Jag och min sambo har tre katter, alla är omhändertagna och jag älskar dem alla tre oerhört mycket. Nu är det så att jag verkar vara ensam i vår "flock" om att acceptera den yngsta katten. De andra två katterna (honkatt 5, hankatt, 4 år) visar tydligt sin irritation och missnöje så fort den yngsta kommer nära. De tycker att han är jobbig och jag kan förstå det för han är inte särskilt snäll mot dem. Min sambo tycker inte heller om katten och vi har diskussionen var och varannan dag om detta "problem". Jag vill verkligen inte behöva göra mig av med min älskling så snälla om någon har något tips på hur vi kan få tillbaka friden i hemmet igen så skriv!

Så vad är då problemen? Jo, Zeldor som han heter beter sig som en bortskämd liten unge som ska pilla på allt, vara med överallt och ställa till med jäkelskap så fort han får chansen. Vi har gett upp hoppet om att ha någonting i fönsterkarmarna för han hoppar dit direkt och river ner allt han ser. Även om jag envist slänger ner honom och visar mitt missnöje med hans beteende så bryr han sig inte utan hoppar tillbaka sekunden senare. Han klättrar på möbler för att komma åt våra tavlor och river ner dem också… Vi kan inte låta glas med dricka i stå framme för då välter han det med och puttar sedan ner glaset på golvet. När jag säger "nej" så tittar han upp på mig och hukar lite som om han vet att han gör något han inte får och sen puttar han snabbt ner det han har framför sig i alla fall.

Han försöker jämt ta de andra katternas mat, vi måste hålla upp honom i famnen för att de andra ska få chans att äta. Inte nog med det så försöker han även ta vår mat! Vi får slänga i oss maten för eller stänga ut honom på balkongen för att kunna äta.

Har nyligen köpt en enorm klätterställning för vi hoppades att han skulle lägga sin energi på den istället, vi leker med honom flera gånger om dagen för att få honom trött. Vi har även provat med att spruta vatten på honom när han gör saker han inte får, men han reagerar inte alls på vattnet. Tvärtom verkar han älska det! Vi har slut på idéer på hur vi ska hantera detta… inget vi gör eller provar har någon som helst effekt. Han vägrar helt enkelt att lyssna på oss och struntar i att han inte får. Han reagerar inte heller på de andra katternas försök att hålla honom borta, de väser och slår efter honom men han struntar i det också.

Försöker envist hävda för min sambo att han är ju "bara" en kattunge och han lugnar säkert ner sig med tiden… men nu är han 1,5 år väger 5 kg och är därmed en ganska maffig hankatt så mina argument väger inte så tungt längre. Han är också kastrerad sen 5-6 månader tillbaka, detta påverkade inte heller hans vilda framfart.

Alla våra katter är innekatter och vi har inte möjlighet att ha dem ute annars tror jag att Zeldor skulle älska det, han behöver konstant uppmärksamhet och stimulans. Som tur är jobbar jag hemifrån så jag kan ge honom mycket tid men hur mycket jag än ger honom så verkar det aldrig vara tillräckligt.

Finns det någonting vi kan göra? Jag är rädd att sambon snart tappar tålamodet helt och kräver att vi gör oss av med honom men det skulle krossa mitt hjärta att behöva göra det. Jag älskar ju honom trots hans "brister" även om mitt tålamod också prövas hårt ibland.

En sak till: han dricker kopiösa mängder med vatten så fort han får chansen till det. Han dricker tills han spyr och fortsätter sen att dricka mer. Han dricker från duchen, toaletten, handfaten osv… Har svårt att tro att det kan vara diabetes eftersom han är så fruktansvärt pigg och aktiv. Vad beror denna besatthet av vatten på? Han suttar/diar också på våra öronsnibbar så fort han kommer åt, har läst att detta beteende bör växa bort runt året men han visar ingen tendens på att sluta med detta heller…?

Nu blev det ett väldigt långt inlägg men jag hoppas någon orkar läsa det

Snälla hjälp mig så jag kan behålla min katt!!