Vad jag har hört så kan det ta en liten stund innan alla hormoner försvunnit efter en kastrering.

Blir han tillräckligt aktiverad, så att det inte även är en massa överskotts energi?

De behöver inte lugna ner sig iom kastrering. Ofta blir de mer harmoniska, men det är ju individuellt också.

Hur gammal är han? Är han ensamkatt? Innekatt? Hur mycket aktiveras han AKTIVT, alltså inte bara att du leker med honom lite och sen låter honom sköta sig själv?

Han är snart nio månader så han är ju inte vuxen än. Jodå vi leker med honom, klätterträd har han också för han gillar ju att klättra, och han har en massa krypin där han kan gömma sig när han vill vara ifred, en massa leksaker och två st människor som älskar honom obönhörligt mycket. Han är ensamkatt och inomhus men jag håller på att propsa på att vi ska skaffa en till kisse så han slipper vara ensam med två människor. Men måste bearbeta sambon också. Kanske vi aktiverar han för lite ändå? Ska även tilläggas att han sällan är ensam hemma.

Vi människor kan aldrig ersätta en kattkompis. Kattungar har ett enormt behov av bus och deras liv går ut på att busa. Skaffa den stackars katten en lekkompis.

Annars låter det som en helt normal kattunge.

Det låter som en helt vanlig sjövild tonårskatt det där :P

Ja, en kattkompis kan verkligen vara på sin plats. Leta reda på den "perfekta" katten - samma aktivitetsnivå och sätt att leka på som er misse, och ansträng dig med att göra en liten "presentation" av den så kanske sambon smälter. Er katt kommer kanske inte lugna ner sig av en kattkompis, men han blir troligen inte så påträngande och propsar på att hänga på tavlor och liknande eftersom han kommer bli mer upptagen med sin kattkompis och därmed bli mer harmonisk.

Ja jag har också på något sätt uppfattat honom som ganska "normal" med allt busande. Jag hade nog blivit mera orolig om han varit väldigt slö och initativlös.. Ja vi har diskussioner om att skaffa en till så vi får se hur det artar sig. Dock funderar man väl lite då ingen i ens omkrets verkar ha haft en sådan vilding som vi. Han är dock världens goaste med mest egna personligheten. Kanske inte den mest kelna katten men det är ju sån han är.

Värsta åldern på en kisse….. samma sak med valpar. mellan 5 månader och  1 år så är ju bebisgulligheten borta och de är bara odygdspåsar…..sen spelar det ju ingen roll om de är kastrerade eller inte…..

Min erfarenhet av kastrerade hankatter är att de blir mindre rastlösa, men mer lekfulla. När hormonerna försvinner blir de som kattungar på nytt om de är unga, lugnet kommer först när de blir äldre.

En ungkatt på 9 månader är på toppen av sin aktivitetsnivå och det bästa (för alla parter) är om den har en kompis av samma kaliber att trötta ut sig med.

ja, busiga som attan är de i alla fall i den åldern….

Glad att min katt aldrig varit sån haha :)

Men det går över, plus att dem tror jag är lugnare på något vis med en kompis :) (det hade min från start) :)

plus att det är vår. Så se fram emot en lugn sommar och höst!

Vad har sambon för argument emot en till katt? Det är inte jobbigare med en katt till, tvärtom. Kostar mer men det är som en fis i rymden (om dom håller sig friska)

#12 Precis, det TS kan göra är ju att lyssna på hans argument och komma med egna motargument om varför de bör skaffa en till :)

Gillar han katten ni har nu? Då kan du ju säga att en till bara blir dubbel glädje , och sedan kanske hinta om att du skulle bli sååååå glad om ni skaffade en till 

Haha ja jag bearbetar honom så gott det går men anledningen till att han inte vill ha ngn just NU är för att vi lider lite brist på plats för tillfället. Vi jagar med ljus o lykta efter nytt boende. Han älskar kissen vi har nu, han är ju våran ögonsten  :). Annars så ser han inget problem i det och det argumentet kan jag nog ta även om jag ändå försöker att övertyga honom :D. Men jag ska nog få min vilja igenom på nåt sätt.

Tack för alla svar!

var glad åt, att ni inte har en människotonåring i huset… De är  etter värre!!!!

Uja! Har ju själv varit en och har syskon i den "ljuva" åldern :D