Kan han ha ont någonstans?

Nej det tror jag faktiskt inte att han har. För han buser och leker med dom andra och är pigg och äter. Han verkar helt normal förutom att han fräser och spottar mot mig ibland och andra.

Är dom födda hos dig?

Ja dom är födda hos mig och jag hanterar dom mycket varje dag och alla kattungar har fått träffa olika människor. Förut så fräste han inte alls och sen började dom skoj fräsa mot varandra när dom lekte och busade och sen slutade dom med det och gör det bara ibland, Men han fortsatte och riktade mot oss istället.

Man skulle kunna tro han busar med oss men han verkar faktiskt arg eller irriterad på oss på riktigt när han gör så.

Först och främst ska det uteslutas att kattungen inte har ont någonstans? Kommer fräsandet och spottandet när du tar i katten eller även vid andra tillfällen? Små kattungar kan reagera på sådant som är nytt som t.ex. nya dofter eller liknande och kan börja fräsa av det. Om kissen inte har ont någonstans bör du lägga mycket tid på att socialisera denna kattunge och jobba lite extra med den och det bör du börja med omgående.

#5 Kan han ha blivit skrämd av något/någon så han började med detta?

Jag kan ge några exempel på när han har fräsit och spottat mot oss. * Min kompis var på besök och han sprang fram till hennes strumpa och så tittade vi på honom och när han såg att vi tittade så fräste han.

* Han låg och vilade och så skulle jag fota honom och då spotta han mot mig (vet inte hur jag ska förklara det men ni förstår nog vad jag menar med spotta?)

* Han lekte och så skulle jag busa med honom och då klappa jag honom på ryggen och då spotta han mot mig.

* Och ibland så gör han det bara sådär utan anledning hoppar fram och fräser.

När man har honom i famnen så fräser han inte men han försöker krångla sig därifrån.

Nu har han börjat med en annan sak, när man står still längre stunder tex diskar eller så, så slänger han sig fast i byxbenet och sliter och biter. Det här gör han på skoj det ser man på sättet han gör det och han har säkert observerat dom andra ungarna.

Så jag skulle nog tro att kanske kanske var spottandet och fräsandet på lite lek också. ibland iallafall. Men han har iallafall inte gjort så på typ 2 dagar nu så det verkade vara en period bara.

#9 Se till att vänja honom av med det - ingen vill ha en 4-kiloskatt sittandes i benen…

Säg "Nej." på skarpen och ta bort katten från byxan, och upprepa tills han fattat. Är han envis så fräs ifrån ännu mera, det ska inte vara tillåtet att hänga i byxorna. Jag hade luftbort honom i nackskinnet samtidigt som jag sagt "Nej!", men jag vet inte hur andra ställer sig till det? Han är ju liten och lätt än så länge och borde inte ta skada av det?

Ja det är min mormor som ska ha honom och nej hon vill nog inte ha en vuxen katt i benen haha :P

Jag tänkte jag skulle försöka vänja av dom vid det för alla ungarna gör nämligen så. Men jag vill varken skrämma eller ärra dom små, så nu så tar jag bara ner dom gång på gång.

Absolut inte lyfta honom i nackskinnet. Det är ju bara en bebis, förstår ju inte.

Katter är ihärdiga djur så det är bara att fortsätta o lyfta ner om det så blir

 hundra gånger o kanske avleda o göra något annat med dem.

Det är väl rätt vanligt att de gör så när de är små men med tiden ger det sig,  

allla fall hos mig.

Du kan ju blåsa på dem, det brukar fuka kom jag på nu! Det är bara obehagligt, och blir man blåst på varje gång man klättrar i benen blir det nog inte lika roligt längre efter några gånger.

Jag håller med #13 om att detta är något som de flesta kattungar gör men att det försvinner mer och mer ju äldre de blir. Det är ju en kattunge och som kattunge är allting nytt och spännande och man måste ju prova allt.

