Usch, vilken människa! Typiskt att du är hundrädd också, annars hade du ju kunnat riva i åt den ouppfostrade hunden. Jag tycker du var modig som ställde dig ivägen för hunden.

Om man är liten och klen, som tanten, så fattar jag inte hur man tänker när man skaffar sig en stor och stark hund som man inte har någon chans att hålla tillbaka.

Hoppas Felicia mår bra nu…tur att du inte hade med den andra katten!

Precis, jag klarar verkligen inte av korthåriga hundar heller.. Gillar hundar i allmänhet men inte för nära och de behöver vara lugna. 
Jag tänker ju bara att om jag skaffade en hund och hade dålig koll så skule jag ju gå brukshunds och alla möjliga kurser för att uppfostra den så bra som möjligt!

Hon mår bra, men hon var ganska tveksam när hon skulle ur buren sen. Det är iofs en väldigt modig, med snudd på dum, katt
Ja jag tackade verkligen de högre makterna för att jag inte tog med henne.. Var tveksam till att lämna henne ensam hemma medan jag var borta men gjorde tillslut det, BARA tur kan jag säga.  

Jag tycker att till större raser skulle man ha nån sorts körkort eller så… Men det är kanske lite att ta i 

varför ska folk skaffa hundar som dem inte klarar av? För en gammal tant räcker det väl med en papillon.

Stackars din mise och dig! Hade det varit jag hade tanten fått en rejäl utskällning av mig.

Precis, men visst, skaffa en labrador. Men då ska de uppfostra dem. Tycker synd om de katter som hunden "leker" med hemma. 

Jo, jag borde nog skällt ut henne, men jag trodde lixom att hon skulle flytta hunden hela tiden. Hade Evy varit med då hade jag nog blivit knäpp, för hon hade inte klarat av det..

Verkligen stackars katter om hunden "leker" så med dem.

Skällde ut en tant när jag red som hade ouppfostarde hundar som skällde och höll på. Tanten började skälla ut mig för att jag red på cykelstigen (får enligt kommuen här skritta i kanten den bit vi behöver). Jävlar vilket liv det blev när jag sa till henne att upfostra sina hundar! Hon fullkomligt exploderade och stod och skrek och hade sig. 

Jag har en tant som bor mitt emot mig, som har en papillion. Hon kan inte ens ta hand om en sån liten hund, den skäller oupphörligen och är nervös för allting…och hon pratar med den som om den vore ett litet barn: "det är bara grannen, förstår du. Henne behöver du inte skälla på. Inte skälla på grannen, det har vi ju pratat om". Aaargh!  Fattar hon inte att hunden bara blir mer stressad av att hon inte visar den vem som bestämmer? Vissa borde inte ha något djur alls.

Haha! Men för en del är det en väldigt stor grej om någon påpekar sådant, hade någon sagt att jag behöver uppfostra Felicia och Evy mer så hade jag definitivt tänkt på det och tagit tag i det.. Ledsen kanske man hade blivit men inte arg väll? Jag vet inte asså. 

Men den kvinnan var väldigt, väldigt disträ. som tur var tror ju felicia att hon är ett lejon

#7 Lyckades faktiskt lära en av mina föräldrars katt sitt. Även sitt och fot när man gick med han i koppel och sele. =) Annars är katter svårare att uppfostra.

Som min ponny när jag köpte henn för 5,5 år sedan så var det nästan omöjligt att tvätta sår på henne nu kan 6 åriga barn göra dethelt själv. Med lite träning går dte mesta! =)

Jag har alltid tyckt det är lite konstigt att ha hund o katt i samma väntrum. Hundägare har ju inte så ofta koll på sina hundar .Det är ju stor skillnad då katter sitter i bur. bara för att hennes hund var van vid katt så betyder ju inte det att din katt är van vid hund. Respektlöst tycker jag.

