen annan att ty sig till så då upptäckte hon att den där människan är kanske inte så illa ändå, men jag lät henne komma till mig på sina villkor och klappade henne inte förren hon bad mig. Hade henne i ca 5 månader och när hon väl blev adopterad så hade vi kommit långt om man jämför med vart hon var när jag fick hem henne men hon var fortfarande en väldigt skygg katt som nya hemmet fick jobba vidare med.

Vad är det med situationen du är trött på? Skapar hon problem för er på nått sätt? Om inte, kan hon inte få vara som hon är tills den dag hon inser att ni är okej?

Jättetråkigt att du fått så dålig information från katthemmet. Det går aldrig att säga att det kommer ta x månader att få en katt tam. Det beror på så många olika faktorer, som t ex den nya ägarens vana vid katter öht och skygga katter framför allt, vad katten har för bakgrund och liknande. Jag har själv en utefödd katt som blev intagen vid 1 års ålder. Hon är inne på sitt femte år hos mig. Jag får klappa henne, hon är intresserad av vad jag gör, hon leker - dock inte med mig och absolut inte med vippor för dem är hon livrädd för, och hon är allmänt nyfiken på dem som kommer hem till mig. Men hon är inte lyftbar och jag kan inte klippa hennes klor. Spelar ingen roll för mig, för jag märker att hon har det bra ändå.

Du får goda råd i #4. Gör dig alltid så liten som möjligt när du jobbar med katten (ligg på golvet eller sitt), långsamma rörelser, gäspa, blinka för att visa att du är avspänd och välvilligt inställd. Försök inte klappa katten på huvudet. Träna den att acceptera och sedan tycka om beröring med en långskaftad pensel. När det fungerar klappar du runt hals och öron med penseln samtidigt som du försiktigt använder den andra handen för att klappa bakkroppen. Tids nog kan du flytta handen längre fram och till slut även klia hals och runt öronen. Men det tar tid! Tålamod, arbete och kärlek är receptet för att få en skygg katt komfortabel och trygg(are). Arbetar man inte med den kommer heller inga framsteg.

tid och tålamod är två fakorer som gäller när det kommer till skyggisar! Jag har haft mina i två månader och dom har också gjort lite framsteg men man ska inte ge upp! sen att du dessutom har en annan tam katt hemma brukar hjälpa den skygga mer på traven.

Är du helt säker på att hon inte har ont någonstans?

Jag har själv tagit hem jätteskygga katter den ena var ett år och gick inte att klappa, efter två veckor gick han att lyfta utan problem och efter en månad var han som vilken annan katt som helst om inte mysigare. Den andra var runt halvåret och hade levt mer än halva sitt liv i det vilda men även han var tam och hur go som helst efter en månad. Så jag tycker det låter konstigt.. Men min kompis tog hem en katt från ett katthem som var skygg och mest gömde sig bakom soffan. Efter ca tre veckor utan framsteg gjorde hon en grundlig undersökning hos veterinären och det visade sig att den stackars katten hade en tumör som tryckte på ögonen så han mådde naturligtvis jättedåligt och hade otroligt ont.

Som alla andra säger så kan man aldrig sätta en tidsgräns på hur snabbt en skyggis blir mer social. Det beror ju lite på kattens personlighet och vad den har råkat ut för innan den kom till dig. 

Vad har du gjort fram till nu för att den ska bli mer social? Det är lättare att ge råd om man vet vad den inte reagerar på.

#7 Den katt som blev tam så snabbt har förmodligen haft ett hem tidigare, om inte annat så i kattungestadiet har den blivit hanterad. En utefödd katt vänjer sig inte vid människor så snabbt som du beskriver.

Bra att din kompis tog sin katt till veterinären. Självklart blir även en tamkatt otillgänglig om den har ont.

Jag tycker att TS har fått bra råd här från andra och håller med om att det är olyckligt att katthemmet gett missvisande information.

Jag har två katter här hemma. Honkatten kom hit via jourhemsplavering när hon var 5-6 veckor och helt ohanterbar. Det tog över två månader innan jag fik rör henne. Hankatten har bott här sedn oktober 2011. Han får jag röra, men han vågar aldrig vara framme i lgh när jag är vaken.

Vad jag vill ha sagt är att tre-fyra månader är ingen tid alls när det handlar om vissa skyggisar, jag har räknat iskallt med att det kommer att ta minst ett år till för skyggisen i mitt hem att lita på mig mer. Det skulle då innebära 2 1/2 år totalt.

#10 Det är mer i linje med vad man kan förvänta sig. Dessvärre finns det allt för många som lever i villfarelsen att bara katten får ett eget hem så kommer den på något magiskt vis komma ur sitt skal och bli en soffpotatis. Dessvärre är det inte så. En skyggis kräver massor av arbete, en stor portion tålamod och oändligt mycket kärlek för att den ska börja känna sig trygg.

Jag hoppas att TS åtminstone läser sin egen tråd. Kommentarer har vi inte sett några och det oroar mig.

#9 Har jag påstått att dom var utefödda? Den ena hade en rörig början på livet. Han är född hos min kompis men när han och hans bror var ca 8 veckor gamla försvann dom, senare på hösten hittade en person i byn dom vid vägen och dom var då magra och förkylda. Kan vara någon som tagit dom som sommarkatter kanske.. Den katten jag tog hem hade då varit hemma hos min kompis två månader men dom ville inte ha han för han var så skygg. Den andra hade bott i en familj i ett år men inte blivit bra behandlad.. Kastad från andra våningen på ett hus osv..

Jag undrar som alla andra är katten kastererad och är den hälsokollad?

#12 Jag skrev heller inte att de var utefödda. Jag bara gav dig en bild av hur skillnaden kan bli. Att de 'försvann' vid 8 veckors ålder är djupt alarmerande eftersom det är förbjudet enligt lag att skilja mor och ungar före minst 12 veckors ålder. Att de senare återfanns var ju tur. Det säger dock ingenting om hur de överlevt och behandlats under den tid de varit övergivna. Och det säger heller ingenting om hur de tagit det. Precis som med människor har vi olika toleranströsklar och hanterar svårigheter olika. Och vi har helt uppenbart olika empatisk förmåga också.

Att den ena av dessa katter öht har tilltro till en människa får man nästan skriva på kontot för 'underverk'. Att den andra inte har det tycker jag är helt normalt. Hur f-n skulle du känna om du övergavs, plockades upp och misshandlades? Lita på folk i allmänhet? Skulle inte tro det! Du gör ju heller ingenting för att hjälpa den mest skygga med tanke på att du redan har tröttnat och vill omplacera. Tror du att katten kommer må bättre av det? Du borde skämmas över din lättvindiga inställning till liv och det ansvar du tagit på dig. Oavsett om du fått höra att det skulle gå snabbt att socialisera katten eller ej. Vi har alla ett personligt ansvar att informera oss om saker. I dagens samhälle är det lättare att skaffa information än någonsin tidigare. Det ger oss vissa skyldigheter som vi ska fullgöra innan vi tar på oss ett ansvar för levande väsen.

#14 Nu var det jo inte samma person som skrev om omplacering av katt. Det är TS som vill omplacera och inte #12 ew. För ew verkar det ha gått bra med skyggisarna.

Sorry ew!!!!!!! Min kommentar var ämnad till TS. Hoppas du kan förlåta mig. Tack för att du uppmärksammade mig på misstaget, Magic Nicki.

Haha tänkte "Hon kan väl inte mena mig nu:S Jag skulle ju aldrig tänka tanken på att omplacera dom. Och dom är båda trygga och tillgivna sen flera år tillbaka.." :)