Jag har haft en kattunge som attackerade och bet oss i tårna hela tiden så vi knappt kunde gå alls för då kom hon och högg riktigt hårt. Men detta försvann av sig självt ju större hon blev. Att gapa och skrika och bära små kattungar i nackskinnet gör bara mer skada än nytta och kan göra kattungen rädd för människor.

#14 Jag har alltid fått lära mig att man inte blåser på ett djur.

#0 Bättre att lyfta ner och säga nej eller hänvisa dem till ställningen. Katter är inte dumma, de fattar till sist. Sen vet jag när jag hade kattungar många år sedan att deras klätterier på byxben, gardiner och väggmattor avtar vid äldre ålder. Då klättrar de i ställningen istället.

#15 Varför?

Eftersom vattenspruta inte funkar här hemma har vi blåst, eller fräst åt katterna. Att blåsa är så effektivt om dom är nära och fräsa går bra i alla situationer.

#17 Är det mig du frågar?

Jag har bara fått lära mig det just för att det ger obehag att bli blåst rätt i ansiktet, men jag är säker på att alla har sina metoder. Jag blåser aldrig på ett djur men åt andra sidan har jag inte behövt göra det heller. Ett nej räcker hos mig eller en liten stråle från blomsprutan (ej i ansiktet då).

#18 jo det var dig, skrev fel nummer.

Fortsätter han när han blir äldre så kan man inte utesluta att han kan ha en nerologisk sjukdom eller att han ärvt beteendet från någon förälder om du inte vet vem pappan är.

Jag kommer fortsätta envist att sätta ner honom varje gång han försöker klättra på mig. Men ibland är det svårt när alla 5 klättrar på en samtidigt hehe.

Vet att min katt gjorde så när hon var liten. Hon klättrade uppför benen och upp i famnen men vi tyckte det var charmigt. Ändå tills morgonen jag stog i bara underkläder och hon kom i full fart och klättra upp för mig jag blev så chokad och gjorde så ont att jag bara vråla rakt ut (av smärta inte mot henne). Hon har inte gjort om det en enda gång sen dess.

#20 Neurologisk sjukdom? Menar du hjärnfel eller typ ad/hd liknande? Jag vet att kattmamman biter en i händerna när hon busar men hon slutar så fort man tar bort handen. Pappans temperament vet jag ingenting om dock.

#22: Ja det förekommer även på katter tyvärr men låt oss hoppas att den lille e helt frisk.

När man inte vet vem den ena föräldern eller medvetet avlar på katter med instabilt temprament så kan det födas kattungar som är aggresiva. Vet en som fick ta bort en skogis pga oseriös uppfödare som medvetet avlat på katter som var snygga men hade dåligt temprament. Och när man inte vet vem den ena föräldern är eller hur han är i detta fallet så föds det kattungar som ärvt det.

Att din hona däremot biter när hon får gos betyder att hon blivit över stimulerad och man får se o känna vart hennes gräns går. Vet många katter som är sådana.

min kisse tycker både blåsningar&vattensprutan är mys :P

#23 Jo att temperament ärvs ner vet jag om då jag har födit upp marsvin och temperament är nummer 1 för mig. Men det här med hjärnskador eller sjukdomar undrar om det går i arv eller om det är ren otur isåfall. Men som du sa vi får hoppas lillen är frisk och bara lite förvirrad kanske.

Måste bara förtydliga att det inte är min hona. Hon bor bara här tills kattungarna är redo att flytta och hon redo att flytta hem igen. Ibland leker hon på det sättet med kattungarna också, hon håller fast dom och tjuvnyper dom men inte hårt för dom gnäller inte ens.

#24 haha vilken speciel katt du har :P

När honan håller fast dem på det viset så uppfostrar hon dem =) Väldigt viktigt i deras uppväxt =)

Ja mina kompisar brukar bli chokade och säga åt mig att hjälpa kattungen. Men då brukar jag säga att dom får ha lite is i magen =)