# 8 Jag vet vad du menar, har en riktigt lydig älskling hemma hos mina föräldrar, har man ork, list och skickligheten så blir de jätteduktiga.
Tyvärr är mina små endast 9 månader än, de tkr att det finns MYCKET roligare saker i världen än att lyssna på mig, men sitt kan de iaf

#9 Jag kan hålla med där, de gånger jag varit där tidigare har det funkar superbra, men det krävs ju att hundägarna bjuder till med, vi kan ju inte göra så mkt mer än att flytta oss eftersom de är i bur som nämnt  Ja det var j*vligt respektlöst, om inte mot katten så mot vilken medmänniska som helst. Jag har erfaranheten att djurägare ibland kan bortse från andra människors djur men dethär var nog det värsta nånsin. Eftersom min Felicia bara är nio månader med så är hon ju inte direkt en stor katt, eller 100% trygg överhuvudtaget..

Tycker att det märkligaste i din berättelse är att veterinären inte sa något? De är faktiskt en av deras uppgifter att hålla koll på att kundernas djur inte far illa/ gör någon illa eller skräms.

Men sen så tror jag ni är för hårda på "hundägare", med att vi inte har koll osv.

Kan ju medela att jag är uppvuxen med en drös olika hundar i div storlekar och även katter. Har själv två hundar och tre katter i dagsläget. (mina hundar skulle klassas som mycket stora, ca 70 cm mankhöjd och ca 50 kg ) Men jag kan ju inte tala för andra men det är extremt sällan fel på hunden, nästan alltid den som hållet i kopplet.

Mina hundar skulle aldrig få bete sig på det där viset. Skulle skämmas om de gjorde så som tantens hund gjort.

Min tik är förövrigt bästa kompis med katterna. De sover ihop, tvättar varandra.

(har för tillfället även 4 kattungar, som leker med hunden. Eller ja de försöker iaf. Hon sover vidare medans de attackerar svans och ben. Hon brys sig inte de minsta om det. De är 8 veckor nu så de är energibomber och de finner det fantastiskt kul med min tiks päls, hon är långhårig och har toffsar som sticker upp mellan tårna som kattungarna finner oerhört spännande)

#11 Jo men jag tror/misstänker att hon som satt i kassan endast var reseptionist av något slag. Kanske själv hundrädd?

Jo, men felet just i detta fallet var att hunden var totalt ouoppforstrad och att ägarinnan inte hade någon pli på hunden som helst. Jag tror och hoppas innerligt att de flesta hundägare inte är såna ansvarslösa mähän som denna kvinna, fruktansvärt disträ.Cudos till dig om du uppfostrat dina hundar väl, jag är djupt imponerad av hundägare som är skickliga i sin uppfostran.

# 6
Haha, jag vet vad du menar med det där. Vi har en gammal dam med en pudel längre ner i gatan vid mitt föräldrahem. Skäller oavbrutet när jag och min katt är ute och promenerar, eller jag själv med för den delen. Tanten hyssar honom bara, men min katt går fram till hunden (som är bakom ett högt staket) stirrar på hunden länge och sen lägger han sig framför staketet med magen upp, som om han ville säga "kom och ta mig då, nä jusste, du kan inte"

#13 Haha! påminner om min ponny. Hon hatar hundar och varje gång vi rider förbi en gård med hund bakom staket ställer hon sig och betar utanför så nära hon kan.

#12 ja det är mycket möjligt.

Jovisst var hunden ouppfostrad. Men uppfostringen ligger ju på tanten. :)

De flesta hundägare jag vet har mer pli på sin hund. De enda som i relgel kommer undan med att vara (ursäkta uttrycket) kräk är de riktigt små knähundarna som köps av gamla tanter. Fastän man möter dem å ser hur hunden är helt galen. Så säger de alltid, nejdå h*n är inte farlig. H*n är bara glad, för liten för å göra någon skada?! Skulle min stora hund däremot verka studsig eller skälla då är hon en mördar maskin?

Tur iaf att de gick bra för er :) Men du kan ju tipsa din vet klinik om att uppmärksamma sådana problem som du hamnade i. Man ska ju kunna känna sig trygg när man går till vet med sina husdjur.

# 14 Djur med attityd kan vara så himla härliga ibland.

# 15 Jo precis. Självfallet ligger det på ägarinnan. Jag tror ytterst få fall är hopplösa när det gäller djur. Man måste ha en fast hand.
Det ligger vekligen något i det där, småhundar kan vara riktigt jobbiga hundar utan att någon lägger så stor vikt vid det just pga storleken.
Tyvärr är jag mest rädd för korthåriga hundar av storlek.. Småhundar skrämmer mig kanske lite, men itne alls så kännbart..