Är beteendet helt nytt för honom kan det vara ett slags epileptiskt anfall han har.

#1 Ja jag tycker beteendet är nytt för honom, vad jag kan minnas har han bara gjort så här i ett par veckors tid.

När jag ska sova hoppar han upp till mig som vanligt, men ist för att finna ro att lägga sig ner som han brukar göra får han ofta liknande spatt istället då han verkar väldigt stressad och tittar efter "något" som han sen måste jaga hysteriskt. Men inget finns ju där så jag vet inte vad det är han får för sig att springa efter.

Hur menar du med epileptiskt anfall? Han krampar inte eller tappar kontrollen, han bara blir väldigt upptagen med något som inte finns..

Han är gammal och precis som människor förändras syn och hörsel till det sämre. Litet senil kan en katt också bli.

Epileptiskt anfall kan du säkerligen utesluta om han inte har några kramper.

#2 Det finns olika sorters epilepsi, så det behöver inte innbära att katten har ett typiskt anfall med våldsamma kramper. Här finns det lite mer information: http://hittekatter.ifokus.se/articles/4d71618fb9cb46222d06f0a6-epilepsi-hos-katt

#4 Tack, ska kolla in länken.

#3 Jo, senil började han bli redan för några år sedan, tror både jag och 2 veterinärsstationer jag varit i kontakt med angående andra märkliga beteenden han har, så det kanske hänger ihop med det även detta beteendet. Det är lite läskigt när katten man växt upp med sedan man själv var liten plötsligt sakta men säkert förändras så mycket i personligheten. :/

Vänta då så får du se hur läskigt det blir när dina föräldrar gör samma sak. Allvarligt talat, det är ett naturligt åldrande. Det är svårt, men du bör förbereda dig mentalt på att du inte kommer ha din underbara kisse vid din sida mer än kanske några år till. Det svåraste som djurägare är att veta när man ska släppa taget och låta den älskade vännen få somna in.

#6 Usch ja, jag har förstått att det börjar gå utför för honom, men jag hoppas att han ännu kommer vara pigg och frisk och ha livskvalite i många år till. Men har jag inte sett till honom på ett tag måste jag ropa på honom så han inte ligger död under badkaret eller liknande. Och ser han lite väl avslappnad ut när han sover måste jag bara titta så han andas. Rädd för att "nu har det hänt".

Min andra katt är 2 år yngre, och han har inte börjat visa några som helst förändringar som den äldre gjort, han är fortfarande samma vanliga kise. Men det är väl en tidsfråga tills han också blir gammal.

Precis som vi människor åldras katter på olika sätt. Det är alltså inte säkert att den yngre kommer att visa samma symptom.

Vill inte göra dig ledsen, men rent statistiskt så kommer din kisse inte att leva många år till. Du får vara glad för 1-3 år. Njut av honom så länge du kan.

Han kanske börjar på bli lite dement?

Tack för era svar, jag får nog helt enkelt börja inse att min lilla "bebis" i själva verket är en gammal skruttig farbror som antagligen bara kommer bli mer och mer knasig i kolan. Jag är dock glad att han ännu mår så pass bra som han gör, fysiskt sett. Han är en trygg och mysig kise, om än förvirrad och väldigt ogärna lämnas ensam längre.

Jag kom på en annan sak han gjorde som skrämde mig. När jag tittar på tv brukar han som alla andra katter bara måste göra, ställa sig mitt framför ansiktet så man inte ser tv'n längre. ;) Förut brukade jag då blåsa väldigt lätt mot honom om jag hade tuggummi i munnen eller precis borstat tänderna. Han gillar inte mintdoften utan flyttar på sig då. Men när jag gjorde det sist attackerade han mig på en halv sekund och såklart ansiktet, och rev sönder mig längsmed hela undre ögonlocket. Jag trodde han hade rivit sönder ögat först.

Jag kan säga att från och med dess är jag mycket försiktig med var jag placerar mitt ansikte i förhållande till honom, och hur min andedräkt luktar innan jag vågar andas i närheten av hans nos. ;)

#10 Att blåsa katten i ansiktet upplevs av katten på samma sätt som när en katt fräser den rakt i ansiktet, väldigt hotfullt och aggressivt alltså. Inte konstigt att han reagerade som han gjorde.

Jag tror fortfarande att din katt drabbas av epileptiska anfall när han beter sig konstigt, ser i syne och jagar osynliga saker. Epilepsi är inte en sjukdom i sig, utan symtom på en bakomliggande sjukdom. Jag tycker att du ska ta katten till veterinär, berätta om anfallen och be om en ordentlig undersökning.

Om det är ep så är det mycket svårdiagnosticerat. Det är svårt att diagnosticera människa men ännu svårare på katt, så hys inte för stora förhoppningar om att du kommer gå från veterinären med en diagnos och en behandling.

#11 har helt rätt i hur katten uppfattar att bli blåst i ansiktet. Vill du flytta katten från tv bilden får du helt enkelt lyfta bort honom. Antagligen många gånger

En seniorkontroll av kissen hos veterinären skulle inte vara så tokigt för att utesluta att det är något annat än ålder och demens.

Vi hade en treårig katt som började få anfall då hon sprang in i väggen och skakade. Efter många veterinärbesök visade det sig inte vara epilepsi utan troligen en hjärntumör eller hjärnhinneinflammation. Hela hennes personlighet ändrades och hon började anfalla alla i sin närhet så hon fick somna in. Inte för att skrämma dig men jag menar att det kan vara andra saker så kolla kissen så han fortfarande mår bra för övrigt.

Jag misstänkte att det skulle bli reaktioner på att jag blåste. Därför försökte jag förklara att jag blåste väldigt lätt. Men det räckte inte. ;) när jag gjort så har jag i princip bara andats åt hans håll, det räcker för att föra en starkare doft ganska långt. Jag blåser inte med kraft i min katts ansikte. Angående veterinär var det bara ett par månader sedan han hade sin seniorkoll utan anmärkning. Det var bara att han var underviktig som påpekades, och sedan dess har jag fått upp honom från 3.2 kilo till 3.9 Och förhoppningsvis ökar han ännu lite till.

Åldersförändringar kommer i skov, så i perioder kommer han att ligga kvar på en nivå för att sedan raskt försämras.