Behöver inte alls vara "sämst", man väljer den personlighet man är ute efter helt enkelt. Hur det är som små ungar behöver heller inte betyda att de alltid kommer att vara just så. En försiktig kattunge, kan bli tuffare och en frammåt kattunge kan bli försiktigare. Ägnar du mycket tid med dem som små, så brukar de oftast bli mysiga och sociala katter.Det är dock inte alla som blir knäkatter, det är så olika. Många anser att en knäkatt är detsamma som en social katt, vilket jag tycker är helt fel. Jag har sociala katter, men en ligger aldrig i knät.

Jag antar att du valde de katter du kände för mest i ditt hjärta och ett sånt val kan aldrig vara "fel" eller det "sämsta" enligt mig.

Lycka till med de små! :)

#1 Å tack för ditt inlägg vad glad jag blir :) ! Jag hade ju läst på innan vi tittade på kattungarna men jag/vi (hela familjen) föll för just de två :) !

Jag arbetar med barn och där ser man mkt tydligt hur samma barn kan vara helt annorlunda beroende på vilka barn som är där ex den som inte syns så mkt när en som är mkt tuffare är där kan vara den som tar över ledarrollen när den tuffaste är borta.

Eftersom våra kattungar kommer från två olika kullar med olika mammor fast samma pappa och det är 2v emellan dem så tänkte jag att även det spelar in. Pojken som är den försiktigaste har en kullbror som är lite mer framme och de är yngst medans flickan som är från den andra äldre kullen är väldigt lugn och mysig och blev flaskmatad i början och är därför mkt mindre än sina kullsystrar som är de två som är störst och busigast.

Jag tycker inte alltid att den som är framåt i kullen är den som är "bäst". Har en kattunge här hemma som var den som är mest blyg och inte kom fram som de andra, men han är verkligen den som är mest mysig och gullig mot en. Han "trycktes" ner av sina syskon när de var sex stycken, nu när de bara är tre kvar så är han fantastisk.

Men som #1 säger så ska man välja den som man faller för, strunta i vad andra säger (till en viss del). Det är en långt åtagande man gör.

#3 Precis det som du säger med att han är annorlunda nu när de andra är borta. Det är lite så jag tänker att han (som är lite blyg) är på ett visst sätt pga hur de andra är och hur de påverkar honom jag tänker att när han och systern (de är bra kompisar och hänger mkt ihop hos uppfödaren) kommer hem till oss och är bara dem två och de kommer ha oss som kommer mysa med dem och pyssla om dem så kommer dem förmodligen inte alls vara som de var hos uppfödaren, jag ser framför mig att han kommer bli en riktig gottekatt som bara myser och gottar sig och hon kommer vara en snäll liten knäkatt som vill vara nära hea tiden. Å vad man längtar nu :) !